(lmo) "svaveldoftande kraftuttryck"  (Uarda-Akademiens Ordbok Lund 1998)

SO har osedlig; "som bryter mot (sexual moralen" och ”hist: sedan 1817.”  Men ordet är äldre än så för redan i fornsvenskan fanns osidhliker; "osedig, ohövisk". (Söderwall 1892). Osedlig, omoralisk är den som bryter mot moralens bud, inte minst då på det sexuella området. Fredrik Kleveness förklarar titeln på sin bok Ungdomens första osedlighet (1902) med att den avser ”onani (masturbation, självbefläckelse)."  ”... medgav likaleses, att hon några gånger besökt bröderna Wagners bostad i N:o 5 Styckjunkaregatan, men hade hon därstädes ej inköpt rusdrycker eller dit medtagit män i osedligt syfte.” (Dahlgren 2013)

Enligt Wistrand (1843) är det ”nästan öfverallt de högre samhällsklasserne som är mest raffinerade i osedlighet; den största kyskhet, sedlighet och renhet i känslor träffas mest öfverallt hos medelklasserne i samhället”. Liljeblad (1906) fruktar i sin För barn och ungdom. En undervisning i köns- och kyskhetsfrågan ”att du snart nog skall få höra och läsa, att det fria könsumgänget är nyttigt för dig. Har man en gång däraf blifvit förgiftad, blir det ej gott att åter blifva återställd. Helt och hållet torde man aldrig bli fri från eländet. I synnerhet måste du vara på din vakt om du är sjöman eller vistas i städerna. Vakta dig för alkoholen, ty den är oftast inkörsporten till osedligheten”. ”Hos flera av forntidens folk var det brukligt, att jungfrur och gifta kvinnor, som man misstänkte för osedlig vandel, måste bevisa sin oskuld genom att gå genom ett brinnande bål.” (Kress 2005)

(euf) fula ord*. "Han bläddrar halvt frånvarande i notesblocket vars anteckningar inte sällan domineras av osedliga ord och uttryck, ibland till och med på italienska." (Ardelius 2009 i essän om Emile Zola) Se även under osedlig.

(grekiska osphresis; lukt och lagneia; vällust) att bli sexuellt upphetsad av (kropps)lukter. Se även feromoner, olfaktofili och osmolagni.

(euf) av oskadad. Här om oskuld*. ”Vill ni ha en oskadd flicka, kan jag skaffa en sådan.” (Eriksson 1939)

(fsv) okränkt. "min jomfrudombir skulle äuerhelica bliua oskaddir." (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming 1857—1884) Uppgifterna från Söderwall (1892). Se även kränka.

(smn) kuk. ”Oskar! Heter den alltså, inte jag. Namn bryr vi oss inte om annat än på Oscar...” (Jönsson, Kärlek 10, 1968) Saken är Oskar; saken är klar. I engelsk slang används Oscar ofta om en homosexuell. Detta efter författaren Oscar Wilde (1854—1900) som år 1895, efter en uppseendeväckande rättegång, dömdes till två års fängelse för homosexuella handlingar. I dansk slang finns Oscar Wilding.

(euf o åld) vara oskicklig;  vara opassande, ha mens. ”Hur sparsamt jag än hade föresatt mig att utnyttja bekvämligheten i huset, vad skulle jag göra då hon alla kvällar frågade om hon skulle komma in till mig med undantag för ett par, då hon var oskicklig? (Hallenstierna 1972/1700-t)

1 avsaknad av (livs)erfarenhet. Särskilt gäller det om sexuell erfarenhet och då om kvinnor. ”Hist.: sedan 1746”. (NEO) Men ordet finns med redan hos Swedberg (1720-t) i betydelsen innocentia; oskuld. Söderwall (1892) har oskuld, medelnordtyska unschult med betydelsen "det som icke är skuld, tillgångar" och oskulder;  utan skuld el. ansvar, fri från straff. Se vidare jungfrudom och svendom.

