fornsvenska bestigha; storma troligen från medellågtyska bestigen med samma betydelse. 1  Ingers (1977) har ”i bet. coire* från 1930-t”. Annars mest om fyrfota djur, där hannen klättrar upp på honan vid parningen. Bestiga ”hist.: sedan 1727” och bestigning ”sedan 1795”. (NEO) I den grekiska mytologin berättas om Persifae, kung Midas maka, som blir förälskad i en tjur och som får Daidalos, konstnären och skaparen av bl a labyrinten på Kreta, att konstruera en ihålig ko åt henne, i vilken hon kan låta sig bestigas av tjuren. ”Jag avskyr att bli klumpigt bestigen. Jag vill ha det smidigt och liksom smygande.” (Hite 1977) ”Istället kylde han av unga Harriets lust med bibelcitat, sedan besteg han hennes slocknade förväntningar.” (Whilde: Les extrêmes se touchent. Subaltern 3/2006) ”Att bestiga en sådan kvinna är farligare än att rida på jakt på ett sto som tappar besinningen.” (Louÿs 2011) Även fjällbestigning; av fjälla; flicka, kvinna. 2 bestiga elfenbensstatyn (sl); skita.

(euf) syssla. 1 samlag. ”Medan min vän nere på gården styrde om mina saker och Ulla skulle bestyra om en skål mjölk, hade jag med modern ett annat bestyr i hennes soffa.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 avsides bestyr och göra sitt bestyr; pissa, skita. SAOB (1906) menar att bestyr som i behov, naturbehov, är mindre vanligt utom i Finland. I 1 Sam 24 talas om hur David skonar Sauls liv, trots att den senare är ute för att döda honom. Fjärde versen lyder i en moderniserad överföring från år 1900 av 1703 års bibel: ”Och då Saul kom till fäbodarna utmed vägen, var der en jordkula, och Saul gick dit in för något bestyr; och David och hans män sutto långt in i samma kula.” Ursprungstexten i 1703 års bibel har betäckia sina fötter* för den aktuella handlingen. I 1917 års bibelöversättning heter det ”avsides bestyr”, och i Bibel 2000 ”uträttar han sina behov”.

fornsvenska beställa; ställa i ordning, uträtta, av lågtyska bestellen med samma betydelse. 1 (euf) ha något att beställa med någon; ha samlag med någon. ”Som ung hade han tjänat dräng hos Jon i Svenshult, där Gertrud Andersdotter var piga. En gång i slåttertiden hade han haft ’med henne att beställa’ men utan följder i form av havandeskap.” (Thunander 1992) ”... hon bekänt för honom att en trädgårdsmästare haft att beställa med henne.” (Jarrick/Söderberg 1998) ”... men Kihlberg åter gått till henne i diket, dock vittnet icke sett, om han då något med henne haft att beställa,... (Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763 angående ett våldtäktsfall.) 2 (dial) utträtta (sina behov), göra (sitt) tarv*. Uppgift från OFS. 

1 (dial) havande. (OFS) 2 besvärligheter. Saxon (1914) har toalettbesvärligheter som han menar uppstår i samband med toalettbesök. Denna känslighet upphör inte för att man gift sig. Ingen form av naturbehov får därför tillfredsställas i den andres närvaro. Detta, menar Saxon, är ”en förutsättning för kärlekens överlevnad”.

(euf) sätta på, knulla, ockupera*.

(euf) 1 ha samlag med. ”Den gamle prästen säger: ’När den sjuttonde och sista kommit till världen, beslöt jag att icke vidare besöka min kära hustru’.” (Bergman 1922) 2 besöka, gå på besök om toalettbesök. Jämför norskans besøke en gammel onkel om samma sak. Se även under mens.

se mens, menstruation.

