FULA ORDBOKEN

L1G1 (sl)

enl slangopedia.se ”Lätt gett (sex). Alltså ’gärna legat med’.”

la méthode de la belle discrétion

(fr) ”den förträffliga försiktighetsmetoden” innebär, enl Kahn (1944), att vid samlag ”penis dras halvt tillbaka så att säden avlämnas i slidans nedre del. På så sätt försvåras befruktningen ty största delen av säden flyter ut ur slidan. De kvarvarande sädescellerna måste vandra en lång väg i slidan vars sekret dödar dem. Metoden är dock osäker och kan inte rekommenderas.”

laba

(rom) onanera. ”’Laba?’ undrar jag. [...] Onanera på romani förklarar hon ...” (Lodalen 2010) och vidare ”Grupplaba, förklarar Sirkka för Lillen. Det är tattarslang. Vi kan kalla det lattjolajbanlaba.”

laban

(smn) kuk.

labia majores et minores

(lat) stora (majores) och små (minores) blygdläpparna. ”Ibland kliar jag hudvecken (labia minora) och luktar och smakar på sekretet på mina fingrar.” (Hite 1977)

labra

kvinnans könsorgan. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i den originelle uppsalaprofessorn Lars Robergs lärobok i anatomi Lijkrevningstaflor (1718). Kanske en dialektal försvenskning av latinets labia el labrum; läpp. Jfr labbra (ita) läppar.

labradorvalpar

(sl) kvinnobröst.

labyrint

(sym) kv könsorgan. ”Det var en enorm fitta också, när jag nu tänker på det. En mörk underjordisk labyrint med divaner och hemtrevliga hörnor och gummitänder och flöjter och mjuka nässlor och ejderdun och mullbärsträd.” (Miller 1956)

lactafili

(lat lactare; dia, grek philia; kärlek, dragning till) att tända sexuellt på mjölkstinna bröst.

lada

(sl) 1 bak(del), rumpa. ”Jeans handlade uteslutande om rumpor, och mammas stabbiga lada hade definitivt gjort sitt och borde få gå i ärevördig pension under en vid kjol.” (Drougge 2006) I ett mejl förklarar Unni Drougge: ”Lada är en benämning jag nog aldrig hört men som lätt kan härröras till lagård, och således lagårdsarsle. Brett med andra ord.” 2 fitta. ”Hela två dygn flög sparvarna in och ut i ladan.” (Aretino 2008)

ladd

(dial) i en del västliga dialekter talar man om att en gravid kvinna är ”på ladden”. Från bohusländska Spekeröd finns, enl Byrman (1989), vittnesbörd om att detta uttryck användes på 1930-talet. Också ladda (sl) i uttr ”ladda upp”; göra gravid och i det ålderdomliga ”hon ä ladde” i Ångermanland om gravid kvinna och ”han ha ladde na” (han har laddat henne). Uppg fr man (f 1912) som menar att det rör sig om ”äldre uttryck, idag skämtsamt”.

ladda bajs

(lmo) äta.

ladda, ladda ur

(sl) få utlösning, ejakulation. ”... tvingas stödja honom, svimfärdig, flämtande och döende när han laddade ur; och i samma stund hon själv kände den dödande ljuvheten hos denna urladdning måste också hon, ur stånd att längre hålla sig på benen, ge vika för denna väldiga berusning ...” (Cleland 1965/1749)

laddning

(sl) i uttr bränna av laddningen; få utlösning. ”Oah, sade rösten omigen. Det var ingen dålig laddning. Även om det gick lite för fort för mig.” (Anderberg, Kärlek 2/1965) ”Och så gav han mig en sådan laddning att det började bubbla hörbart när såsen sprutade in i mig.” (Salten 2009) Också i no sl å brenne eller fyre av en ladning eller et skudd (skott).

laddstake

(sl) kuk. Eg en stång med vars hjälp laddningen förs in i pipan på ett framladdningsgevär eller framladdningskanon. Men även som ordlek; en laddad stake. ”När jag berättar, att jag körde in laddstaken i käften på en varginna, så borde var och en ha förstått, vad det var fråga om, låt vara att många olyckligt gifta kvinnor kanske aldrig upplevt mannens laddstake på det viset.” (Meurling 1973:2) ”Och när jag på tal om Veronika sa, att hennes skratt kunde bryta ner den hårdast tänkbara ’personliga styvis’, så menade jag, att hon bröt ner den personliga erektionen och lämnade kvar något som var lik en opersonlig rödglödgad laddstake.” (Miller 1956) Jfr läskstång.

ladyboy

även katoey (sl) enl Ottar (1/2012) ”samlingsbegrepp i Thailand för biologiska män som helt eller delvis uppfattar sig sjäva som kvinnor, och som lever ut detta på olika sätt. En katoey kan vara allt från en man som genomgått fullständigt könsbyte till någon som har ett feminint uttryckssätt”.

lag

(sl) i uttr från andra laget; bög. "Vet hon att du spelar med det andra laget?"  (Alan Bennett: Snusk. Ordfront, Sthlm 2012)

laga

(dial) eg ställa, ordna. Ordet förekommer i det ålderdomliga ”hon lagar till”, troligen elliptiskt till ”laga till barn”. Uttrycket finns med i en rad sydsvenska dialekter. Rietz (1867) har ”vara hafvande och nära att föda: om qvinnor”. Detta i Halland. I Skåne används uttr i bet ”vara nära att kalfva”. I Terjärv, norra Österbotten, finns ”ha laga fast si” (har lagat fast sig) som enl uppgiftslämnaren (man f 1941) innebär att den man som gjort en kvinna med barn också måste gifta sig med henne. Uppg fr Byrman (1989).

lagd åt fel håll

(sl) homosexuell.

lagði hug

(fno) förtjust i. ”lagði hug á Kolfinnu” (blev förtjust i Kolfinna). (Kormáks saga)

TILLBAKA TILL TOPPEN