(för sl) knull, knulla. ”Jag ska bass i kväll” (Förortsslang 2004) Och från samma källa: ”Klart jag har bassat henne.” ”... det är inte helt oskyldigt att ’bassa’ betyder sätta på/ha samlag, ge stryk eller skita i någon. Vi har här att göra med en sexualpolitisk klassrevanschism utan motstycke i historien... förortsslangen är kort sagt ett aggressivt rop på hjälp, ett se-oss-innan-det-är-för-sent riktat till oss utanför betongen: skolministern, integrationsministern, hela Vuxen Sverige.” (Feministen Ebba Witt Brattström citeras hos Jonsson [2007].)

(dial) 1 manslem, penis. Även om stark, grovlemmad (ursprungligen ohyfsad) karl och värnpliktig. Enligt NEO ”hist.: sedan 1821”. Nedsättande om värnpliktig, enligt samma källa, sedan 1943. Jämför fornsvenska basse; vildgalt. I svensk dialekt stor oxe. Omnämns bl a hos Ihre (1766). Enligt SAOB är ordet utdött i betydelsen penis virilis*. SAOB har också med basselöss (1573) med kommentaren ”möjl. står det felaktigt för balleloss”. ”Och lilla Lisa sade till sin mor:/ Denna bassen bliver mig för stor;/ den kan jag ej hysa/ utan släppa fisar,/ sade lilla Lisa till sin mor.” (Anderberg 1977). 2 bassar (sl); ”kvinnobröst” enligt Kotsinas (1998). Dansk slang har basser för samma fenomen. 3 (åld so) tölp. (Strindberg Folkungasagan 1899) "År 1621 vandrade en fattig man vid namn Niels Christensen runt i socknarna kring Laholm och sökte efter mat och arbete. Byborna kallade honom Kuggebassen." (Karlsson A & A 2017 s 58)  Vidare från samma källa:" Ordet basse är mångtydigt och kan översättas med tjockis, klumpeduns eller en påträngande person som alltid vill synas. Dialektalt kan det även betyda en som går runt och dricker. Det snarlika huggebasse kan översättas med slagskämpe."

(sl) samlingsnamn för prostituerade.

(sl) fotsvett. Se även basse.

(sym) (våt) fitta. ”För rasparna är det viktigaste ofta inte att få plaska i två bassänger, ...” (Hürlová 2015)

(euf) kraftig, stadig. Här ”gravid om gift kvinna i Vgl.". Detta enligt kvinna född 1893. Uppgift från Byrman (1989).

fornfranska bastard, bastart, egentligen sadelbarn av bastum [lat]; sadel. Enligt Ljung (2011) kommer ordet från franska bâtard och användes av Vilhelm Erövraren på 1000-talet med betydelsen ’oäkta son’. Känt i svenskan sedan 1600-talet. Kopplingen av att sadeln användes som tillfälligt nattläger. Bergman (2007) menar dock att ”troligare är att ursprunget skall sökas i ett icke belagt germanskt ord, banstu-, med betydelsen ’äktenskap med en andra hustru av lägre rang’.” Ålderdomligt, enligt NEO ”hist.: sedan 1747”, om barn fött utanför äktenskapet (u.ä) eller som det heter i slangens värld ”fött på fel sida om täcket (filten)”. "Oäkting. Det var vad barnmorskan hade kallat henne. Jag letade i facken: fem lappar, fastsatta vid ett försättsblad. Ordet hade blivit definierat. Ett utomäktenskapligt barn; en bastard.  Det skulle inte ingå i Ordboken. Någon hade skrivit en kommentar på försättslappen: Samma som kärleksbarn  — utgår. (Pip Williams 2022 s 230) Bastard används nu mest i djurvärlden om en ’gatukorsning’ — en hund av blandras.   

(åld) kvinnans könsorgan. Ordet finns med i uppsalaprofessorn Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718).

(sl) slangopedia.se har ”mysribbans* kusin”. Halvstånd. Motsatsen till badsnopp.*

i Sverige fanns mot slutet av 1980-talet ett tiotal bastuklubbar eller gaysaunor som de också kallades. Dessa mötesplatser för homosexuella beskrevs allmänt i pressen som ”smitthärdar” och ”aidsbordeller” och skriverierna resulterade i att den s k bastuklubbslagen infördes 1987, något som ledde till förbud mot kommersiellt verksamhet där gästerna hade sexuella kontakter. Syftet med lagen var att hindra spridandet av hiv*. Lagen ansågs av många motverka sitt eget syfte eftersom förbudet resulterade i att verksamheten istället gick under jord, vilket gjorde det omöjligt att informera om hiv på plats. I slutet av 1990-talet fastslog smittskyddskommittén att lagen inte haft någon inverkan på epidemins förlopp och 2004 togs bastuklubbslagen bort. "Det var något positivt jag bar med mig, att jag inte bara kastade mig ut på bastuklubbar, för det var riskfyllt med tillfällig sex i hiv-tider." (Kalmér 2024 s 221)

(sl) bröst med mjuka vårtor. Se även patt, patte.

(dial) penis. (OFS)

(sl) ett trumpetliknande bleckblåsinstrument.  Här kuk.  ”Norström stjälper sin peruk/ av sin röda skalla,/ och min Ulla, blek och sjuk,/ lät sin kjortel falla,/ klev så bredbent i paulun;/ Movitz efter med basun:/ maka åt dig, Norström! Frun/ hör ju till oss alla.” (Bellman 1989/1790) Enligt Kotsinas (1998) förekommer ordet än idag som slang för ”penis”.

(dial) 1 se baj. 2 (put) prostituerad.

(euf) knull. Strid, slagsmål. ”Hon stackare lägger sig som ett godt barn under, lagar så, att ej lintyget skrider neder om vulva, hon söker sin älskares skjönheter och uppmuntrar honom til tapperhet uti förewarande bataille.” (Linné 1979/1700-t).

(sl) bröst. Jämför bater.

(gbg sl) bröst. ”Jag hade ju vid den tiden spanat in en tennisspelande pudding med bater av titanformat.” (LOB 1992) LOB förklarar ordet i brev (4/8-1996): ”En fonolog skulle nog säga att bater är en förstärkning av ordet pattar och innebär att baterna är större än pattarna. ’Wow! Secka bater!’ (Oj, vilka stora bröst!) Har aldrig hört ordet utanför Göteborg. Här är det dock vanligt, i synnerhet bland smågrabbar som är fräcka i mun. Ett annat alternativ är snöter*, men då menar man inte riktigt så stora bröst som bater.”

(sl) bög, homosexuell.

(dial) jäklar*. (OFVG) Jämför fasingen.