(sym) kuk. Formlik med en sockerbeta. ”Vad är det för sorts beta som sticker upp under skjortan?” (Ryska erotiska folksagor 1993)

(euf) avlida, dö.

lång och kraftig tand, t ex elefantbete. 1 (sym) kuk. ”Zenzi hjälpte mig och stack in den långa beten i den för övrigt tandlösa munnen.” (Salten 2009) 2 (dial) kastrerad bagge. (OFVG)

(euf) ha samlag med någon. ”... fick han därefter brått att utan vidare förberedelser draga henne med sig och lägga upp henne på sängen, och allt medan han sålunda avhöll sig från allt sammanhängande tal, betjänade han damen en god stund framåt i fullaste mått...” (Bandello: En adelsman får ligga med en dam i Kärlekshistorier...1962.)

(sym) kuk. Han som står i damers närvaro. ”Ni får runka min trogne betjänt när ni behagar fattar ni väl!” (Wahl 2006)

(so) sägs den ha som inte får ändan ur röven (vagnen).

(för sl) förortsslang.

(sl) vara på bettet/hugget; vara kåt, sexuellt uppeggad.

(euf) knulla. Ohlmarks (2004) har ”något finare än ’bestiga*". Och han ger exemplet: ”Gokväll, fröken Asta, får ja lov å betunga er i natt? frågade professorn.”

sexuellt attraherad, förtjust i någon. Enligt NEO ”hist.: sedan 1908”. Svensk dialekt betuttad; förlägen, rådvill av oklart ursprung. "Ester, på min skola, började skriva till mig och jag blev betuttad." (Kalmér 2024 s 301)

(dial) enligt Rietz (1867) använt som lindrig ed, t ex ”betytta me!”;  göra någon olägenhet, förtret.

(euf) fornsvenska bethäkkia. Av prefixet be- och täcka, besläktat med tak. Täcke är troligen en nybildning av täcka. 1 para sig; mest om djur. Enligt NEO ”hist.: sedan 1687”. Kahn (1944) förklarar betäcka med ”när honan som i regel hos djuren förhåller sig passiv under parningen”. Därav betäckning ”hist.: sedan 1741”. (NEO) ”Kvinnorna har omedvetet måst anpassa sina fantasier till de manliga för att vara inbjudande nog att betäckas i rimlig omfattning.” (Brøgger 1974) ”Han hade ungar med två andra kvinnor och hade haft ett grundmurat rykte om sig som häradsbetäckare*. ” (Drougge 2003) 2 betäcka sina fötter (Bib) efter motsvarande uttryck i hebreiskan. I 1 Sam 24:4 heter det i 1703 års bibel: ”Och tå han kom til the fårahyddor widh wägen, war ther een kula och Saul gick ther in til at betäckia sina fötter.” Detta senare uttryck kommenteras i 1541 års bibel: ”Så tuchtigh är then helgha scrifft, at hon kallar thet, beteckia fötternar, tå man på hemligh maak gåår.” Se även bestyr och mak.

Stolpe (1984) ser ett samband mellan betäcka sina fötter och talesättet att få kalla fötter, något som innebär att man får betänkligheter och vill dra sig ur något. Att det just blivit uttrycket få kalla fötter i detta sammanhang, beror, enligt Stolpe, på det tillfälle då man drar sig ur eller lämnar ett samlat lag för att gå på dass. ”Att göra detta, dvs gå ut, dvs förrätta sitt tarv, hette med ett gammalt hebreiskt uttryck att täcka sina fötter. Detta är en omskrivning för den situation där delar av klädedräkten lossgörs från de centrala partier de normalt höljer för att nedfalla och, så länge akten varar, istället täcka fötterna. Att tala om att man känner sig kall om fötterna kan sålunda ha varit ett diskret sätt att tala om att man behöver täcka sina fötter, med andra ord gå ut, med andra ord lämna det samlade laget — och, längre fram, det gemensamma företaget.” 3  hon är betäckt; havande, gravid. Enligt Byrman (1983) framhävs här samlaget vilket gör betäckningen till något fult och negativt. Samma sak gäller för t ex uttrycket han har gjort henne med barn eller på smällen. För motsvarande fina och positiva uttryck se far.