(sl) kuk. Se även båt och sjötermer.

(sl) knull, knulla. Dra över, förföra. Egentligen hopp, hoppa  som i det skuttar för någon; någon får orgasm, utlösning. ”Och du skall väl inte behöva sakna något, även om jag någon gång ger flickungen några skutt?” (Salten 1983)

(ljud) piss, pissa.  Rinna rikligt och ljudligt. Ljudhärmande som i dialekt skval, enligt Rietz (1867) om "sådant som rinner efter stark utsot (diarré) deraf bukskval öfver hövan löst lif”. Rietz har också skvala, skvalig öppning; hafva stark utsot, och exemplet: ”Dä skvalade å’n.” (Småland) ”Han stod och pissa vid ett träd när majoren kom, hälsade inte, bara stod där och skvalade.” (Lundkvist 1958) På Åland finns  skvala ner sä ; om att göra på sig.

(dial) enligt Svenblad (2008) på Åland om ”katter som pinkar där de inte ska göra det”.

(dial o ljud) 1 enligt Rietz (1867) använt i Småland om den som har utsot; diarré. 2 fjärt, fjärta. 3 urin, urinera. Skvätt; liten mängd vätska som man kan skvätta omkring.

(euf o ljud) 1 ejakulera.  Stänka. Svensk dialekt skvätta. Ljudhärmande. 2 pissa.

(sym) kondom. ”Under bokföringspapprena i papperskorgen ska han förgäves leta efter sin slemfyllda skyddspåse,...” (Hülová 2015) Se även påse.

(sym) kuk.  En sorts spade. ”Men så snart han ville fara in i ugnen med skyffeln värjde jag mig igen.” (Aretino 2008) Se även ugn.

(euf) fullgöra sina skyldigheter, dels om den äktenskapliga plikten och om allmänna uttömningar. Björkman (1937) har med följande exempel hämtat ur DN den 12/6-1932: ”Hunden kastades ut på gården för att fullgöra sina skyldigheter.” Se även behov.

1 (euf) dass, toalett. ”Jag behöver nog gå till den ’utstående skylten’ sade en vän till mig på centralstationen, där det stod toiletter.” (Björkman 1937) ”Vid ett tillfälle gick en av de resande ut i det lilla rum vid korridorens slut som markeras av den röda ljusskylten ’upptaget’.” (Drama på tåg. DN 10/7-1982) 2 (sl) plocka (ta, skruva) ner skylten; avlida, dö. ”Den legendariske gamle rotelchefen som hade tagit ner skylten för mer än tio år sedan.” (Persson 2003) ”Kroppar som står långt bortom all räddning. Som för längesen tagit ner skylten.” (Drougge 2003)

(sl) det är skyltsöndag; när en kvinna sitter så att hon visar underkläderna.

ett grovt kränkande ord eller uttryck. Se även invektiv. Av tyska Schimpf med samma betydelse. Urpsprungligen, enligt SO;  "lek, förströelse, riddarspel, skymf." Samma källa har skymford "hist.: sedan 1679".

(euf) för skiter. Har bara stött på ordet en gång och det i ett brev från August Strindberg (1849—1912) till vännen Leopold Littmansson där det bla heter: "Och harmonins lagar? Hvem har rätt att stifta lagar för mig? Jag skyter i deras lagar! Nytt ska det vara! Nytt!"  (Boman, Höök, Larsson 2016 s 214)

(sym) penis. ”Du lilla skytt som häftigt jagar/ såväl på nätter som på dagar...” (Ur anonym hordikt från Upplysningstiden.)

(sk) gå på toaletten. Även allmänt om det man fullgör, gör färdigt.

(sym) sköte. ”Ditt sköte är en rundad skål, må vinet aldrig fattas däri.” (Bib 1917 Höga V 7:2) ”... hon fick fram skrevet (förut det vackra stallet nu en uppfläkt melon) nästan ut i gatan (sett ur hennes synvinkel) och naturligtvis höll jag kvar mitt grepp — och dök nu in i hennes melonskål där sockret rann och sjöd.” (Knud Holst, Sänghästen 1987) ”Hans mun mötte flickans mjuka hals och hans läppar sög sig fast vid den — samtidigt som hans ollon doppade sig i hennes lilla honungsskål.” (Tvillingerotik 1969) ”Jag förde in fingret i den — jag skulle säkert ha tyckt om det om jag varit en vanlig människa — förtjusande fruktskålen, glimmande som en liten tiara mot det mörka håret.” (Eckerbom, Kärlek 11/1969) ”Han satte sin pensel i färgskålen, sedan han fuktat den med saliv...” (Aretino 2008) Se även pensel.

(dial) avträde, dass av skål, skåla; jämtländska för koja, tillbyggnad till lada. Jämför norska skaale och isländska skali; egentligen stor stuga men också om skjul. Ihre (1766) har skulhus (dial) om ”hemligt hus i Jemtland”.

(smn) fitta.  Kanske för landskapets läge längst ner på Sverigekartan.

1 (lmo) ”skita i det blå skåpet” använt av Janne ”Loffe” Carlsson i Göta Kanalfilmerna (tre delar mellan 1981—2009). Viveka Adelswärd tar upp uttrycket i sin Språkspalt (SvD 7/3 – 2009) och menar att det betyder ungefär ”att passera gränsen för det accepterade”. Och, fortsätter hon: ”En teori om bakgrunden är att blått (särskilt berlingerblått) var en dyr färg. Ett blått skåp var ett fint skåp.” En viss Mikael Jansson kommer med ytterligare ett förslag till tolkning. ”Att blåneka eller blåljuga kanske helt enkelt har att göra med att någon kan neka eller ljuga så ihärdigt att han/hon blir blå i ansiktet (av ansträngningen/syrebrist)”. 2 skåp (dial) skällsord (ORB) 3 skåp (sl) kvinna 50+ ofta solariebrun, flitig krogbesökare, klädd och sminkad som vore hon en 20-åring. Även om ful och tjock tjej. ”Hur i helvete kunde han sätta på ett sådant skåp? En ful och fet sugga som stod och glodde på honom utan att ens skyla sig.” (Drougge 2010)