(dial) stjärt, ända. (ORB)

(sl) stånd, ståkuk. ”Han kände ett våldsamt stå som rakade iväg uppåt under täcket och lyfte det som ett tält mitt på.” (Runeborg, Kärlek 11/1969) ”I trakten av Kävlinge (Skåne) sa vi skolbarn, åtminstone när jag gick i grundskolan, sällan eller aldrig stånd eller ståkuk. Ordet som vi använde var stå. Några busiga typer frågade ett tag, som en fluga, andra elever om de ofta fick stå i bussen (som inom parentes sagt oftast var alldeles för trång, rekordet tog utan tvekan det bussliknande fordon som kallades sillalådan). Det var förstås en väldigt bedräglig vits.” (24-årig man) ”Makarna Bobbitt (se bobbitta) ligger förstås i skilsmässa och John, 26-årig före detta marinsoldat, är stämd i ett faderskapsmål. Han har en ny flickvän och arbetar på en nattklubb i Kalifornien där kvinnor mot betalning kan dansa med honom och vinna tio tusen dollar om de får ’Amerikas mest hyllade organ’ att stå!” (Birgitta Rubin i DN Kultur 11/3-1994) ”Bara skit, sa jag till Ebb. Ingen av dem kunde få den att stå om de inte håller i den. Eller kör ner ett kulstift.” (Boije af Gennäs 1991) ”Han står — i bokstavlig mening — redan vid dörren. Får han komma in, Flossie?” (Harris 1965/1900)

(sl) snabbt avklarat knull utan vare sig för- eller efterspel.

(sl) erektion*, stånd. ”— Och du, du är allt en helvetes påspännare, Wilson. Du är den djävligaste prishingst. Rösten blev grötig och de andra stirrade osäkert i fyllan på honom. — Jag ger mej fan på att du föddes med ståfräs.” (Mailer 1982/1948) ”Det är rätta sättet att göra honom riktigt ’ståndsmässig’.” (Harris 1965/1900) En av modern tids festligaste och mest omtalade ståballar är den som Bengt Anderberg skildrar i novellen När det gick för kyrkoherden, ursprungligen publicerad i 60-talets storsäljande bokserie Kärlek 1—14: ”I sitt hus ovanför staden hade kyrkoherden vaknat med världens ståfräs. Kors ifrån helvete. Den blir inte lätt att få ner. Så var hans första tanke i morgonstunden.” "Han var desperat och hade ståballe och kramade om mig, som man gör, men tryckte ballen mot mitt lår." (Kalmér 2024 s 156) 

(sl) utstående, erigerad* bröstvårta.

(lmo) impotens.  Ståfela är ju annars ett musikinstrument, basfiol.

(sl) ”enligt stockholmska lumparkompisar ett hufvudstadsord för ståkuk.” (J E S, läkare och uppvuxen i Göteborg)

(sl) stående knull.  "Skådespelaren Johannes Brost berättar [...] hur han koksad och glad tar en ståfralla med ett Café Opera-ragg vid Stadshuskajen...(Kalle Lind 2018) Se även fralla.

(sl) stånd, erektion. ”Hist.: sedan 1990.” (SO) Men Dahlman (2012) har ordet som 50- eller 60-tals slang.

se under ståballe.

(nyo)  ”styv klitta*”. (SAO 2013)

(sl) ståkuk. Stål är ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska steel och tyska Stahl, med grundbetydelsen hård. ”Det blev dags för lite specialbehandling så jag drog upp henne på fötterna och vände henne om så att jag kunde dra upp hennes kjol och kunde då konstatera att hon inte hade några trosor på sig. Det var fritt fram att köra in stålet i henne.” (Fib/Aktuellt juli 2004) ”Du är visserligen stålhård, men jag är inte ömtålig, och jag har ett starkt rövhål.” (Louÿs 2011) Jämför järn.  Flicka (16 år) har stålmannen; ståkuk.

(sl) torska ihop stålar; tjäna på prostitution.

(sl) behå.

(sl) en stålboll som man t ex rengör kastruller med.

(sl) kraftig erektion  Jämför fjong.

(sl) stånd, erektion.

(so) om kvinna.

(sk) unga, fasta bröst. Enligt Ambrius (2002) från 1980-talet.  Jämför patt, patte.