(sl) ståkuk, stånd. Se även stolpe.

(sl) byxsvågrar kallas två män som har haft samlag med samma kvinna. Se även buksvåger.

(för sl) arabiska för kvinnobröst och vanligt i invandrartäta områden.

(euf) bisexuell*.

se under slå.

(sym) enligt uppgift från manlig pensionär, Gävle: ”samlagsställning från Indien där mannen eller kvinnan står med kroppen i en båge och bröstet uppåt och den andre står grensle ovanpå och för in kuken i fittan så knullandet kan utföras.”

(dial)  Rietz (1867) har ”brunstig; om suggor och kor i Jtl, Mp och Hls". OFS har bål(a), bålas, bålsas, bålsen, bålsk o bålsken om samma sak och spring i bolin; vara brunstig (om svin). Teratologen (1998) har bålut; brunstig om gris (Vb)  och ”Laila va en lomrut å bålut skorvkäring.”

(dial) 1 osnöpt. Se även boll (5) och snöpa. 2 testikel. Båda uppgifterna  från ORB.

 (sl) 1 ha/få bång(e); om stånd, erektion. Troligen en ombildning av fjong*. Ordet bång kommer annars av fornsvenska bang; buller, som står i avljudsförhållande till bunga; trumma. Troligen ljudhärmande. Ordet förekommer också i en del folkmål t ex i Södermanland i betydelsen gren (t ex avbruten gren, större gren och grov gren). Samma betydelse finns även i Uppland, där kan ordet också stå för bl a kvist och stjälk. Kanske motsvaras ordet i fornsvenskan av baghn; gillerstock, ett ord som finns med i Södermannalagen.

”Sommarens finaste minne:/ Att ligga på en solstol och spana in de svenska/ Zornbrudarna vars tuttar pekar rakt upp mot solen/ När de sedan började smörja in varandra med sololja/ var måttet rågat för både mig och de italienska männen./ Vi fick bånge.” (Morelli 1994) ”Spänner av mig livremmen, knäpper upp gylfen, hoppas hon inte tycker jag har en liten nu, men när hon fått fram bongen ryggar hon till, spärrar upp gapet och vrålar högt av lycka innan hon tar sats och hugger in på den.” (Drougge 1998/2003) Även fetbånge, tokbånge; om extra kraftigt stånd. ”Hon hade fetbånge på alla sätt och vis.” (Lenas Stickan i Närstrid:Vanessa 2005) 2 ”penis.” (Kotsinas 1998)

(sl) knulla. Enligt en undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999) vanligt ord för att ”ha sex” bland åländska ungdomar.

(dial) i lokalt språkbruk nedsättande (bånn, bond) om prostituerad.

(sk) bröst.

(sl) möta bårhuset; avlida, dö.

(dial) gravid. Enligt folkmun.se från Ångermanland.  Se även bårnut.

(dial) gravid. ”...Mensträsksfruntimren, samtliga till synes bårnut, som bejaka sin kvinnliga sexualitet...” (Teratologen: Fragment av surrogatpyret XIII. Tidningen Kulturen 1/2008)

fornsvenska bater, troligen av frisiska eller fornengelska bát (engelska boat). Symboliskt om 1 båten i dockan (grottan); kuken. ”Nu tog jag Gudrun först, inte bara av artighet. Långsamt for min båt in i grottan, ända in och jag vräkte min kropp över henne, ville ha med alltihop; från fötterna till hjässan och hälsa till prinsessan...” (Bengt Martin, Kärlek 4/1965) 2 den lille mannen/pojken i båten, en mast i en båt.; klitoris. 3 båt i docka och sjösätta båten; knulla. 4 ”sitta i båten”. Mens* enligt Anna Rönnbäck i Luleå. Hon förklarar: ”Alltihop började i 7:an när tjejerna i min klass började prata om att ha mens, och nån sa att alla vi tjejer sitter i samma båt. Ja, se’n blev det då att: sitta i båten. Och det har vi fortsatt med sen dess, fastän det är snart 5 år se’n.” Även missa båten; utebliven mens.

enligt Hjelmqvist (1901) ’mingere’; pissa. OFS har kasta sitt vatten. Samma ord som i bäcken och Rebecka (se do). Ingers (1977) har bäcka, lägga patient på bäcken*. Ordet från cirka1930.

fornsvenska bäcken; skål från lågtyska becken av latin bachinum, båda med samma betydelse. Besläktat med bassäng, bägare. SO har ”hist.: sedan 1469”. Rund eller oval skål som används bl a av sängliggande på sjukhus. Ordet har med bassäng, franska bassin; bäcken att göra, vilket i sin tur kan härledas till det gallisk-latinska bacca; vattenbehållare. "Storkarln Sejanus knopp —den näst högsta mannens i världen — blir nu till bäcken och nattkärl." (Juvenalis tionde satiren s 147) I vår äldsta ordbok från 1630-talet finns pissebäcken; nattkärl.

(latin pelvis) benring belägen i nedre delen av bålen, uppdelad i stora och lilla bäckenet. Dessa har, med tillhörande muskler, stor betydelse inte minst för kvinnan för utbytet av samlaget och för urinblåsans tömning. Vid en förlossning försvagas musklerna i bäckenbotten, vilket ibland leder till att kvinnan senare i livet får svårt att hålla tätt (inkontinens). ”Jag brukar ha benen ihop. Jag rör mig inte särskilt mycket, möjligen lyfter jag bäckenet.” (Hite 1977)