varpa
(sym) fitta. Platt och runt metall- eller stenstycke som används vid varpakastning, en gotländsk sport med flata stenar.
(jap) fula ord.
(jap) fula ord, fult språk.
(lågtyska warwulf troligen till war; människa, man, möjligen samma som latinets vir; man, och wulf; ulv) en häxmästare som med djävulens hjälp, och en speciell salva, nattetid förvandlade sig till en varg som tillfredsställde sina sadistiska eller kannibalistiska lustar genom att våldta och äta upp, främst halvvuxna barn. ”Hist.: sedan 1722.” (SO) Skämtsamt även om kuk.
(sl) varva en brud; fullborda varvet, gå hela vägen med henne.
(lmo) mansjagande kvinna med vulvan* i högsta hugg. Se även varulv.
(sym) vas (lat); kärl, rör. 1 kvinnligt könsorgan. ”Sakta för han sin knoppande stjälk* in i vätans väntande vas.” (Nyström 2003) 2 enligt Chorier (1967) också om manslem*.
(lat) sädesledare av vas; kärl och defero; leder.
(lat) diminutiv till vas; kärl, rör. Enligt Chorier (1967) även om manslem*.
(grek) sterilisering* av män och livet efter könsstympning*.
(sl) (ung) bög. Vaselin används bl a som smörjmedel vid rumpknull.
(sym) avlopp för spillvatten. Nedsättande om kvinnligt könsorgan. Se även diskbalja.
(sl) ett uttryck som småbarnsföräldrar använder när de har skyddat sex för att den vägen undvika ytterligare barn.
1 (dial) från Julita (Sdl) hämtar vi det vulgärt skämtsamma ”hon har fått vasst i sig”; om gravid kvinna. Uppgift från man (f 1909). (Byrman 1989) 2 (sbst o sl) vass, vassrugge; fitta, fitthår. 3 så in i vassen. Lindrigare kraftuttryck. Kanske en förvanskning av vasser’a*.
(svr) hos Swedberg (1720-t) med förklaringen genus juramenti (fritt: en sorts svordom) och samma gäller för wass femton som dessutom betecknas som ett lindrigt kraftuttryck. Jfr följande.
(åld svr) ”Uttrycken är en rest från den katolska medeltiden, då det svors friskt vid Vars Herra tre, dvs korset, Vars Herr fem under ’ Vår herres fem sår’, Vars Herra maen’, dvs helgonen, etc.” (Stroh-Wollin 2008) Lundblad/ Josefsson (2021) har Vassarra nå; Vår herres nåd och Vassera [vårs herra]”; Vår Herres (träd, kors) och Ja vassarrade (ja, Vårs Herra död] "Tycker du jag är vacker? Ja, vass herra tre.” (Hallenstierna 1972/1700-t ) Rietz (1867) har rassa-dö och å rassa dö: ”jo bevars, troligen en förkortning av vars hærra dö(d)”.
Om dessa uttryck har Hellquist (1918) bl a följande att säga: ”Eden vid Guds död motsvarar fransmännens mor(t) dieu. [...] I svenskan uppträder den numera blott i öfversättningar af romaner, ofta framslungad af någon båld riddersman med handen på värjfästet. Dock vi ha ett par bleknande minnen af den gamla medeltida svordomen nämligen i vassärrade och, ännu mera stympadt, särra de, som intet annat är än ett fornsvenskt wars hærra (dundra) dödh, vår herres död”. I sin Predican emoot the gruffuelighe eeder (1539) förmanar Olaus Petri dem som ”sweria tusende gonger om vor herres harda och bittra dödh”.
Den finlandssvenske författaren Johan Ludvig Runeberg (1804—1877) använder vassera t ex i Fänrik Ståls sägner, bl a i dikten ”Munter”: ”Nu, vasserra, ändtligt fick han/ på den fasta, gråa brickan/ svärdsmedaljens hederstecken.”
Andra uttryck som har med vår Herres död och pina på korset att göra, presenteras av Rietz (1867) "pina-dö, åina-rasa-dö”; ett slags lindrig ed. Vidare ”pin-go-dö, pino-de, vass-pinto-å-dö”, det sistnämnda förkortning av vass (herras) pina och död. Ljung (2006) har förutom de ovan nämnda också Gudz hunglade/Gudz hungladö sammandragning av Guds ängla död, ’Guds änglars död’. Vidare från samma källa Vassfamunder; vår Herres fem sår där fam = fem och under = sår. Andra former är Vass fammen, Vass fammikatten och Vass famicken. Ytterligare några vanliga svordomar efter kristendomens införande var Gudz blott digh; Guds blod åt dig! samt Herre Jesus, Jesses.
Stroh-Wallin (2008) redovisar en mängd liknande uttryck som t ex vasserra bittermän som hon förklarar med en kombination av (Vars Herra) bittra dødh och (Vars Herra) mæn: dvs helgon. Vidare Vars Herra hinna try; Vår Herres träd dvs kors. Hon har också wass famikatter av Vars Herra fem under dvs Vår herres fem sår och wass männken, Vars Herra mæn (helgon). I småländskan finns herre guds dag/död som Lundblad/Josefsson (2021) översätter med herre min dag; kära nån.
blodtest för påvisande av syfilis, men som inte uppvisat de typiska hudsymtomen. Efter den tyske läkaren A. V. Wasserman (1866—1925).
(eng) här om all sköns kroppsligt avfall och spill.
(lmo) skämtsam anspelning på ett vhiskymärke. Här om cunnilingus* och fellatio*. Se även sextionia och påvens nummer.
förkortat W/S, WS; vattensport. Se undinisme och urolagni.