FULA ORDBOKEN

rabarb, rabarberstång

(sl) kuk. ”Nu har kaninen hittat sin rabarb, sa hon och nästan svalde lemmen och han fick hålla andan för att inte genast överraskas av en orgasm.” (Ehnmark, Kärlek 2/1965) ”Å ha man likt dej sjunge ’Jesu sträck din spira ut’ när en rikskänd predikant med glugg flinande fiffla fram rabarberstången så torde man behöva all den nåd man kan snatta sä till!” (Teratologen 1998) Jfr stång.

rabarbersvaj

(sl) otillräckligt stånd, impotens. ”Så länge kommer också Isadora och alla vi andra kåta kvinnor att mötas av mjuka makaroner och rabarbersvaj varje gång vi får lust att vara de som tar initiativet.” (Sveland 2007)

rabatt

(sym) könshår. ”Augustin, här har vi en rabatt som behöver plöjas, vill du göra det?” (de Sade 1795/2002)

rabeblaga

(sk) kräkning i samband med rapning. Även som skällsord. Uppg fr Ohlmarks (2004) med ex: ”Sitt inte där å nysta opp dina sure rapar, din rabeblaga.”

racerbajs

även racebajs och räcerbajs (sl) diarré. Jfr rallybajs.

rack

1 (sl) stånd, erektion. Eg en sorts skåp. 2 RACK kort för eng Risk Aware Consensual Kink innebär att alla inblandade i ett BDSM-förhållande är införstådda med riskerna och har gett sitt medgivande till dessa. Används ofta inom edgeplay.* Jfr SSC.

rackabajsare

(sl) fjärt. Annars mest använt om sup; ta sig en rackabajsare.

rackare, rackars

(euf) 1 djävul, djävla. I äldre svenska var rackare benämning på hudavdragare, bödelsdräng och nattman. Den betydelsen har ordet haft sedan 1603 enl SO. "Nu kom fjärdingsman och länsman och förde bonden till galgen, där rackaren med snaran redan väntade honom,,," (Folksagan i Sverige 1 s 152) Nattmannen sysslade bl a med att tömma latriner,* men titeln kunde också gälla skorstensfejare och skinnare. Bödelsdrängen hjälpte till med att utföra vissa skamstraff, han sysslade med hudflängning och rådbråkning samt begravde avrättade. Hudavdragaren kastrerade, slaktade och flådde hästar samt avlivade katter och hundar. Kallades också för flåbuse, märrflängare, tjuvpiskare, nattman och buse*. Från mlty racker; person som för bort avfall och as till rakken; städa. Swedberg (1720-t) har med rackare, rackareknecht bl a i bet servus cloacarum; kloakslav, kloakträl. Kanske avses här dasstömmare el toalettvakt. Idag om skojare, bov.

Rackaren var således en lågt stående och illa omtyckt person som det var lätt att ta till svärobjekt. ”Folket i Rackarbergen har månne inte råd med ljus och fotogen, tänker hon och ryser till. Far har berättat att bergen namnats efter bödelns dräng, rackarn, som bodde nära den gamla avrättningsplatsen.” (Kallenberg 1999) Östergren (1919) ger bl a följande exempel: ”Det gav jag mig rackaren på” och ”Vänta du din rackars gubbe”.

Detta en gång så grova tillmäle har med tiden mildrats och mist sin råhet. ”’Din lilla rackare’, säger man roat förebrående, ja nästan uppskattande, till ett barn som utsatt en för ett busstreck av lindrigare art. Språkhistoriskt sett är det en förfärlig tillvitelse.” (Catharina Grünbaum om ordet Rackare i Språktidningen 4/2008) OFVG har rackare, racksingen; tusan, jäkel (lindrigare svordom). Se även bövel. 2 kuk. ”Grenslade den magra kroppen, förde in den pigga rackaren och lät sig fyllas.” (Drougge 2011)

rackarns

(mild svr) förbaskad. ”Hist.: sedan 1897.” (SO) "Är jag inte värd mer än 29 silverpengar, så vore det väl rackarns också." (Folksagan i Sverige 1 s 319) Jfr rackare.

rackla

eg flacka omkring, göra något som inte duger. Från Lpl kommer uttr ”han har racklat fast” om en man som gjort en kvinna gravid och därför tvingas gifta sig med henne. Uppg fr Byrman (1989).

racksing, racksingen

(dial) liten rackare, tusan.

racksto

(Hls) enl Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841) "en hop löpska hundar, slödder.

radd

(sk) enl Ohlmarks (2004) ”liten skvätt urin eller vätska som spilles eller låtes.” Från samma källa: ”Ja kunne bara göra en liten radd.”

radix

(lat) rot, penis.

raffa

(ljud) kräkas.

raffset

uppsättning raffiga damunderkläder. Bildat till raffig; snygg och set; uppsättning sammanhörande föremål. ”Hist.: sedan 1990.” (SO) Jfr intima plagg.

ragaskerska

(åld so) okommenterat med hos Swedberg (1720-t).

ragg

1 (sym) fitthår. Eg långt, strävt och tovigt hår. Fsv rag besläktad med eng rag; trasa; bildning till en indoeur rot med bet rycka, riva. ”... i samma ögonblick har han nått målet och den glödheta svettraggen nästan förskräcker honom eftersom flickan spritter till som en annan fölunge och underlivet börjar häva och slingra sig oregerligt och tungt som aktern på en eka i sugande strandsjöar...” (Anderberg 1979) Ordet smeekragge tas upp i Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718) presenterade i Köttets poesi (1995). 2 (sl) jakt på sexpartner.

ragga

(sl) flörta.

raggarballe med svängdörrar

(sl) kokt korv med bröd. Andra liknande uttryck är en balja rotmos och ett halvt grisarsle; korv med mos samt damernas förtjusning med bröd; grov stekkorv med bröd. Enl Bengtsson/Willis (2006) lär slangordet ragga ”ha uppstått i Stockholm på tjugotalet. Stadens droskchaufförer sa ragga för att beskriva att de åkte omkring och letade upp kunder istället för att stå och vänta vid en station.”

TILLBAKA TILL TOPPEN