”Det heter ju att förlora sin oskuld. Hon har förlorat sin oskuld och hon har skuld.” (Bolinder 2001) ”Bara detta grova språk. Att tjejer kan säga att de inte förlorat sin oskuld ’förrän man blivit tagen i alla hålen’. Jag står bara inte ut.” (Sara Kadefors i Karin Thunbergs Söndagsintervju i SvD 25/4-2004.) ”De inbjöds till en kostymbal, och hon visste inte vad hon skulle ta på sig så hon frågade honom: ’Vad tycker du jag skall klä ut mig till?’ Han svarade, grymt nog: ’Varför klär du inte ut dig till oskuld? Jag är säker på att ingen skulle känna igen dig!” (Hite 1977) "Herremannen hade lagt märke till den vackra torpardottern och hade redan flera gånger försökt bortröva det förnämsta och ädlaste som hon ägde, nämligen oskuldens sköna blomma som färgade hennes kinder." (Folksagan i Sverige 2 s 200-201)

”Vi hänger inte ut de blodiga lakanen genom fönstret för att visa hela Bretagne att du var oskuld, inte i dessa civiliserade tider.” (A Carter: Den blodiga kammaren i Erotika 1996) ”Biskopen tog hennes bakre oskuld när hon var tio år.” (de Sade 2005/1785) Enligt Engvall/Nilsson (1996) är oskulden ett annat ord för mödomshinnan*. ”Det kostade henne oskulden. Tretton år och vägen redan röjd. Ändå säger de att en gång är ingen gång.” (Pohl 2007)

Under medeltiden fanns en föreställning om en oskuld hade en speciell koppling till djur och natur. Det sas bl a att det vildaste lejon blev som en tamkatt om det träffade på en oskuld och att bara en oskuld kunde gå genom en svärm vilda bin utan att bli stucken.

Vid en undersökning gjord via nätet och Lunarstorm av redaktionen för boken Sexspex (2004) besvarade 50 killar och 32 tjejer i åldrarna 14 till 25 år från hela landet frågan: När blev du av med din oskuld? med att 46 % av båda könen förlorade oskulden mellan 13—15 år och att bara 10 % bland killarna och 4 % bland tjejerna fortfarande var oskulder. 2 oskuld på nytt om den som inte haft sex på länge.

 (euf) oskuld*.  ”Det är klart att Adolf ledsnat på henne... hon har blivit vardagsmat för honom... nu trår han till de oskårade...” (Moberg 1953) ”Men även i kulturstaterna par preference förekommer det nog, att unga oskärade flickor erhålla sina första sexuella erfarenheter som prostituerade.” (Eriksson 1939) Se även under skåra.

(sk) fortplanta, föröka. Därav osla si, oslas; fortplanta sig, ha samlag.

(dial) "fruktsam, som föder många ungar." (Lundbladh 2012) Jämför osla.

(grekiska osme; lukt och lagneia; vällust) sexuell lustkänsla vid vissa lukter. Se också olfaktofili, osfresiolagni och olfactophilia.

(sk) snuskig,* smutsig.

(euf) orena, smutsa, skita ner.  (se do) "...och 'hemdressyr' av hundar som ska läras att 'ej osnygga i rum'." (Per Svensson: Zorn ett liv en tid. Albert Bonniers förlag, Sthlm 2023)

(grekiska osphresis; lukt och lagneia; vällust) sexuell upphetsning orsakad av partnerns kroppslukt, parfym och liknande. Därav osphresiologi läran om, speciellt sexuella, dofters och lukters betydelse.

(fsv) enligt Söderwall (1892) "orörd, okränkt, jungfrulig". Från samma källa har vi citatet: "som . . . thik ospiälladhom iomfrudom födde." (Bonaventuras Betraktelser  öfver Christi lefverne. Utg. af G. E.Klemming 1860.)

(sym) oskuld*, jungfru*. Se även spräcka.

(sym) 1 könsutsöndringar för luktens skull och även vad gäller mjuka ostar konsistenslikhet. ”Jag brukar kalla de flesta kvinnliga avsöndringarna för ’ost’. Jag sticker inte in tungan för långt i en kvinna som har ’ost’.” (Hite 1982) 2 ostar; skinkorna för formen och för den lukt som ibland avges från denna region.  Se även kukost.