FULA ORDBOKEN

best

1 (euf) kuk.  2 (sl)  i uttrycket best med två bakar; ett knullande par. Efter engelskans ”beast with two backs”, som finns med i William Shakespeares (1564—1616) Othello (1603—1604). Best av lågtyska best av latin bestia; (vild)djur, kreatur. Best är en varelse, oftast ett djur eller fantasivarelse, med skräckinjagande utseende och uppförande.Ordet har funnits i svenskan sedan 1500-talet. Ett annat uttryck med samma betydelse är ”leka djuret med två ryggar”, vilket, enligt en jämtländsk sagesman (f 1929), lär ha använts någonstans av August Strindberg (1849—1912). Se även djur (2).

bestialitet, bestiatilism

av bestialisk; grymhet mot människa eller djur. Här om könsumgänge med djur. Se även tidelag, zoofili och sodomi. Av best; varelse (mest djur) med skräckinjagande utseende och uppträdande. Från latin bestia; djur. Laqueur (2004) berättar att mer än 1500 fall av bestialitet prövades i svenska domstolar mellan 1630—1750 och i 470 av dessa fall dömdes förövaren till döden. Jämför zoofili.

besticka

(dial o svr) fan besticka. (OFS)

bestiga, bestigning

fornsvenska bestigha; storma troligen från medellågtyska bestigen med samma betydelse. 1  Ingers (1977) har ”i bet. coire* från 1930-t”. Annars mest om fyrfota djur, där hannen klättrar upp på honan vid parningen. Bestiga ”hist.: sedan 1727” och bestigning ”sedan 1795”. (NEO) I den grekiska mytologin berättas om Persifae, kung Midas maka, som blir förälskad i en tjur och som får Daidalos, konstnären och skaparen av bl a labyrinten på Kreta, att konstruera en ihålig ko åt henne, i vilken hon kan låta sig bestigas av tjuren. ”Jag avskyr att bli klumpigt bestigen. Jag vill ha det smidigt och liksom smygande.” (Hite 1977) ”Istället kylde han av unga Harriets lust med bibelcitat, sedan besteg han hennes slocknade förväntningar.” (Whilde: Les extrêmes se touchent. Subaltern 3/2006) ”Att bestiga en sådan kvinna är farligare än att rida på jakt på ett sto som tappar besinningen.” (Louÿs 2011) Även fjällbestigning; av fjälla; flicka, kvinna. 2 bestiga elfenbensstatyn (sl); skita.

bestyr

(euf) syssla. 1 samlag. ”Medan min vän nere på gården styrde om mina saker och Ulla skulle bestyra om en skål mjölk, hade jag med modern ett annat bestyr i hennes soffa.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 avsides bestyr och göra sitt bestyr; pissa, skita. SAOB (1906) menar att bestyr som i behov, naturbehov, är mindre vanligt utom i Finland. I 1 Sam 24 talas om hur David skonar Sauls liv, trots att den senare är ute för att döda honom. Fjärde versen lyder i en moderniserad överföring från år 1900 av 1703 års bibel: ”Och då Saul kom till fäbodarna utmed vägen, var der en jordkula, och Saul gick dit in för något bestyr; och David och hans män sutto långt in i samma kula.” Ursprungstexten i 1703 års bibel har betäckia sina fötter* för den aktuella handlingen. I 1917 års bibelöversättning heter det ”avsides bestyr”, och i Bibel 2000 ”uträttar han sina behov”.

beställa

fornsvenska beställa; ställa i ordning, uträtta, av lågtyska bestellen med samma betydelse. 1 (euf) ha något att beställa med någon; ha samlag med någon. ”Som ung hade han tjänat dräng hos Jon i Svenshult, där Gertrud Andersdotter var piga. En gång i slåttertiden hade han haft ’med henne att beställa’ men utan följder i form av havandeskap.” (Thunander 1992) ”... hon bekänt för honom att en trädgårdsmästare haft att beställa med henne.” (Jarrick/Söderberg 1998) ”... men Kihlberg åter gått till henne i diket, dock vittnet icke sett, om han då något med henne haft att beställa,... (Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763 angående ett våldtäktsfall.) 2 (dial) utträtta (sina behov), göra (sitt) tarv*. Uppgift från OFS. 

besvärlig, besvärlighet

1 (dial) havande. (OFS) 2 besvärligheter. Saxon (1914) har toalettbesvärligheter som han menar uppstår i samband med toalettbesök. Denna känslighet upphör inte för att man gift sig. Ingen form av naturbehov får därför tillfredsställas i den andres närvaro. Detta, menar Saxon, är ”en förutsättning för kärlekens överlevnad”.

besätta

(euf) sätta på, knulla, ockupera*.

besöka

(euf) 1 ha samlag med. ”Den gamle prästen säger: ’När den sjuttonde och sista kommit till världen, beslöt jag att icke vidare besöka min kära hustru’.” (Bergman 1922) 2 besöka, gå på besök om toalettbesök. Jämför norskans besøke en gammel onkel om samma sak. Se även under mens.

besökare, ha

se mens, menstruation.

beta

(sym) kuk. Formlik med en sockerbeta. ”Vad är det för sorts beta som sticker upp under skjortan?” (Ryska erotiska folksagor 1993)

betala in

(euf) avlida, dö.

bete

lång och kraftig tand, t ex elefantbete. 1 (sym) kuk. ”Zenzi hjälpte mig och stack in den långa beten i den för övrigt tandlösa munnen.” (Salten 2009) 2 (dial) kastrerad bagge. (OFVG)

betjäna

(euf) ha samlag med någon. ”... fick han därefter brått att utan vidare förberedelser draga henne med sig och lägga upp henne på sängen, och allt medan han sålunda avhöll sig från allt sammanhängande tal, betjänade han damen en god stund framåt i fullaste mått...” (Bandello: En adelsman får ligga med en dam i Kärlekshistorier...1962.)

betjänt

(sym) kuk. Han som står i damers närvaro. ”Ni får runka min trogne betjänt när ni behagar fattar ni väl!” (Wahl 2006)

betongarsel

(so) sägs den ha som inte får ändan ur röven (vagnen).

betongsvenska

(för sl) förortsslang.

bett

(sl) vara på bettet/hugget; vara kåt, sexuellt uppeggad.

betunga

(euf) knulla. Ohlmarks (2004) har ”något finare än ’bestiga*". Och han ger exemplet: ”Gokväll, fröken Asta, får ja lov å betunga er i natt? frågade professorn.”

betuttad

sexuellt attraherad, förtjust i någon. Enligt NEO ”hist.: sedan 1908”. Svensk dialekt betuttad; förlägen, rådvill av oklart ursprung. "Ester, på min skola, började skriva till mig och jag blev betuttad." (Kalmér 2024 s 301)

TILLBAKA TILL TOPPEN