(sl) oskuld*, oknullad.  Se även pippa.

(för sl o so) fitta!, åt fittan!; dra åt helvete (fanders)!

(fno) brunst.

(no sl) ståkuk. Se även snopp.

(euf o åld) kvinnans könsorgan. ”Opslag eller randstycken” finns med, utan närmare förklaring, i den originelle uppsalaprofessorn Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718) där han, för att tala med Edenborg i Köttets poesi (1995), ”inte bara tar med de kliniska namnen från den medicinska nomenklaturen, utan också folkliga uttryck, fula ord och mytologiska kopplingar kring könet och könsorganen”.

(latin os, genitiv oris; mun) munknull. ”Hist.: sedan 1960-talet.” (SO) Sexuell stimulering av främst könsorganen med hjälp av mun och tunga. Den engelska kyrkan stadgade under medeltiden livslång botgöring för den som ertappats med att ”ta sperma i munnen” som Theodore av Canterbury menade var den ”värsta synden av alla”. Andra som drabbades av liknande botgörarstraff, ibland ingick även offentlig spöslitning, var den som avslöjades med avbrutet samlag (10 års botgöring) och den som ertappades med rövknull (15 års botgöring).

Det mest kända oralsexförhållandet i vår tid är kanske det som USA presidenten Bill Clinton (född 1946 och president 1993—2000) hade med Vita Huspraktikanten Monica Lewinsky. Efter Lewinsky-affären döptes Ovala rummet i Vita Huset i folkmun om till Orala rummet. ”Den orala stimuleringen skall innefatta näsa, mun och haka. Tungan skall inte böjas och spetsas.” (Hite 1977) ”Hon skulle ta den i oralen en sista gång och sedan aldrig mer låta mig ligga med henne.” (Darke: Är du lönsam lille vän? Subaltern 3/2006)

Vid en landsomfattande undersökning på nätet och Lunarstorm, initierad av redaktionen för Sexspex (2004), svarade 86 % av 50 killar och 88 % av 32 tjejer i åldrarna 14 till 25 år att de prövat oralsex. "Munsex är något underbart. Jag tycker om det på alla sätt — den myskartade doften — den sköna söta smaken — upplevelsen att låta tungan glida över de hemliga bergsryggarna och dalarna — känslan av att jag ger en speciell njutning som mina händer och min penis inte kan ge.” (Hite 1982) Se även cunnilingus, fellatio och mun (2).

(euf) kvinnligt könsorgan. Se även blomma.

(grek) orkidé, testikel.  Se vidare under testikel och orkidé.

(sym) antik romersk gud och härskare över dödsriket. Även själva dödsriket och underjorden. Enligt Ingers (1977) om det underjordiska avträdet i Akademiska föreningen i Lund på 1930-talet. Se också Hades.

(lmo) ordbajsa; prata strunt, skit.  Analogt med detta är ordbajsare den som mest pratar skit. Ordet kom med i SAOL 1998 och i  nästa upplaga  2006 (den trettonde), kom så det som ordbajsaren sysslar med  nämligen ordbajseri.

(euf) 1 förbereda för något. ”Han kunde ligga där och andas tungt och öppna än det ena ögat och än det andra, för att se vilken av dem, som verkligen somnat in. Så snart han var övertygad om att en av dem sov, ordnade han den andra.” (Miller 1956) 2 ordna till; göra någon med barn. ”Jag hade en syster men hon är död, den ungen var det en annan som ordnade till.” (Hellström 2010)

(euf)  sak, grej. 1 göra sig i ordning. Omskrivning för toalettbesök, främst använt av kvinnor. 2 kuk som i dalta med ordningen; onanera,runka.

(so) om den som specialiserat sig på att söka, snoka upp ”fula ord” i skönlitterära verk. Ordet lär, i nedsättande syfte, vara myntat av författaren Vilhelm Moberg (1898—1973).

fornsvenska oren, orenlika; oren i sedlig el. religiös mening och orenleker; orenhet.  Samtliga uppgifter från Söderwall (1892).  "Särskilt känslig är kvinnan när hon är oren under sin menstruation. Om Djävulen då utnyttjar hennes svaghet kan hon skada sin omgivning." (Bergenheim 2020) Se  vidare under mens, menstruation. Men även män får  akta sig för att uppträda orena. Tredje Mosebok tar ett samlat grepp om orenheter av olika slag t ex: "Om en man har haft sädesavgång, skall han bada och är oren till kvällen. Alla klädesplagg och allt av skinn som hans säd har kommit på skall tvättas och är orent till kvällen. Om en man har samlag med en kvinna och får sädesuttömning, skall de bada och är orena till kvällen:"  

