(euf) 1 ha samlag med. ”Den gamle prästen säger: ’När den sjuttonde och sista kommit till världen, beslöt jag att icke vidare besöka min kära hustru’.” (Bergman 1922) 2 besöka, gå på besök om toalettbesök. Jämför norskans besøke en gammel onkel om samma sak. Se även under mens.

se mens, menstruation.

(sym) kuk. Formlik med en sockerbeta. ”Vad är det för sorts beta som sticker upp under skjortan?” (Ryska erotiska folksagor 1993)

(euf) avlida, dö.

lång och kraftig tand, t ex elefantbete. 1 (sym) kuk. ”Zenzi hjälpte mig och stack in den långa beten i den för övrigt tandlösa munnen.” (Salten 2009) 2 (dial) kastrerad bagge. (OFVG)

(euf) ha samlag med någon. ”... fick han därefter brått att utan vidare förberedelser draga henne med sig och lägga upp henne på sängen, och allt medan han sålunda avhöll sig från allt sammanhängande tal, betjänade han damen en god stund framåt i fullaste mått...” (Bandello: En adelsman får ligga med en dam i Kärlekshistorier...1962.)

(sym) kuk. Han som står i damers närvaro. ”Ni får runka min trogne betjänt när ni behagar fattar ni väl!” (Wahl 2006)

(so) sägs den ha som inte får ändan ur röven (vagnen).

(för sl) förortsslang.

(sl) vara på bettet/hugget; vara kåt, sexuellt uppeggad.

(euf) knulla. Ohlmarks (2004) har ”något finare än ’bestiga*". Och han ger exemplet: ”Gokväll, fröken Asta, får ja lov å betunga er i natt? frågade professorn.”

sexuellt attraherad, förtjust i någon. Enligt NEO ”hist.: sedan 1908”. Svensk dialekt betuttad; förlägen, rådvill av oklart ursprung. "Ester, på min skola, började skriva till mig och jag blev betuttad." (Kalmér 2024 s 301)

(dial) enligt Rietz (1867) använt som lindrig ed, t ex ”betytta me!”;  göra någon olägenhet, förtret.

(euf) fornsvenska bethäkkia. Av prefixet be- och täcka, besläktat med tak. Täcke är troligen en nybildning av täcka. 1 para sig; mest om djur. Enligt NEO ”hist.: sedan 1687”. Kahn (1944) förklarar betäcka med ”när honan som i regel hos djuren förhåller sig passiv under parningen”. Därav betäckning ”hist.: sedan 1741”. (NEO) ”Kvinnorna har omedvetet måst anpassa sina fantasier till de manliga för att vara inbjudande nog att betäckas i rimlig omfattning.” (Brøgger 1974) ”Han hade ungar med två andra kvinnor och hade haft ett grundmurat rykte om sig som häradsbetäckare*. ” (Drougge 2003) 2 betäcka sina fötter (Bib) efter motsvarande uttryck i hebreiskan. I 1 Sam 24:4 heter det i 1703 års bibel: ”Och tå han kom til the fårahyddor widh wägen, war ther een kula och Saul gick ther in til at betäckia sina fötter.” Detta senare uttryck kommenteras i 1541 års bibel: ”Så tuchtigh är then helgha scrifft, at hon kallar thet, beteckia fötternar, tå man på hemligh maak gåår.” Se även bestyr och mak.

Stolpe (1984) ser ett samband mellan betäcka sina fötter och talesättet att få kalla fötter, något som innebär att man får betänkligheter och vill dra sig ur något. Att det just blivit uttrycket få kalla fötter i detta sammanhang, beror, enligt Stolpe, på det tillfälle då man drar sig ur eller lämnar ett samlat lag för att gå på dass. ”Att göra detta, dvs gå ut, dvs förrätta sitt tarv, hette med ett gammalt hebreiskt uttryck att täcka sina fötter. Detta är en omskrivning för den situation där delar av klädedräkten lossgörs från de centrala partier de normalt höljer för att nedfalla och, så länge akten varar, istället täcka fötterna. Att tala om att man känner sig kall om fötterna kan sålunda ha varit ett diskret sätt att tala om att man behöver täcka sina fötter, med andra ord gå ut, med andra ord lämna det samlade laget — och, längre fram, det gemensamma företaget.” 3  hon är betäckt; havande, gravid. Enligt Byrman (1983) framhävs här samlaget vilket gör betäckningen till något fult och negativt. Samma sak gäller för t ex uttrycket han har gjort henne med barn eller på smällen. För motsvarande fina och positiva uttryck se far.

(svr) mild svordom i Gud bevara mig, Gud bevare mig, Guds bevars och bevara, bevare mig (väl). Se även under Gud.

(svr) lindrig svordom bland annat i uttrycket kors bevars.

(euf) medge, tillåta.  Bevilja någon allt, dvs att gå hela vägen (se väg 2).  ”Jag lyckades få Agathe hem till mig efter en operabal. Hon beviljade mig allt, och vi voro stolta över att tillhöra varandra.” (Casanova 1936/1700-t)

(sym) kuk med tillbehör. 

enligt Hjelmqvist (1903) står detta familjenamn ”om barn som väta ner sig: anslutning till verbet bäcka: mingere*.” Hjelmqvist har uttrycket ”från egna öron”.