(för sl) utstående rumpa*.

fornsvenska potta, putta; lerkärl, ett lån från lågtyska pot, put med samma betydelse.  Tyska Pott, engelska och franska pot.  Potta ”hist.: sedan 1479 i betydelsen ’skålformat kärl’ och i betydelsen nattkärl ”sedan 1686”. Båda uppgifterna från SO. Ursprunget ovisst. 1 först mot slutet av 1800-talet kom ordet potta i mer allmänt bruk. Tidigare mest i sammansättningar som kammarpotta, kommoditetspotta, nattpotta, nattstolspotta, pisspotta, porslinspotta och sängpotta. Hos Bellman (1770-71 F E nr 21) heter det ”Hwart man sig vänder/ Pottor i gränder/ Klinga i gatan, hej lustigt Calas!” Swedberg (1720-t) har pisspotta, pissbecken. 

Förekommer också som skällsord: ”du din potta!” Något som Stolpe (1984) menar har bibliskt ursprung. Han hänvisar till 1541 års bibelöversättning, där det i Rom 9:21 heter: ”itt kaar til hedher, och thet andra til wanheder”. Det är detta kärl till vanheder Stolpe menar är begreppsbestämmande för skällsordet potta.

”Predikanten och jesuiten Bourdaloue (1634—1704) har fått ge namn åt en potta. Det var ett avlångt kärl som damerna förde med sig till kyrkan väl dolt under de långa vida krinolinerna. Bourdalouepottan kom väl till pass under långa predikningar.” (Lagercrantz 1962) Det berättas att denne Bourdaloue var en mycket populär präst vars predikningar alltid var välbesökta. Så societetens damer gick till kyrkan flera timmar i förväg för att försäkra sig om plats och vågade sen inte lämna kyrkbänken ens för de mest trängande behov av rädsla för att missa något eller förlora sin plats. Då kom bourdalouepottan väl till hands.

Om denna pottas fortsatta öden berättar Lagercrantz (1962): ”Fruntimmerspottan verkar ha varit särskilt omhuldad under slutet av 1700-talet. Att pottan så småningom föll i total glömska är svårförståeligt. Numera är okunnigheten så djup om den gräddsnipeformade tingesten att man vid antikvitetsintresserades bord kan riskera att bjudas på sås ur ett dylikt kärl.” Mot slutet av 1990-talet dök det upp en modern motsvarighet, en pissoir-á-porter, en bärbar potta för damer av vätskesäker papp som efter användning kunde slängas i närmaste papperskorg.  2 fitta, förekommer i Lars Robergs lärobok i anatomi Lijkrevningstavlor (1718). I nedsättande betydelse om kärl där mannen tömmer sitt överflöd. 3 potta; injektionsspruta med narkotika. Enligt Holmén (1997). 4 potta (so) se vidare äckelpotta.

(fisv) djävlas*.

(sl) när frisyren ser ut som om den klippts efter en potta på huvudet.

(fisv) småfräck, småjävlig.

(sl) 1 potta. 2 pottisar; kvinnobröst.

(sl) skämtsamt för klosettskålen i WC-apparat. 1920-tal.

(jid) pick*.

(svr) tysk ombildning av Gottes Donner; Guds åska, och använt som lindrig svordom. Potz betyder ungefär kors! å tusan! och återfinns bl a i potztausend; för tusan! ”Af de tyska ederna på Potz blev under 1600-talet i synnerhet Potz velten populär hos oss, skrifvet potz fälten. Velten är egentligen inte annat än namnet på den heliga Valentin, skyddspatron mot pest och fallandesot, vid hvars sår och bulor man brukade svärja på hög- och lågtyska.” (Hellquist 1918) Andra troliga ombildningar från tyskans Potz Velten är box felten, hvas bälten och gussbältingen.

(sl) grekiska för kuk enligt slangopedia.se.

(eng sl) kort för Pocket Pussy; syntetisk fitta.

(sl) skrumpkuk p g a preludinmissbruk.

(sl) PyttePenisPansarPung. Jämför pansarpung.

se under g-punkt.

(åld so) enligt Karlsson A & A (2020) är prackare ett ord som kan användas i flera olika betydelser. Det kunde syfta på en person som levde torftigt och fattigt, men även någon som använde sig av flera bedrägliga och ohederliga metoder, alltså synonymt med en skojare eller bedragare. "Helge flög på honom och skällde honom för en uppätare och bakdantare (baktalare), medan Helge fick höra att han var en tiggare och prackare." (s 15)

(so) grovt skällsord. "Ditt praktarsel!"  "Så vitt jag vet är Sveriges tidigaste  exempel på en kulturman av praktarselformat från 1100-talets mitt. Jon Sverkersson hette han och han föddes in i den priviligierade bildade klassen, han var son till  östgöten och kungen Sverker den äldre." (Lindström 2021 s 201) Och Lindström följer upp med  tillvägagångsättet hos ett dylikt praktarsel: ""Så fort Jon Sverkersson dyker upp framstår han som en klassisk mobbare, ni vet den där typen som kommer in i ett rum och omedelbart hittar ett offer att trakassera, och ingen vågar säga till honom på grund av rädsla för att själv drabbas." 

(sl) stor kuk. ”Vilken praktmaskin. Jag känner mig alldeles fullpumpad.” (Maria Emauelson, Kärlek 4/1965) ”Det var ingen dödfödd ål, ingen skrumpen morot utan ett fin-fint praktstycke.” (Aretino 2008) Se också stake och maskin.

(sym)  en bit finare (fylld) choklad. 1 snygg, sexig kvinna. 2 klitoris.

(sl o ljud) 1 knull, knulla. Ofta om otillåten (utomäktenskaplig) verksamhet. ”Hist.: sedan 1805.” (SO) "Någon att prassla ihop med”, t ex i ett vänsterprassel*; ett förhållande vid sidan om äktenskapet. Även prassel; pengar, efter det prasslande ljud som uppstår när man bläddrar med sedlar. ”Man 1: — Vet du nåt bra prassel? Man 2: — Visst, men det kostar prassel.” ”Och jag skulle aldrig drömma om att inleda ett riktigt prassel...” (Drougge 2003) 2 prassel; prostituerad. 3 prassel; flört*. 4 prassel; älskarinna.