tjuvingen
(dial) tusan*. (OFVG)
(nyo) ”person som stjäl ditt ragg på krogen”. (SAO 2013)
se rackare, rackars.
(sl) att vara otrogen.
(dial) ”betäcka* (kor)”. (Rietz 1867) Jämför tjura.
(sl) 1 knulla. 2 tjåk, tjåka (sthlm sl); mun från 1920-tal.
(sl) 1 knulla. Tjåla; göra inbrott, snatta. 2 kela. Tjålig; kelen. Jämför tjala. 3 hångla*.
(sk) av tjår; tjur. ”Koen e tjårrvill”; kon vill bli betäckt. Se även betäcka.
(sl) kärlek, erotik. Den som är ”pigg på tjäderlek” anses liderlig och lättsinnig.
(dial) östgötskt kraftuttryck. Så här svarar Erik Magnusson Petzell på en fråga ställd i Språktidningen (4/19), varifrån ordet kommer: "Att en av varianterna innehåller v, tjävern, tyder på att ordet ytterst kan härledas till jävelen. I östgötskan har formen reducerats mer eller mindre, men även de v-lösa formerna är ju tvåstaviga, vilket är ett slags spår av en längre form."
(för sl) knulla.
(euf) 1 knulla som i göra någon en (liten) tjänst. ”Han: —Gör mig den tjänsten. Hon: —Och vad blir förtjänsten?” Men även nyttja någons tjänst(er). ”Denne betalade henne en riksdaler om dagen för att få nyttja hennes tjänster.” (Helgesson 2003) 2 i uttrycket stå till tjänst. " På min tid och i vår generation var det nog mer så att kvinnorna skulle stå till tjänst." (Kalmér 2024 s 80) 3 befordra till högre tjänst; dö. Främst använt av Frälsningsarmén.
(åld) ”Tjänsteflickor som kommer från landet till städerna och tar plats där förlorar ofta sin menstruation — därför att växlingen mellan lands- och stadsliv stör deras månadsperiod”. (Kahn 1944)
(sl) fitthår. Se även mink.
(sym) fitta. Damm, göl. ”Jesuskuken gled humoristiskt i moderns kött. Varm och stel som en pinne dök den i tjärnen.” (Blå 2003)
(dial) "äcklas, mår illa (vill kräkas)." (ORB)
(sl) ”söka upp män ifråga om prostitution”. (Thesslef 1912)
(gbg sl) kallas den som tjatar och låter käften gå.
(dial) enligt min sagesman (f 1929) i Jämtland om slampa*, oordentlig kvinna. Han ger exemplet: ”E rektu e tjööyt” (En riktig slampa). Även lapptjöyt; lappkvinna men då inte nedsättande.
(dial) betyder enligt Rietz (1867) orensad ull i Skåne. En äldre skåning berättar att to också används om den kvinnliga hårbusken. Och han ger exemplet ”det svarta toet”. Lundblad/Josefsson (2021) har betydelsen djurhår, lin. Möjligen en rumphuggen form av tov eller tova. Se även to under toa, toasex.