torsk, torska
1 från svensk dialekt torsk; lat, otrevlig person. Enligt Svenska Akademiens ordboks arkiv används ordet för att beteckna dumhet. Tidigaste exemplet är från 1860. Därav verbet torska; förlora, åka dit. Det tidigaste exemplet på torska i SAOB:s samlingar är ”Det är de nervösa killarna som torskar”, yttrat av Gustav Rune Eriks i tidningen Vi 1949.
Kanske är det torskens dumt stirrande blick som är boven i dramat eller så har torsken bara blivit offer för det bildspråk som lånar jämförelsematerial från djurens värld för att beskriva mänskliga tillstånd och egenskaper, t ex klok som en uggla och listig som en räv. 1 (sl) kund till prostituerad. ”Fiska, jaga och pilka torsk”; fånga en kund; om prostituerad. Med samma betydelse ”få en torsk på kroken”. Gäller det manlig prostitution talar man om torskfiske eller knacka torsk. ”Ordet ger inte bara uttryck för kvinnans allmänna syn på mannen, utan visar också det dubbla perspektiv som finns när det gäller den som utnyttjar och den som utnyttjas. En torsk är en fisk, ett djur som man halar in i sitt nät, fångar. Mannen torskar dit, dvs blir lurad även han, enligt kvinnans sätt att se. För hon ger inte något av sig själv. [...] Att benämna mannen torsk är att svara på den utstötning och förakt som ligger i benämningen hora.” (Prostitution 1981)
I Tyskland kallas torsken för Freier; friare. Mannen uppvaktar, friar till en kvinna. Ett betydligt mer positivt uttryck än svenskans nedvärderande torsk. ”Torskar som inte betalar för sig och andra olydiga slamkrypare riskerar att hamna finfördelade i Stockholms Ström till övriga fula fiskars stora glädje.” (Bjärlind: Våga kallas hora. Subaltern 3/2006) Torska ihop stålar; tjäna pengar på prostitution. Jämför låda.
Grünbaum (1996) finner det äldsta belägget för det här speciella bruket av torsk för första gången i skrift hos Per Anders Fogelströms ”Att en dag vakna” (1949): ”Käringen e ute för å sno en torsk, säjer Acke. Ja har bädda åt dom i rumme.” 2 torska; köpa sex. 3 (sl) homofil. Någon som är lätt att lura, som torskar dit. Jämför under (1). 4 (so) sexuell avvikare. 5 vardagligt om svampinfektionen candida, en jästsvamp i slidan. Den gör ingen skada men kan leda till andra infektioner. 6 (sl) mata torskarna; spy till sjöss. 7 (sl) torska; dö. 8 kuk. ”... då kränger han in den torsken i mulen ...” (Martin, Kärlek 8/1967) Se också mule (1). 9 torskfrossa (sl) prostituerad om sexuellt mycket upphetsad kund.
(sl) torsk*; kund till prostituerad. ”Jag föraktar ingen så som andra har föraktat mig och ingen av mina torskisar har betett sig så illa som vissa förståsigpåare.” (Östergren 2006)
(lmo) att vara så skitnödig att korven sticker ut. Se även öga (1).
(för sl) lesbian, lespisk. (se do)
ett avskuret gräsbevuxet stycke jord. 1 (sym) fitta, fitthår. ”Jag steg in efter henne och kunde bara tänka på den enorma torva som fanns där under kjolen, svart krulligt hår långt upp på magen, hår som man skulle kunna gräva in hela handen i och sen skulle man ...” (Magnusson, Kärlek 14/1970) ”När hon gjorde det kände han hur det rörde sig i torvmossegraven igen.” (Eckerbom, Kärlek 1/1965) Jämför tuva. Även torvdjup, torvmosse, torvmossgrav, torvmyr. 2 fukta torvan; onanera. 3 odla torvan; knulla. 4 dö i ”torvan blir ditt täcke”. ”… att dina sista dagar på jorden varda fyllda af onämnbara kval och att redan i dina unga år torfvan blir ditt täcke.” (Kress 1905) 5 stoppa om sig torvorna; begravas.
(sl) toa, toalett. -is är en av våra vanligaste slangändelser. Härstammar troligen från gammalt djäkne- och studentspråk, i anslutning till latinska ord av typen finis; slut och rudis; okunnig. Det äldsta belägget i svenskan på denna ordbildning är från 1719 och gäller ordet rökis, som är månsing för tobak. Se även klosis.
(eng sl) slicka könsorgan. ”Supermodellen verkade först gilla idén att jag skulle ’toss the salad’ och särade villigt på benen.” (Puma Swede 2012)
(put) kvinna som ger sexuella tjänster i utbyte mot crack (kokain) eller pengar att använda vid crackinköp. Jämför raspberry och strawberry med samma betydelse.
(sl) stånd, erektion. Se även fjong.
(sl) kuk. ”Rudolf gurglade ett ’håhåh, som att tvätta musen med husets tvål, håhåh’, och TrimpaRärrä skorrade som brorMin att ’huhuh, som IsoIisiskos vresiga totempåle i köttet’...” (Pohjanen 2003) ”... jag bjuder dig mitt praktfulla vintersolstånd en totempåle i ditt tempels ädla oljor...” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006) Se även påle.
1 (fi) enligt Don Herler, Helsingfors, barnspråk för ”pink*” på Åland. 2 (hind) penis.
(sl) bröst, mest om kvinnobröst. Tott; liten tofs av hår, garn eller liknande, och fornsvenska tutta; göra tottar. Norsk slang har dotten (totten) om fittan. Troligen barnspråksord som i tummetott. Se även tutte.
(åld) totta; docka. Från Nuckö i Estland kommer det ålderdomliga ”hon är tottmor”, enligt Byrman (1989) om ”kvinna i framskridet havandeskap”. Jämför mor.
(för sl) uppmaning när man vill ta någon bakifrån.
(eng) landning (flyg), marksättning. 1 när skitkotten når ner till vattnet men vägrar släppa. 2 när brösten hänger ner.
(franska touche till toucher; vidröra) att avsiktligt toucha, röra vid främlingars sexuellt laddade kroppsdelar t ex kön och bröst. Se vidare frotteurism.
se under TS.
(lmo) försvenskning av begrepet TS*. "Tillstånd när man inte kan avhålla sig från att rätta språkfel". (Sjödin 2017)
(sym) fitta, fitthår. Knippe av hoptrasslade hår- eller grässtrån. I en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995), ges följande nedsättande beskrivning av kvinnolemmen: ”Af idel martofvor fittruskan består/ Med klimpar och skofvor i hvart och ett hår/ En näfve full med trasor som slinka hit och dit/ Och stora skräppeflasor så blöta som en skit.”
(sl) kuk, torn. Från engelskan. Se också torn.