(euf) 1 orena sig;  skita på sig och orenlighet; träck, avföring, skit. Fornsvenska orenliker; träck, avföring. "När de hade lagt sig fick den fina herrn ont i magen och orenade ner sig i bädden," (Folksagan i Sverige 3 s 527) Bergman (1919) talar om att ”trampa i någon orenlighet”. Bland avdelningen Kungörelser (i Holmkvists Stilblommor och grodor 1962) finns bl a följande notis: ”Härmed erinras vederbörande om sin vägunderhållningsskyldighet; och är ej denna behörigen fullbordad till avsyningen, och är ej all orenlighet på vägen borttagen, så kommer undertecknad att lägga sig i det.” Utfärdare en länsman.

SAOB (1952) har orenlighet ”om exkrementer (o urin) särsk. i uttr. göra sin orenlighet, slå sin orenlighet ifrån sig o.d., uträtta sina naturbehov”. SAOB har också med följande exempel från privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer (1575): ”Ingen göre sijn orenlighet på gatan eller i grender.” 2 (åld)  föröva (utöva) orenlighet; knulla. "Andra ord som användes på samma sätt var att ha olovlig beblandelse, beblanda sig i olovlig lusta, bola och föröva orenlighet. Genom att använda sådana ord betonade skrivaren att de sexuella handlingarna var olagliga, olovliga och orena. De var syndiga, okristliga." (Hassan Jansson, K/ Lindström, J 2018)

(åld) föröva (utöva) orenlighet; knulla. "Andra ord som användes på samma sätt var att ha olovlig beblandelse, beblanda sig i olovlig lusta, bola och föröva orenlighet. Genom att använda sådana ord betonade skrivaren att de sexuella handlingarna var olagliga, olovliga och orena. De var syndiga, okristliga." (Hassan Jansson, K/ Lindström, J 2018)

(fvn) kvinnlig avvikande sexualitet. Meulengracht-Sörensen (1983) hävdar att detta ord tillämpades som förolämpning på kvinnor istället för argr* och har liknande funktion som arghola*. Uppgift från Ljunggren (2014) som även har följande: ”Att ordet argr* blir till org beror på att när man talar om adjektiv i isländskan citerar man dem i maskulinum nominativ (argr). I femininum blir då formen org, i neutrum argt.”  Vidare menar Ljunggren att orgo är ”den feminina tillämpningen av argr”.

(sl) kort för orgasm.

(grekiska organon; verktyg, instrument, kroppsdel) NEO har ”hist.: sedan 1790”. Ofta i sammansättningar som alstringsorgan, befruktningsorgan, fortplantningsorgan, generationsorgan, kopulationsorgan, könsorgan, njutningsorgan, parningsorgan, prokreationsorgan, reproduktionsorgan, sexualorgan, urinutförsorgan och vällustorgan både hos män och kvinnor. ”Hon återigen begynte på nytt sina förtjusande manövrer med mitt organ, som hon kysste och slickade med växande iver och tillfredsställelse.” (Swinburne 1983/1900) "I det ögonblick hon slöt de fylliga men bittra läpparna kring hans manliga organ, obrukat sedan länge, med sina åttiotre år av åderbråck, gamla finnar och utläkta fästingar inte olik en gammal västeråsgurka som dröjt sig kvar över vintern i sin glasburk, såg han hennes ena öga, blått, skeptiskt och vänligt se upp mot honom genom slingan av rött hår." (Gustafsson, L  1986 s 234-35) "Min kvinna tycker att min kuk är vacker. Jag tycker inte det. Det är någonting som hänger där, och ibland står. Det är först och främst ett njutningsorgan." (Kalmér 2024 s 117)

I sin bok Sexualkunskap för ungdom (1953) predikar Johan Winzell följande organlära: ”Det bästa åskådningsmedlet är vid all undervisning saken själv, i detta fall människokroppen. Den kan också användas vid demonstrerandet av en hel del organ och funktioner — dock naturligtvis icke könsorganen. Men det finns en annan möjlighet, som också rekommenderas av undervisningsplanen: att ’organ av djur tages till utgångspunkt’.”

I Kvinnans könslif (1914) beskriver Anna Fischer-Dückelmann de ”kvinnliga vällustorganen som mycket lättretliga och rikligt försedda med blodkärl, vilka naturen förlänat dem för att skänka mer lockelse åt könsakten och därigenom betrygga fortplantningen”.