FULA ORDBOKEN

dysfemism

(grekiska dys; fel, illa och eu; gott, väl samt pheme; tal) att ersätta ett angenämt och oförargligt ord eller uttryck med något obehagligt, anstötligt eller förklenande. Motsats eufemism*.

dysgenesi

(grekiska dys; fel, illa och genesis; uppkomst). Oförmåga till fortplantning*.

dysma

(dial) släppa väder.* Uppgift från OFS som också har: ”doska int gå där å dysma, de loktar int Saråns lilja.”

dysmenorré

(grekiska dys; fel, illa, men; månad och rhoe; flytning) smärtsamma menstruationer orsakade av kraftiga sammandragningar i livmoderns muskelvägg.

dysmorfofili

(grekiska dys; fel, illa och morfe; form och grekiska philia; kärlek, dragning till) att tända sexuellt på andras missbildningar.

dyspareuni

(grekiska dys; fel, illa och pareunos; bredvidliggande) står för ”smärtor vid samlag” överallt där jag sökt upp ordet utom hos Olsen (1950) där det istället står: ”I den nyare läkarvetenskapliga litteraturen finns en viss tendens att definiera dyspareuni som smärtor vid samlag. Detta är fel. D. är beteckningen för varje form av olust vid samlag utan att det därmed upplyses om orsaken härtill. D. förekommer i två former. Med primär dyspareuni förstår man att någon lust vid samlag aldrig har uppträtt. Orsaken är vanligen bristande könslig utveckling. Sekundär dyspareuni betecknar däremot olust vid samlag hos personer som tidigare ej känt detta. Orsakerna är många och mycket varierande.” Motsatsen är eupareuni; fullständig tillfredsställelse vid samlag.

dyssja

(dial) fislukt och om den som sprider sådan omkring sig samt tyst släppa väder.  Detta enligt OFS som också har dyssjelukt; fislukt och dyssjus; person som sprider fislukt.

dysuri

(grekiska dys; fel, illa och ouron; urin) smärtor i samband med urinering.

dyvel, dyvelsträck

(dial o svr) djävul. (OFS) Därav dyvelsträck (från lågtyska düvelsdrech; djävulsträck) illaluktande gummiharts tidigare använt mot bl a hysteri. En drog som framställs ur örterna Ferula assafoetida och Ferula narthex. Man låter örterna vissna ner och skär sedan ett snitt längst ner på stammarna. Den framsipprande växtsaften bildar en skorpa av stelnat harts. Drogen användes i österlandet redan vid vår tideräknings början. I Sverige har den brukats som botemedel både för djur och människor. Den påstods bl a verka urindrivande, öka sexualdriften och påskynda menstruationen. NEO  har ”hist.: sedan 1578.” Från lägtyska düvelsdreck; djävulsträck.

dyvla

(dial) även divla*.  Svära, tvista, munhuggas. Vanligast i Finland. Från lågtyska düweln; svära, träta. Tyska düwel; djävulen.

düzümek

(turk) knulla.

dåka

(dial) lukta illa, fjärta. (OFS) Rietz (1867) har dåka; ånga, lukt(a).

dåkare

(dial o svr) hundan*, tusan*. ( OFS) 

dåkarig, dåkog

(dial) tusans, förbaskat samt dåre, djävul. Allt enligt OFS.

dåla

(dial)l enligt OFS allmänt att dia, suga.

dåligheta

(dial) könsorgan. Något dåligt, uselt. ”När ho föll åv hästen, kom dåligheta i väret.” (Rietz 1867) På Rietz tid hade få arbetar- och bondkvinnor något under kjolarna. Andra liknande nedsättande namn på kvinnans kön är skruttan, skröpligheta, styggan, stakkarsheta, otäkkan och ännen. Se respektive uppslagsord. Dåligheter; som vara ute på dåligheter; någon (moraliskt) olämplig (och skadlig) förlustelse, som t ex sexuella utsvävningar eller överdrivet supande. ”Dåliga flickor är inte det sämsta”. (Blandaren studentikos tidning sedan 1863.)

dålskit

(dial) ljudlig fjärt. (OFS)

dåma

(dial) ”fjärta, sprida fislukt”. (OFS)

dånare

(dial) OFS har ”brakande fjärt”. Av dåna; mullra, dundra. Fornsvenska dana och norska dåna. ”Kul med ljud från de bakre regionerna tycker en del. Det gjorde t ex engelska 1500-talsdrottningen Elizabeth I. Hon uppskattade till fullo de ’dån och brak’ som hennes allestädes närvarande gunstling Walter Raleigh släppte ifrån sig. Även gudsmannen Martin Luther och filosofen Erasmus av Rotterdam hade sinne för naturljud. En gång jagade Luther till och med själve Djävulen på flykt med en kraftfull rökare.” (Bengtsson 1993)

dånk

(sl) enligt Thorén (2015) om testikel*.

TILLBAKA TILL TOPPEN