dyngarshål
(dial o so) om snuskig person. Uppgift från OFS som också listar en hel rad liknande ord med samma betydelse: dyngapotekare, dyngas, dyngbalja, dyngbjörn, dyngbytta, dyngbyxa, dyngdraga, dyngdryfta, dyngdyvel, (kanske av dyvelsträck; ett illaluktande gummiharts) dyngfluga, dynggrep, dynghare, dynghyvel, dynghärvel (ett redskap för uppnystning eller uppvindning), dyngkråka, dyngass, dynglock, dyngort, dyngnöt, dyngporr, dyngpråm, dyngpönta (öppet träkärl?), dyngränsel, dyngsen, dyngsibb, dyngsock, dyngstia, dyngstropp, dyngsugga, dyngtupp, dyngulv, dyngvrid, dyngvärpel och dyngåm samt dyngararshål och dyngebjörn. Se även under hål.
(åld so) om bonde, dräng.
(dial) OFS har ”skämts benämn på person som går med på avträdet* enbart för sällskaps skull”. Fadder; dopvittne som ska hjälpa till med det döpta barnets uppfostran.
(dial) ”allm om avstånd från sittbänk på avträdet el avstånd från anus hos människa el djur till marken; anv i skämts bestämn av en persons längd”. (OFS) Se även skitfall.
(smn) djävulen. "I En blå bok 1 dyker Ibsen upp utan namns nämnande som "Dyngherrens störste profet. Dyngherren är detsamma som Belsebub enligt Matteus 12:24." (Stefan Bohman, Erik Höök, Camilla Larsson: Vänner och fiender. Människor runt Strindberg. Carlssons 2016) Här avses den svenska författaren och dramatikern August Strindberg (1849—1912) och hans norska kollega Henrik Ibsen (1828—1906).
(sl) ryggslut, häck*.
1 (so) hette det om den som arbetade långsamt. 2 Thorén (2015) har ”penis som är lika stor slak som erigerad”.
(sl) enormt kåt*.
(dial även dynglider, dyngsäte. Enligt OFS ”lada el. skjul, anv. som avträde*. Sätet var flyttbart och försköts efter hand från bakre väggen mot ingången, och när golvet var täckt med avföring, påfördes ett tjockt lager jord, varefter man igen kunde använda ladan som avträde med början vid bakre väggen.” Ingenting sägs om hur många lager man kunde bygga på, men när det blev svårframkomligt och alltför lågt i tak var det väl dags att köra ut hela härligheten på åkrarna.
(dial) fult ord, skymford.* (OFS)
se under durak.
(sym) även gyttjepöl. Fitta. Speciellt en blöt sådan. "Ack, vad är det för en gyttjepöl,/ som jag här känna få-å-å-år./ Ja, vad är det för en gyttjepöl,/som jag här känna får." (Svensk Folkpoesi 1991)
(smn) fitta. Jämför juvel.
(euf) kuk. ”Sedan han sålunda fördubblat den aktiva rörelsen i sina stötar, och därtill gynnades av den glupande aptiten i mina rörelser, kunde låsets mjukt oljade inrikten nu inte längre motstå en så effektiv dyrk, utan gav vika och öppnade en ingång för honom.” (Cleland 1965/1749)
(grekiska dys; fel, illa och eu; gott, väl samt pheme; tal) att ersätta ett angenämt och oförargligt ord eller uttryck med något obehagligt, anstötligt eller förklenande. Motsats eufemism*.
(grekiska dys; fel, illa och genesis; uppkomst). Oförmåga till fortplantning*.
(dial) släppa väder.* Uppgift från OFS som också har: ”doska int gå där å dysma, de loktar int Saråns lilja.”
(grekiska dys; fel, illa, men; månad och rhoe; flytning) smärtsamma menstruationer orsakade av kraftiga sammandragningar i livmoderns muskelvägg.
(grekiska dys; fel, illa och morfe; form och grekiska philia; kärlek, dragning till) att tända sexuellt på andras missbildningar.
(grekiska dys; fel, illa och pareunos; bredvidliggande) står för ”smärtor vid samlag” överallt där jag sökt upp ordet utom hos Olsen (1950) där det istället står: ”I den nyare läkarvetenskapliga litteraturen finns en viss tendens att definiera dyspareuni som smärtor vid samlag. Detta är fel. D. är beteckningen för varje form av olust vid samlag utan att det därmed upplyses om orsaken härtill. D. förekommer i två former. Med primär dyspareuni förstår man att någon lust vid samlag aldrig har uppträtt. Orsaken är vanligen bristande könslig utveckling. Sekundär dyspareuni betecknar däremot olust vid samlag hos personer som tidigare ej känt detta. Orsakerna är många och mycket varierande.” Motsatsen är eupareuni; fullständig tillfredsställelse vid samlag.