(lmo) fistfuck, fisting. (se do) Potatismos+prostata.

till prostata och -it, ändelse som bl a betecknar sjukdomar. ”Hist.: sedan 1868.” (NEO)  Inflammation i prostatan.

(sl) prostitution.

sälja sexuella tjänster. Lån från tyska prostituiren och franska prostituer av latin prostituere; utställa, utbjuda och grekiska prostasai; stå framför, dvs stå framför bordellen och bjuda ut sig. ”Hist.: sedan 1641.” (NEO) Prostitution av latin prostitutio; prisgivande, vanhelgande och ”hist.: sedan 1794”. Prostituerad (”hist.: sedan 1875”) kallas den man eller kvinna som tillhandahåller sexuella tjänster mot betalning. ”En präst får inte ta en prostituerad eller en vanärad kvinna till hustru, inte heller en kvinna som förskjutits av sin man, ty prästen är helgad åt Gud.” (3 Mos 21:7; Bib 2000) Och i vers 9 heter det ”Om dottern till en präst vanhelgar sig genom prostitution, vanhelgar hon sin far. Hon skall brännas.”

”Uttrycket ’prostitution’ hvilket af Franska och Engelska författare begagnas, är svårt att rigtigt återgifva på Svenska. Att gifva sig till pris, att prostituera sig, att utbjuda sig, o.s.v. motsvarar ej ännu fullt hos oss detta egna begrepp, som Fransoserna och sedan kort tid äfven Engelsmännerna fästa dervid. Att begagna ordet horeri, hora o.s.v. är för våra öron nog groft, ehuru det är fullkomligt motsvarande, och är ingalunda så artigt som prostitution, prostituée, ehuru det är tillräckligt uttrycksfullt. De nordiska folken hafva i detta hänseende ännu icke blifvit så förfinade, att de med artiga namn beteckna äfven det smutsigaste. Det råder hos dem ännu en grofkornigare ärlighet, som icke torde böra räknas dem till last, och vanligtvis lånas derföre de Fransyska uttrycken. Imellertid är det nödvändigt att begagna något begripligt uttryck för saken, och intill dess att benämningen prostitution eller någon annan måhända vinner burskap, har jag, för att hvarken begagna de rigtigt grofva uttrycken eller förfalla i obegriplighet, valt den medelväg att omvexlande begagna benämningen skörlefnad, prostitution och bordellväsen.” (Wistrand 1843)

Enligt Auguste Forel (1942) är ”de prostituerade nämligen efter den manliga erotismen dresserade automater. Om männen i denna söka kvinnans sexuella psykologi, finna de i densamma faktiskt endast sin egen spegelbild”. Nyström (1885) tar hjälp av Augustinus (354—430) och hans De Ordine II för att ge en bild av prostitution och prostituerade. ”Hvad är mera orent, oädelt och skamligt än prostituerade, kopplare och annan pest af detta slag? Men ändock skulle om de prostituerade borttoges samhället förstöras genom lustarnes makt.” Och Kress (1905) skräder inte orden i sitt utfall mot prostitutionen: ”Vi hafva då att i första hand befatta oss med den så kallade prostitutionen, det vill säga med hela den dypöl, som bildas af offentliga hus, glädjeflickor och all den öfriga vidriga apparaten i denna kättjans och sedeslöshetens skamliga organisation.”

Fritz Kahn visar upp en annan, mer diskret, sida av verksamheten, idag närmast jämförbar med lyxprostitutionen, då han tecknar följande tidsbild i sin bok Sexuallivet (1944): ”En yngling av god familj går inte gärna på bordell. Bordellerna överlämnar han åt soldater och sjömän. Han går till ’en ung dam’. Han är ’bjuden på te’. Han går in i ett fint hus och ringer på en dörr med en otadlig namnskylt. Kvinnan som tar emot honom är inte traselegant som en bordellflicka utan klädd i en utsökt morgonrock. Hon för honom leende in i ett rum med diverse manikurutensilier — aldrig använda. ’Ni vill manikureras. Var så god och gör det bekvämt för er’. [...] Då han senare går nedför trappan försöker han gärna intala sig att han förfört en ung flicka. Detta är den hemliga prostitutionens natur och yrkestricks.”

Maja Lundgren berättar i sin bok Pompeji (2001) att genomsnittspriset för en prostituerad åren innan stadens undergång (79 e Kr) var 2 ass, ett belopp som motsvarar priset för två glas vin. Men om flickan är ung och vacker kan hon kosta upp till 16 ass. Allt går till hallicken som för att få en prostituerad i sitt stall betalar en summa som motsvarar 750 gånger medeltaxan för ett samlag. Prostituerade får inte bära lång stola utan måste visa benen och de får inte vittna i domstol. Enda sättet för en prostituerad att höja sin status är att gifta sig, då kallas hon matrona och får gömma benen och vittna.

Få saker har väl genom tiderna debatterats så utförligt som prostitutionen, och alla, inte minst de som aldrig stött på fenomenet i verkligheten, har åsikter i ämnet. I januari 1999 trädde i Sverige den s k sexköpslagen i kraft, som gör köp av sexuella tjänster kriminella. Säljaren (den prostituerade) kriminaliseras däremot inte.

