(sym) testa kukens villighet. ”Han provkörde den ett tag, allt föreföll vara i sin ordning. Det skulle nog gå bra när han lättat på det värsta trycket.” (Tikkanen 1979) ”... tänk på att pengar betyder minimalt jämfört med hur många kåta flickor du kan sätta upp på kroken, så låt inget fruntimmer binda dig innan du har provkört alla!” (Söderblom 2015)

urgammal sed som funnits i alla germanska länder. Anton Nyström (1921) berättar utifrån tysken J. Fischers bok Über die Probenächte (1780) att dessa provnätter, eller unga mäns kärleksbesök hos unga kvinnor, hörde till regeln bland bönderna i de flesta socknar. Detta, menade Fischer, bevisade ingalunda "att sådana flickor saknade all kvinnlig sedesamhet och utan all tillbakahållenhet skänkte sin ynnest åt älskare. Intet mindre än så. Den lantliga sköna vet att på lika klokt sätt hushålla med sina behag och att med lika mycken behärskning krydda den sparsamma njutningen, som någon fröken vid toalettbordet.”

Enligt Fischer hölls provnätter alla dagar och de varade ända till dess att ”båda parterna tillräckligt övertygat sig om deras ömsesidiga fysiska lämplighet för äktenskapet eller tills flickan blivit havande”. Först därefter framställde bonden det egentliga frieriet, och förlovning och bröllop följde strax därpå. Ofta hände det att de båda lämnade varandra efter första eller andra provnatten. Detta utan att flickan fick dåligt rykte. Det var först när hon flera gånger utan resultat hållit provnätter med olika män, som det började skvallras om henne. Fischer menade att lantfolket överlag ”fann seden så oskyldig, att det ej sällan skedde, att då prästen på orten frågade en bonde om döttrarnas befinnande, denne som bevis, att de blivit vuxna och sunda, med all öppenhjärtighet och faderligt välbehag meddelade, hurusom de redan börjat hålla sina provnätter”. Se vidare ligge och nattlöpande.

(nyo)  ”person som går igång på att andra blir upphetsade”. (SAO 2013)

(sl) när man inte har möjlighet att ligga med en tjej för att man redan har ett förhållande. Då kan man lösa problemet genom att skaffa en stand-in som gör jobbet.

(gbg sl) fisa, fjärta. ”När jag var liten omfattades jag av den missuppfattningen att vind uppstod genom att alla kineser samlades och ställde sig att blåsa åt Sveriges håll, samtidigt. Nu vet jag naturligtvis att så inte är fallet. Kineserna vänder sig åt andra hållet, drar ner byxorna och prullar.” (LOB 1995)

(sl) porrfilm. ”Den dåliga tiden har man på jobbet. Sedan går man hem och har kvalitetstid med sin partner mellan klockan tjugoett och tjugotvå, vilket innebär effektivt sprutknull (med hjälp av p-rulle ifall man inte kommer igång fort nog annars).” (tankar om sexualitet 2001) ”Det får bli en vanlig p-rulle, tänkte Bäckström, och hur fan ordnar jag nu det på bästa och mest diskreta sätt så jag slipper den på min egen rumsnota...” (Persson 2005)

(dial) fjärta. Ljudhärmande. Roger Hansson i Järfälla menar att ”det är ett fullt levande verb i Dalarna”.

(lmo) piss och runk samtidigt.

1 (åld) fjärt, fis. Prupp, pruupp; prutt, prutta använt i Jämtland ännu på 1930- och 1940-talen. ”Osagt om sjukt eller friskt — om ämnet väderspänningar kunde Swedberg uttala sig varierat och nyanserat. Som om SO:s (Swensk Ordabok) ursprungliga drunt och fiert inte räckte, har han lagt till fis (1641) — två gånger, med olika latinska översättningar och med hänvisning till en akademisk avhandling i ämnet — och Prupp (enligt SAOB bara hos Schenberg 1739) . . .” (Holm 1986) 2 (sl) rövhål.

(sl) 1 fjärta. 2 skita. Jämför prupp. ”Morfar parera för en förflugen hypotes, tjuvrökte rastlöst å pruppa me stor ackuratess Badenweilermarschen.” (Teratologen 1998)

(smn) röven, ändan.

(sl) rövspringa. ”Misslyckat hon var typ 1.40 eller så och jag är snäppet över 1.90 och med rakad renklämma* så kände man sig som en jävla pedofil, det är ju inte meningen att dom ska måste sticka fast legitimationen i pruppvecket för att man ska kunna slicka med gott samvete.” (Reverend_Raw i Vilka är de vanligaste felen killar/tjejer gör i sängen? AlltOmTV 10/1 2003.) Se även veck.

(da sl) bög, homosexuell.

1 i dialekt även pruttla; småfjärta, skita. Prutt ”hist:. sedan 1805” (NEO) och prutta ”hist.: sedan 1771”. Ljudhärmande. Dalin (1850) har förklaringen ”pruttljudet då man pruttar” och ”prutta — släppa väder genom bakändan, så att det höres”. SAOB (1954) anser också att ordet har ljudhärmande ursprung och att det efterhärmar ljudet av ett valthorn. Man exemplifierar med Bellman (1:92 1790): ”Nu tar han till Valdthornet — prutt, prutt, prutt.” Och i Fredmans sång nr 2:29 (1791) finns följande pruttinslag: ”Kerstin dansar — rör på spelet!/ Olle ler och juckar./ I var dans han har det felet,/ att han pruttar till,/ Och när Olle sig utskämmer,/ Kerstin står och suckar.” 2 prutt, lilla prutt, prutten (sl) arslet, röven. ”Det blir uppvärmning med lite slick och sug, det blir även vanligt knull, men som final kommer det för det mesta en rejäl påsättning i prutten.” (Hustler 1/2000) 3 prutt; bajs, skit.

(no lmo) pruttpojke. Här bög, homosexuell. 

(sl) röven, rövhålet. Se även under prutt.

(lmo) "ljudlig missnöjesyttring" enligt  Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998).

(sl) upplevs av dem som samlas runt den som just pruttat.

(sl) stupfull.