barnmorska
troligen ombildning av det äldre barnamoder eller som det hette på 1500-talet barnamoderska. Ordet kommer av lågtyska bademodersche; baderska. Hon som i moderns ställe badar det nyfödda barnet. Enligt NEO är barnmorska ”hist.: sedan 1571”. I en artikel i DN (22/1-1994) med rubriken ”Jordegummans bortglömda hantverk”, berättar Christer Enkvist att barnmorskan ”har haft många namn på olika språk och i olika kulturer. På grekiska heter hon till exempel Maia från Hermes moder Maia. Härur kommer Sokrates term maieutik som betyder förlossningskonst. Både Sokrates och Hippokrates mödrar var barnmorskor. Dessa behandlade sjukdomar och anlitades inte sällan när det gällde att ge råd i samlevnadsfrågor och förmedla äktenskapspartner. På en del afrikanska språk innebär ordet barnmorska ungefär ’den som undervisar i förtroliga angelägenheter’. På svenska har hon hetat ’hjälpgumma’, ’jordgumma’, ’jordemor’, ’barnemoderska’ och slutligen ’barnmorska’. Barnmorska betyder bland annat ’den som tar emot’, ’kvinna som är med’.” Även slang morskan. ”Dags igen, fast morskan har en inte sett till, säger Kvast-Hilda ...” (Kallenberg 1999)
Israel Holmgren berättar i boken Mitt liv (1959) att ”Barn kom med storken, släpptes ned från himlen eller så hade barnmorskan med sig det i kappsäcken. Fruarna kunde på sin höjd sinsemellan med sänkt röst använda ordet ’fru Nödvändig’.” Se även fru. ”Tänk bara! sade han. Bud efter Mor Nödvändig på bröllopsdan!” (Nilsson Piraten 1933) ”Vid den tiden fick jag en bror som inte levde länge. Jag frågade min mor, var den kommit ifrån. Bergmans mor (det var barnmorskan) hade hittat honom bakom en sten. ’Men varför är han då min bror och varför är min mor då sjuk?’ ’Det bruks så var svaret’.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
Det hette också att barnet kommit i barnmorskans väska eller hittats under en krusbärsbuske. Om detta med barnmorskans väska har lilla Lina i Anne Marie Hellströms böcker om Lina som utspelar sig under 1800-talets sista årtionde funderingar: ”Lina tittar sig omkring och ser barnmorskans väska som står på en stol intill mors säng. Inte konstigt att lillebror ser frusen ut när barnmorskan har haft honom med i väskan hela vägen från kyrkbyn. Undra på att han piper, det är ju kallt och snö ute. Lina blir nästan arg på barnmorskan, hon kunde väl ha en bättre väska att bära småbarn i.” (Hellström 2010)
Då var födelsen något onaturligt som skulle hemlighållas, medan man öppet talade om och lät barnen deltaga i ceremonier om och kring döden. Idag är det som bekant ofta tvärtom.
se sexturism.
(dial) "kvinna som skall till att föda, plågad av födslovärkar". (OFS) "Så var där en jäntunge som blev barnsjuk den natten och skulle till att föda, och hon skrek så förfärligt." (af Klintberg 2021 s 109)
se barnlort.
(dial) föda barn. (OFVG) Se även barn (1).
(åld) Swedberg/Holm (2009/1700-t) har "gravida (latin); havande kvinna".
(sl) rövhalvor, skinkorna.
(sl) 1 knulla. ”Ska vi barra ett slag? frågar den lilla granen den stora. Nej, inte idag, svarar den stora granen, för jag har så ont i grenen.” (Sexvits) Ohlmarks (2004) har barra; kopulera och ”Har du hört va di två julgranarna sier som ligger där utslängda på gåren? ”Ska vi barra?’ sier di.” 2 pissa.
se barnaken.
tillhör de yttre kvinnliga könsorganen är cirka en halvcentimeter stora och mynnar innanför de små blygdläpparna. Vid sexuell stimulans avsöndrar körtlarna ett sekret, som ökar fuktigheten i slidingången. Körtlarna har fått sitt namn efter den danske anatomen Caspar Bartholin d.y. (1655—1738). Motsvarar Cowpers körtlar* hos mannen. ”Jag hade två japanska vaginakulor i mig och de vibrerade nå’t kollosalt, som katthanen Bergman skulle ha sagt, varje gång jag passerade porten. Gee, vad de gympade G-punkten och mina ’och’ Bartholins rikligt ejakulerade körtlar.” (Oravsky: Sex för trettioåringar. Subaltern 3/2006) Jämför försats.
(sl) knull, knulla bl a i uttrycket ”dra på basen”. (Thesleff 1912 i hans appendix) ”Katrin undrade hur det var att bli sugen på halsen. Att bli smekt över hela kroppen och inte bara ha någon som basade på för sin egen skull.” (Anderberg 1999) "Och hon gjorde som han sa och han la sig på henne och basade på." (Folksagan i Sverige 3 s 760) Jämför slangens basa på; arbeta hårt, gå på. Se även baz, baza.
(so) prostituerad med många partner (hela basebollaget).
(sl) kuk; formlikhet och slagkraft. ”Han är kåt som en giraff. Det rycker och drar i testiklarna och kuken slänger som ett slagträ* i baseboll.” (Andersson, Kärlek 14/1970)
se fiol.
(sl) könshår* enligt slangopedia.se.
(dial) penis, manslem. (OFS)
(svr) mild svordom kort för förbaske (mej) som är eufemism för förbannat. Jämför baske (2).
av baska (dial) slå. 1 (för sl) fitta i invandrartäta områden. 2 (euf) mild svordom, kortform för förbaske (mej). Se vidare under förbanna, förbannad.
(so) kvinnlig polis.
(sl) negerboll*. Kanske för att svarta ofta är mycket skickliga basketbollspelare och för att basketboll är ett mer neutralt uttryck än det värdeladdade negerboll*.