Prostitutionen brukar indelas i inomhusprostitution; den prostitution som bedrivs av call-girls* i form av t ex eskortservice på hotell eller i egna våningar. Går även under beteckningen lyxprostitution. Motsatsen är då den betydligt enklare utomhusprostitutionen eller gatuprostitutionen.

(lmo) tillfällig ersättare för t ex frånvarande hustru eller flickvän. Från substitut; ersättning.

(dial o åld) om ligg* på prov.  Rietz (1867) om fästefolk som sammanflyttade före vigseln. Se även provnätter.

(sym) testa kukens villighet. ”Han provkörde den ett tag, allt föreföll vara i sin ordning. Det skulle nog gå bra när han lättat på det värsta trycket.” (Tikkanen 1979) ”... tänk på att pengar betyder minimalt jämfört med hur många kåta flickor du kan sätta upp på kroken, så låt inget fruntimmer binda dig innan du har provkört alla!” (Söderblom 2015)

urgammal sed som funnits i alla germanska länder. Anton Nyström (1921) berättar utifrån tysken J. Fischers bok Über die Probenächte (1780) att dessa provnätter, eller unga mäns kärleksbesök hos unga kvinnor, hörde till regeln bland bönderna i de flesta socknar. Detta, menade Fischer, bevisade ingalunda "att sådana flickor saknade all kvinnlig sedesamhet och utan all tillbakahållenhet skänkte sin ynnest åt älskare. Intet mindre än så. Den lantliga sköna vet att på lika klokt sätt hushålla med sina behag och att med lika mycken behärskning krydda den sparsamma njutningen, som någon fröken vid toalettbordet.”

Enligt Fischer hölls provnätter alla dagar och de varade ända till dess att ”båda parterna tillräckligt övertygat sig om deras ömsesidiga fysiska lämplighet för äktenskapet eller tills flickan blivit havande”. Först därefter framställde bonden det egentliga frieriet, och förlovning och bröllop följde strax därpå. Ofta hände det att de båda lämnade varandra efter första eller andra provnatten. Detta utan att flickan fick dåligt rykte. Det var först när hon flera gånger utan resultat hållit provnätter med olika män, som det började skvallras om henne. Fischer menade att lantfolket överlag ”fann seden så oskyldig, att det ej sällan skedde, att då prästen på orten frågade en bonde om döttrarnas befinnande, denne som bevis, att de blivit vuxna och sunda, med all öppenhjärtighet och faderligt välbehag meddelade, hurusom de redan börjat hålla sina provnätter”. Se vidare ligge och nattlöpande.

(nyo)  ”person som går igång på att andra blir upphetsade”. (SAO 2013)

(sl) när man inte har möjlighet att ligga med en tjej för att man redan har ett förhållande. Då kan man lösa problemet genom att skaffa en stand-in som gör jobbet.

(gbg sl) fisa, fjärta. ”När jag var liten omfattades jag av den missuppfattningen att vind uppstod genom att alla kineser samlades och ställde sig att blåsa åt Sveriges håll, samtidigt. Nu vet jag naturligtvis att så inte är fallet. Kineserna vänder sig åt andra hållet, drar ner byxorna och prullar.” (LOB 1995)

(sl) porrfilm. ”Den dåliga tiden har man på jobbet. Sedan går man hem och har kvalitetstid med sin partner mellan klockan tjugoett och tjugotvå, vilket innebär effektivt sprutknull (med hjälp av p-rulle ifall man inte kommer igång fort nog annars).” (tankar om sexualitet 2001) ”Det får bli en vanlig p-rulle, tänkte Bäckström, och hur fan ordnar jag nu det på bästa och mest diskreta sätt så jag slipper den på min egen rumsnota...” (Persson 2005)

(dial) fjärta. Ljudhärmande. Roger Hansson i Järfälla menar att ”det är ett fullt levande verb i Dalarna”.

(lmo) piss och runk samtidigt.

1 (åld) fjärt, fis. Prupp, pruupp; prutt, prutta använt i Jämtland ännu på 1930- och 1940-talen. ”Osagt om sjukt eller friskt — om ämnet väderspänningar kunde Swedberg uttala sig varierat och nyanserat. Som om SO:s (Swensk Ordabok) ursprungliga drunt och fiert inte räckte, har han lagt till fis (1641) — två gånger, med olika latinska översättningar och med hänvisning till en akademisk avhandling i ämnet — och Prupp (enligt SAOB bara hos Schenberg 1739) . . .” (Holm 1986) 2 (sl) rövhål.

(sl) 1 fjärta. 2 skita. Jämför prupp. ”Morfar parera för en förflugen hypotes, tjuvrökte rastlöst å pruppa me stor ackuratess Badenweilermarschen.” (Teratologen 1998)

(smn) röven, ändan.

(sl) rövspringa. ”Misslyckat hon var typ 1.40 eller så och jag är snäppet över 1.90 och med rakad renklämma* så kände man sig som en jävla pedofil, det är ju inte meningen att dom ska måste sticka fast legitimationen i pruppvecket för att man ska kunna slicka med gott samvete.” (Reverend_Raw i Vilka är de vanligaste felen killar/tjejer gör i sängen? AlltOmTV 10/1 2003.) Se även veck.

(da sl) bög, homosexuell.