ordet är ”hist.: sedan 1697”.  (NEO) Tyska Mutterkuchen med samma betydelse. Se vidare placenta.

(åld) står för ’vulva; livmoder.’ i lexikon från 1739. Med samma betydelse finns moderlijvet hos Roberg (1718) och moderlif hos Swedberg (1720-t). Från moderlivet; från födseln.

se kved.

modermun ”hist.: sedan 1697”.  (NEO) Livmoderns öppning som beskrivs så här hos Berg (1909): ”Är hos kvinnor som ej födt barn, rund, hos dem som födt barn, tvärgående. Hos de senare är äfven själfva lifmodern ansenligare, såväl till storlek som till vikt.” Nyström (1921) berättar att ”grekerna och romarna använde flera preventiva medel och den romerske läkaren Soranus gav åtskilliga råd rörande förhindrandet av havandeskapet, bl a att bestryka modermunnen med olja, honung eller opobalsam och inlägga sammandragande ämnen.” Forel (1942) förespråkar en lika enkel som genialisk metod: ”Det är följaktligen tillräckligt att något litet anstränga sitt sunda förnuft för att inse, att det icke kan vara särdeles svårt att företaga en parning, resp. tillfredsställa sin könsdrift, utan att befruktning blir följden, blott man hindrar sädesvätskan från att intränga i modertruten.” ”Hos kvinnan har den sinnliga njutningen vid samlaget till följd, att modermunnen, hvilken för öfrigt vanligen är tillsluten genom en slempropp, flera gånger öppnar och åter sluter sig och på samma gång utför en sugande rörelse.” (Kress 1905) Roberg (1718) har följande namn på modermunnen: slutet, modermunningen och det latinska osculum.

 beskrivs i Hegars Den sexuella driften (1895) som ”undertryckt könsdrift” vilken ”tillskrivs uppkomsten av hysteri, som ofta är förenad med sjukliga förnimmelser uti könsnerverna, och vid hvars senare i vansinne öfvergående grader äfven tecken till nymfomani kan visa sig. Såsom namnet (grek hystera = lifmoder) antyder har man sökt ursprunget till denna sjukdom hos ett alldeles bestämdt organ inom könsapparaten, och det tyska namnet Mutterwuth angifver den naiva teori, enligt hvilken den icke tillfredsställda lifmodern råkar i raseri och därunder anstiftar hvarjehanda ofog.”  ”…hos kvinnan bär detta tillstånd benämningen moderpassion eller nympfomani. En kvinna som lider häraf, förlorar ända till sista spåret af blygsamhet och begär med formligt raseri tillfredsställandet af sin besinningslösa passion. (Kress 1905) Se även nymfoman, nymfomani.

(euf) preventivmedel*. ”Där havandeskap uppstått trots användande av moderbeskyddare, hade denna antingen varit för liten eller blivit felaktigt inlagd.” (Nyström 1921)

se modermun.

(åld) med hos Swedberg (1720-t) med betydelse vulva, matrix; livmoder, sköte. Så här beskriver den finlandssvenske prästen och psalmdiktaren Sigfrid Aronus Forsius (1560—1624) det kvinnliga könsorganet:  "Modren, på Latin Matrix* och Uterus*, är en rund påssa, lika som tvenne hinnor sammansatt, och ligger i den nedersta buken, och haver kraft att tillbereda fostret av säden, uppehålla det och utdriva när det är fullmoget." Se även under virga.

(smn) fitta. Se även muff.

(sl) sak, grej, ofta om en konstig sådan. Av franska moyen; medel, hjälpmedel. Från latinets medium; medel, mitt. 1 kuk. Jämför mackapär. 2 petmoj; fitta. Ordet ”uppfunnet” av fotograf Mikael Delgren, Sthlm. meddelat i september 1998. Annars är petmoj (sthlm sl) för telefon (1932) och sifferskivan på telefon (1962). Mot det sistnämnda årtalet opponerar sig min jämtländske sagesman (f 1929) som menar att han känt till ordet petmoj för sifferskivan långt innan. Han motiverar med följande: ”I ett korsord i ÖP eller Jämtlands Tidning i början av 1940-talet fanns följande nyckelord: ’Bekvämlighet av ringa slag/ som Ö-sund väntas få en dag’. Lösningen var petmoj.” 3 pissoar, toalett. Vanligt i militära sammanhang. Nilsson (1937) har moj; toalett, avträde, och pissmoj. Thesleff (1912) har mojen; pissoaren som flottistspråk.

(sl) vänslas, kelas. ”Hist.: sedan 1778.” (SO) Också om petting och knull.  Ha det bra, må gott. ”Jag var således tillsammans med flickorna och medan de andra bar kopparna till de spelande, buro vi in våra i fruns gemak och mojade oss i godan ro i soffan.” (Hallenstierna 1972/1700-t)

(so) mentalt efterbliven. Se också mongo.

(barn) pillesnopp*.

(för sl) skitkorvar.

(sl) smekas, knåda, kela. Se också gosa.

beskrivs av Bergenheim (1994): ”Den förste som egentligen uppmärksammar onani är den franske teologen Jean Gerson som på 1400-talet skrev den troligen första avhandlingen om ’mollitiessynden’. På de internatskolor där Gerson verkade iakttog han barns sexuella vanor, och om dessa iakttagelser handlar avhandlingen De confessionem mollicei.”

I en fotnot förklarar Åsa Bergenheim att mollities är latin och betyder ’abnorm uppmjukning’. Ordet ursprungligen från det grekiska ’malthakoi’, som betyder mjuk eller omanlig man. Och fortsätter hon: "Uttrycket användes om män som avvek från den kulturella normen för manlighet och därmed fick en feminin roll i sexualakten, dvs. förhöll sig passiva och underordnade. Vid 500-talets mitt kom ordet att användas om manliga homosexuella. Mollitiesmän hyser ingen önskan att penetrera, vilket uppfattades som kärnan i den manliga könsdriften, utan istället en önskan att bli penetrerade. Varför Gerson använder denna beteckning om just onani är för mig okänt. Möjligen ansåg han att onani ersatte samlaget, alltså penetreringen, och att den därigenom skapade mollitiesmän.”

Laqueur (1994) talar om mollis; den passive, förkvinnligade (av latin mollis; mjuk, omanlig) och mollisen; en man som spelar kvinnans roll i ett manligt homosexuellt förhållande, vilket han jämför med tribaden*; en kvinna som spelar den manliga rollen i ett lesbiskt förhållande.

 (dial)  Rietz (1867) om att fjärta i Sydsverige och Södermanland. SAOB (1945) har mölja och ”gm fjärtande uppfylla ett rum med elak lukt”. SAOB menar att det troligen är fråga om en ljudmålande bildning med mer eller mindre direkt anslutning till bl a mola, möla med betydelsen pyra.

(eng) föråldrat uttryck för bög. I London fanns tidigare s k Mollyhouses som bl a fungerade som överklassbordeller för samkönat sex.

(sl) knulla. Jämför engelska mom och mamma.