FULA ORDBOKEN

kussemurra, kussimurra

 (sl) fitta. Har kanske något att göra med det gamla dialektordet kusa*.  SAOB tar  också upp det dialektala kussa* som betecknas som uppsvenskt.  Vad efterleden murra innebär så finns ett äldre dialektord murre som betecknar främst könsorgent hos djur. Kanske är murra en feminiserad form av detta murre. Det finns också ett mjukare och barnvänligare kissimurra  och en äldre barnspråklig beteckning för katt kissimurre  som vårt ord kan ha en bakgrund i.  ”Culculine lutade sig ner, lyfte på linnet och avslöjade hos sin väninna ett par runda och kraftiga lår med en askblond kussimurra i samma färg som hennes huvudhår.” (Apollinaire 1993) ”Pappan till en av mina goda vänner skickade ut alla andra ur huset — och tog mig med in i sängkammaren och drog ner trosorna på mig och tittade på min kusimurra och sade att den var söt.” (Hite 1977) ”Mitt i kussimurran finns de inga hår, bara runt omkring, bara runt omkring.” (Ohlmarks 2004 med kommentaren ”svinaktig skånevisa”.) OFS har kussemurra, kuttemurra;  ”yttre könsdel hos kvinna”. Se även kussa, murra och kissemurra.  Kusse (da); vulva, slida.

 

kussiruska

(sl) fitta. ”Min son säger kussiruskan om det kvinnliga könsorganet. Han är 4 år.” (Fredrik Hallgren, Permalänk) Jämför ruska.

kussirutta

(sl) fitta. Jämför kussemurra.

kusto

(dial) hår på cunnus*. (OFVG) Se även fitt-to.

kusuta

(dial och svr) kusuta de; djävlar i dig. (OFS)

kut

ett av de vanligaste nederländska slangorden för fitta.

kuta

(sl) 1 att prostituera sig. Jämför gno. 2 (dial) föda barn. (OFS)

kuto

(för sl) turkiska, arabiska, assyriska/syrianska för kvinnans könsorgan i invandrartäta områden.

kutt

(dial) fitta, cunnus mulieris*. (OFS)

kutta

(dial) 1 kvinnans könsorgan. Enligt  Rietz (1867) är kutta troligen samma ord som konta, kunta och katt(a). (se do) Ordet är besläktat med latinets cunnus och engelskans cunt och är mycket gammalt.  Andra dialektord med samma betydelse är kuta och kute. Därtill finns ett dialektord kutta; löpa. Det ger en viss tyngd åt följande ordlek: ”— Stavas kut(t)a med ett eller två t? — Spelar ingen roll, springa som springa!” ”Se himmel och jord/ se kutta på mor! / Ho grinar, hon flinar/ som vargen mot sol.” (Anderberg 1977) ”K är Kuttan minsta nummer/ Klämmer Kuken som en hummer.” (Tankekorn) Även Calcutta; ordlek på den indiska staden, här med betydelsen renrakad eller ung fitta som ännu ej fått något hår. Se även hutta och kutu. 2  OFS har a) nedsättande om kvinna och b) kraftord eller svordom. I en lista med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stockholm, redovisad hos Lennartsson (2019 s 175), finns öknamnet Storkutan.  I min barn- och ungdom i 1940- och 1950-talens Närke var kutta i betydelsen skära, minska flitigt använt.

kuttelatör

(dial) älskare. Enligt man från Västergötland (f 1902).

kutthår

(dial) blygdhår* hos kvinna. (OFS)

kuttkart

(sl) oskuld*, omogen flicka. Se även kart.

kuttlapp

(dial) skämtsamt om flundra. (OFS) Se vidare fula fiskar.

kuttpigg

(dial) kittlare, klitoris. (OFS) Kutta och pigg; liten vass spets. Av fornsvenska pigger. Troligen besläktat med picka och pik. Jämför fittpigg.

kuttra, kuttrasju

1 (sl) sex, knull. Annars mest om smekningar, lätt petting*. Troligen en ombildning av franska courtoisie; artighet, ridderlighet i anslutning till kuttra; tala förtroligt. ”Hist.: sedan 1910.” (SO) ”I går promenerade jag på gatan och vad fick jag se? Tuppen pippade sin höna, sparven knackade sin böna — ge mig en fru, glad i kuttrasju!” (Ryska erotiska folksagor 1993) ”Och trots hans vaksamhet och ehuru trappan till mamsell Emmas vindskupa knarrade och skrek som en gistnad kvarnaxel, hur lätt den än beträddes, stod det en dag klart för flickan att hennes kuttrande med kandidaten skulle bära en mindre önskvärd frukt.” (Nilsson Piraten 1937) 2 (gråspråk) kuttrasju; svordom. Gråspråk var ett hemligt språk som talades av de älvdalska gråarna; gårdfarehandlarna och var en variant av älvdalska.

kuttspene

(dial) kittlare, klitoris*. (OFS) Se även spene.

kutu

(fno) kutta* troligen ett gemensamt germanskt och urgammalt ord. En annan möjlighet är att det rör sig om ett medellågtyskt lånord i nordiskan. Äldsta belägget för ordet finns bevarat ristat på ett revben från 1000-talet återfunnet i Starigard (nuvarande Oldenburg, Tyskland). Se vidare under kukr. Ordet återfinns idag med samma betydelse (eg liten ask) i förortsslang.

kuurus

(dial) kospillning. 

kuz

(för sl) fitta samt svordom. Därav kuz umak, kuz umu; din mammas fitta! och kuzushtak, kuzashtak; din systers fitta!

TILLBAKA TILL TOPPEN