(sl) 1 fitta. Thesleff (1912) har låda och tjäna på lådan. Det sistnämnda om prostituerad precis som uttrycket leva på lådan. Man kan också torska på lådan; åka fast för sin verksamhet eller för lösdriveri. ”Vi kommer fram till porten och tågar in och går upp i kyffet. Ja, numera är det synd att kalla det för kyffe, för vi har tjänat på lådan så mycket, att vi har snyggat upp.” (Niles 1950) ”Kan vi lägga ner någon genom några enkla tricks med vår trollerilåda, så låt oss trolla!” (Oravsky: Sex för trettonåringar. Subaltern 3/2006) Kotsinas (1998) har även fisk- och köttlåda. Jämför fiollåda och byrålåda. 2 arsle, rumpa. ”Sitta, slå sig ner på lådan.” 3 lapa låda; utöva oralsex*. 4 översta lådan utdragen; stor byst. ( Dahlman 2012)  5 (so) inte den vassaste kniven i lådan;  om dum, korkad person.

(sl) nedsättande om oattraktiv kvinna.

(sk) lort, smuts.

 (sl) extremt  snygg och sexig tjej.

(euf) tända till, bli kåt.  Brinna med kraftig flamma. ”Det är då inte något dåligt leverne den där för, sade den till celibat dömde för sig själv, i det att han plötsligt lågade upp.” (Strindberg 1884—1885) "Slutligen kunde han inte tiga längre utan uppenbarade för dottern sin orena låga." (Folksagan i Sverige 2 s 82)

(sym) lågt kukfäste. ”Unni begrep inte var han gömde kuken, inte ett spår syntes innanför byxorna, [...] Förmodligen var han låghängd. Det hette så. Killar med lågt kukfäste kunde dölja storleken bättre.” (Drougge 2010)

den term som Lars Holm använder om de ”fula” ord som biskop Jesper Swedberg (1653—1735) tar upp i sin Swensk Ordabok (1720-t). Ordaboken, som tidigare bara funnits som handskrift, har nu äntligen, efter närmare 300 år, tack vare Lars Holms mångåriga arbete kommit ut i tryckt form, moderniserad och kommenterad. ”Om någon fått intrycket att ordskatten i SO helt skulle domineras av högspråk, ’fint’ språk, ord för det korrekta och städade, måste jag eftertryckligen dementera. I själva verket frodas det mängder av ’ogräs i biskopens örtagård, för att nu välja ord ur hans egen fatabur.” (Lars Holm i Jesper Swedbergs Swensk Ordabok i Jesper Swedberg — en antologi (2008.)

(sl) fitta, enligt man i 20-årsåldern från Helsingborg.

(dial) enligt Rietz (1867) använt i Värmland och Dalarna om ”liten ruka* eller hög af träck”.

(sl) (spott)loska. Se även spott, spotta.

(sym) kuken. ”Lyfta på låren, skilja på håren, och köra den långe in? Svar: vävning.” (Erotisk folklig gåta)

(smn) kuk. Långe Jan, ett 42 meter högt fyrtorn på Ölands södra udde.

(smn) kuk. Namn på långfingret. Se även finger. ”Långeman hittar den långa saftiga skrevan, glider in en bit och fortsätter upp över klitoris så att ni spritter till och skinkorna darrar.” (Leif Panduro i Sänghästen 1987.)

(dial) en slags fisk. (OFVG) Se vidare under fula fiskar.

(dial) folkligt om barnmorska enligt Frykman (1979): ”Till och med barnmorskan — som ju normalt stod lite utanför bygemenskapen — kallades vid kärleksfulla namn som musmoster och långfittefaster.”

(sl) kondom. Se vidare under intima plagg.

(sl) den som har det långkukigt har det långtråkigt. 

(nyo) ) ”att penetrera* och föra penis in och ut under lång tid”. (SAO 2013) Därav långpumpare om den som utför akten.

(sl) manlig orgasm som man håller inne i det längsta.