raffa
(ljud) kräkas. Se under spy.
uppsättning raffiga damunderkläder. Bildat till raffig; snygg och set; uppsättning sammanhörande föremål. ”Hist.: sedan 1990.” (SO) Se vidare intima plagg.
(åld so) okommenterat med hos Swedberg (1720-t).
(åld svr) för tusan. Till raggen och tre. Jfr vassera tre. "Ragatre! Ho' ä' inte go på mej i dag, tror je, lilla engelen min." (Johan Jolin: Mjölnarfröken, 1865)
1 (sym) könshår. Långt, strävt och tovigt hår. Fornsvenska rag besläktad med engelska rag; trasa; bildning till en indoeuropeisk rot med betydelsen rycka, riva. ”... i samma ögonblick har han nått målet och den glödheta svettraggen nästan förskräcker honom eftersom flickan spritter till som en annan fölunge och underlivet börjar häva och slingra sig oregerligt och tungt som aktern på en eka i sugande strandsjöar...” (Anderberg 1979) Ordet smeekragge tas upp i Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718) presenterade i Köttets poesi (1995). 2 (sl) jakt på sexpartner. "Vi har också fått lära oss att det är dåligt att vara för sexuellt utsvävande, och det har tyvärr också hänt att vi sett ner på andra tjejers 'lössläpphet' för att framställa oss i god dager hos våra manliga vänner och ragg." (Colldén/Dahlbäck 2019) Se även raggmunk.
(sl) flörta, jaga sexpartner. Enligt Bengtsson/Willis (2006) lär slangordet ragga ”ha uppstått i Stockholm på tjugotalet. Stadens droskchaufförer sa ragga för att beskriva att de åkte omkring och letade upp kunder istället för att stå och vänta vid en station.” Ordleken "som man bäddar får man ligga" har här fått en "djupare" innebörd i "som man raggar får man ligga." "Sedan tjugoårsåldern har jag kunnat flörta och ragga upp kvinnor överallt — i lokaltrafiken, i mataffären, på dansställen och på arbetsplatser, lärde mig tidigt det sexuella spelet och att vara på." (Kalmér 2024 s197)
(sl) kokt korv med bröd. Andra liknande uttryck är en balja rotmos och ett halvt grisarsle; korv med mos samt damernas förtjusning med bröd; grov stekkorv med bröd.
(sl) snabbtvätt av fittan. ”En rivig U-sväng ner i brallorna med fingret och sedan avsmakning hade antagligen lugnat mig eller tvingat mig att uttala ’jag ska bara gå på muggen — det tar bara en minut’. Därinne hade jag kört en raggarmufftvätt. En bit blött papper och saken hade varit avklarad innan Bob ens hunnit tänka tanken på var hon la sin löskuk senast." (Lodalen 2005) Jämför muff.
(sl) att bli kåt av eller få någon kåt på. ”Brännvin som raggarolja är en känd klassiker.” (Fråga Olle 2003) Se även under olja.
(sl) "flicka som åkt med många bilar och varit ihop med många raggare". (Dahlman 2012) Se även pokal.
(sl) exponering av skåran* mellan skinkhalvorna ofta p g a löst hängande (sittande) byxor. Se även skåra.
(sl) tåbira, fotsvett. Se även välling.
(sl) en sträng av kroppshår mellan naveln och könshåret. ”När jag rakar bort raggarsträngen så blir det värsta stubben och så kommer det bara mer och mer och det tar aldrig slut...” (Skugge 2003)
(svr) fornsvenska ragher, isländska ragr, feg, ond. Enligt SAOB ”möjl av lty ragger, racker: rackare även använt i svordomar, men sannol ofta anslutet till ragg; tovigt hår”. Hellquist (1918) menar att raggen (djävulen) som svordom är gammalt i språket och han ger exemplet: ”Så höre tigh raggen.” (1649).
(åld o svr) djävulen. Jämför raggen.
(sl) hårig fitta. Se ragg och muff.
(lmo) kyrklig dignitär, präst eller liknande, som är svår på kvinnor.
(sym) raggsockor med gröt/äpplen; slappa, hängiga kvinnobröst.
(sl) fotsvett. Se även välling.
(smn) kuk.