skunk
(sym) fitta med tonvikt på lukten.
(dial) enligt Rietz (1867) är skunnt; träck, lort, och skunnta; göra sitt naturtarf.
(euf) sperma. Plötsligt kortvarigt regn. ”... slutligen pressade fram den pärlande skur som skulle dämpa orkanen.” (Cleland 1965/1749)
(måns) prostituerad. Källa: A Bodin, Kind 1860-tal. Enligt Bergman (1929) ”dålig, lättfärdig kvinna” från skura; (sv dial) löpa fort. Lidén (1930) menar däremot att ordet ”snarare hör till skura i bet gnida”. Och han jämför med gnoa; prostituerad, av gno*; ’futuere’, och med det mycket spridda gne; ’lösaktig kvinna’, av gnida.
(euf) strävt fitthår. ”...han gillar tjockt hår där, jag fattar ingenting, den där skurborsten, o, tycker kyrkoherden om den också, ho, men mellan skinkorna skall det inget vara, inte ett strå säger han för det äcklar mig...” (Anderberg 1979) Se även borste.
(dial) kastrerad*. (OFVG)
(sl) kuk.
(sl) kuk. Se även båt och sjötermer.
(sl) knull, knulla. Dra över, förföra. Egentligen hopp, hoppa som i det skuttar för någon; någon får orgasm, utlösning. ”Och du skall väl inte behöva sakna något, även om jag någon gång ger flickungen några skutt?” (Salten 1983)
(ljud) piss, pissa. Rinna rikligt och ljudligt. Ljudhärmande som i dialekt skval, enligt Rietz (1867) om "sådant som rinner efter stark utsot (diarré) deraf bukskval öfver hövan löst lif”. Rietz har också skvala, skvalig öppning; hafva stark utsot, och exemplet: ”Dä skvalade å’n.” (Småland) ”Han stod och pissa vid ett träd när majoren kom, hälsade inte, bara stod där och skvalade.” (Lundkvist 1958) På Åland finns skvala ner sä ; om att göra på sig.
(dial) enligt Svenblad (2008) på Åland om ”katter som pinkar där de inte ska göra det”.
(dial o ljud) 1 enligt Rietz (1867) använt i Småland om den som har utsot; diarré. 2 fjärt, fjärta. 3 urin, urinera. Skvätt; liten mängd vätska som man kan skvätta omkring.
(euf o ljud) 1 ejakulera. Stänka. Svensk dialekt skvätta. Ljudhärmande. 2 pissa.
(sym) kondom. ”Under bokföringspapprena i papperskorgen ska han förgäves leta efter sin slemfyllda skyddspåse,...” (Hülová 2015) Se även påse.
(sym) kuk. En sorts spade. ”Men så snart han ville fara in i ugnen med skyffeln värjde jag mig igen.” (Aretino 2008) Se även ugn.
(euf) fullgöra sina skyldigheter, dels om den äktenskapliga plikten och om allmänna uttömningar. Björkman (1937) har med följande exempel hämtat ur DN den 12/6-1932: ”Hunden kastades ut på gården för att fullgöra sina skyldigheter.” Se även behov.
1 (euf) dass, toalett. ”Jag behöver nog gå till den ’utstående skylten’ sade en vän till mig på centralstationen, där det stod toiletter.” (Björkman 1937) ”Vid ett tillfälle gick en av de resande ut i det lilla rum vid korridorens slut som markeras av den röda ljusskylten ’upptaget’.” (Drama på tåg. DN 10/7-1982) 2 (sl) plocka (ta, skruva) ner skylten; avlida, dö. ”Den legendariske gamle rotelchefen som hade tagit ner skylten för mer än tio år sedan.” (Persson 2003) ”Kroppar som står långt bortom all räddning. Som för längesen tagit ner skylten.” (Drougge 2003)
(sl) det är skyltsöndag; när en kvinna sitter så att hon visar underkläderna.
ett grovt kränkande ord eller uttryck. Se även invektiv. Av tyska Schimpf med samma betydelse. Urpsprungligen, enligt SO; "lek, förströelse, riddarspel, skymf." Samma källa har skymford "hist.: sedan 1679".
(euf) för skiter. Har bara stött på ordet en gång och det i ett brev från August Strindberg (1849—1912) till vännen Leopold Littmansson där det bla heter: "Och harmonins lagar? Hvem har rätt att stifta lagar för mig? Jag skyter i deras lagar! Nytt ska det vara! Nytt!" (Boman, Höök, Larsson 2016 s 214)