Artur
se under Alfons.
(åld o bib) anus. Se även ars.
(euf) i Ångermanland säger man ”hon skö ha säg arvinga”; om gift, gravid kvinna enligt kvinna (f 1912). (Byrman 1989). Ordet känt sedan 1000-t. Filmaren Anna Ekborn reste till Gammalsvenskby i södra Ukraina och träffade där Lida Utas Andreasdotter, en av åtta kvinnor i livet som talade gammalsvenska med varandra. Resultatet av vistelsen blev en dokumentärfilm om Lidas liv. "Lida hade verkligen språköra. Hon förstod min svenska och ofta hängde jag med när hon berättade. Några gånger fick vi stanna upp och se så att vi menade samma sak. Som när hon sa: *Den där kvinnan går på arvingar.' Då fick jag fundera lite innan jag förstod att hon talade om en kvinna som var gravid." (Uppgift från Språktidningen 3/2018)
se arsel, arsele.
(dial) arslet, röven. ”Och visst skulle asaballe, ’skinka, röv’, vara ett bra namn på ett hårdrocksband? Något för Region Blekinge att satsa på, kanske?” (Fredrik Lindström i Fredriks dialekter, Språktidningen 3/2015)
kort för Anonyma Sexuellt Dysberoende där dys är grekiska för fel, illa. Porr- och sexberoendes motsvarighet till AA; Anonyma Alkoholister. Porrmissbrukare kräver ständigt värre och grövre doser. Möts i självhjälpsgrupper.
(latin a; avsaknad av, avlägsnande från) avsaknad av könsdrift. NEO har ”hist.: sedan 1904”. Tillståndet kan uppträda periodiskt eller vara permanent och är antingen psykiskt eller fysiskt betingat. ”L: — Nej, verkligen, det var inget sexuellt alls. När jag säger romantiskt är det alltid i bemärkelsen helt asexuellt.” (Skvaller i Närstrid: Vanessa 2005 " Som vuxen har jag träffat henne vid flera tillfällen och jag tror att hon är asexuell fast hon har fyra ungar." (Kalmér 2024 s 158) Inom djur- och växtvärlden talar man om asexuell eller könlös fortplantning, dvs bildandet av en ny individ från endast en förälder, som kan ske genom partenogenes*, knoppning*, delning* eller fragmentering*.
(sl) vattna asfalten; pissa.
(sl) asfaltsblomma; gatflicka, prostituerad och hennes kund asfaltsniffare. ”Vid samtal med män som köpt tjänster av asfaltens orkidéer så säger de att de aldrig minns den prostituerades ansikte. Horan är alltid ansiktslös.” (Hesslind/Zjuchovitskij 1989)
(grekiska a; icke, o-, sphyzein; bulta, slå och philia; kärlek, vänskap) Asfyxi, enligt NEO ”hist.: sedan 1876”, innebär brist på syre i blodet eller i den luft man andas in. Genom att strypa syretillförseln till hjärnan går det att förstärka sexuella känslor. Detta kallas asfyxiofili och den känsla fenomenet alstrar sägs kunna jämföras med att inandas lustgas.
I en artikel i SvD (Tio dör varje år av sexlekar 15/2-1995) som bygger på en svensk doktorsavhandling av Sune Innala och Kurt Ernulf vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, berättar Staffan Wolters att de flesta som ägnar sig åt asfyxiofili gör det i avskildhet medan de onanerar och att minskningen av syretillförseln oftast sker med hjälp av rep. Och han fortsätter: ”Sexleken kan vara dödligt farlig. Flera fall finns rapporterade där asfyxiofili lett till blodtrycksfall och hjärtstillestånd. Döden har ibland kommit snabbt och utan förvarning.” Wolters säger också i artikeln att i USA avlider 250—1000 personer varje år till följd av ”autoerotik”. I artikeln sätter han likhetstecken mellan asfyxiofili och autoerotik*, men det är inte helt rätt eftersom asfyxiofili bara ingår som en del i det större begreppet autoerotik.
”Så jag lägger snaran av tjockt oljigt rep runt halsen och trots att jag bara lägger den där löst, så får jag omedelbart erektion och börjar onanera. Drar åt lite grann och så lite till och så lite till. Repet skaver allt hårdare runt min mjuka hals och jag vill inte att det ska bli några fula röda skavsår igen så att Celeste börjar undra. Men jag drar förhuden fram och tillbaka, fram och tillbaka och drar åt hårdare och hårdare. Det sträva repets fibrer sticker och skaver runt halsen; rummet och tv-bilden försvinner. Det hårdaste jag kan drar jag i snaran. Det ger mig kväljningar och den fullständiga känslan av att vara ett hopplöst offer. Av att vara ett hjälplöst barn som straffas, av att inte kunna göra någonting. Den intensiva känslan får mig att darra av upphetsning och krampen i armen — av att böja den bakom nacken och dra i repet — är nära. Men den krampen blir betydelselös när luftillförseln minskar och upphetsningen blir starkare och starkare. Så svartnar det för ögonen och huvudet domnar bort. Jag kippar efter luft när utlösningen kommer.” (Hagman 1992)
Olle Lindquist vid rättsmedicinska avdelningen i Uppsala menar att det kan vara svårt att skilja självmord från död genom autoerotik, men som han säger: ”Man ser på rep och andra redskap som hittats intill de döda att de hållit på med sådana här aktiviteter. Det rör sig naturligtvis om tragiska fall. Tanken hos utövaren är ju knappast att det ska gå så här illa.” Och Karin Schemschat, som är tillförordnad chef för rättsmedicinska avdelningen i Umeå, menar att ”många fall klassas felaktigt som självmord eftersom anhöriga som upptäcker de döda skäms och städar undan pornografiska fynd och liknande. I andra fall döljs dödsfallet i asfyxiofili genom att läkare och poliser som inte känner till fenomenet plockar bort fynden. Personligen tror jag att det är fler än en på miljonen i Sverige som dör varje år till följd av autoerotik.” Oftast är det unga män som sysslar med fenomenet. Bäsén (2006) nämner att ”en stor studie visar att var femte man som hittats död efter att ha kvävts av misstag då han experimenterat med syrebrist i samband med onani var klädd i kvinnokläder.”
(sl o so) äcklig, frånstötande. "Vicken asig brud!"
(dial) " i bild anv vulva, sköte". (OSD)
(sl) få askan rakad; bli knullad. Troligen från amerikansk slang som har get one’s ashes hauled med samma betydelse.
(åld) i sin Dialectus Vestrogothica (sv övers 1993) förklarar Sven Hof orden balle, askeballe med ”en gåsse såm läserr åkk studerarr, männ går intet i någånn åffentlig skola”. Bengt af Klintberg (2012) menar att ”orden förefaller främst ha använts om skolelever i Skara, där Sven Hof verkade som lektor. Han gissade själv att balle kunde gå tillbaka på italienskans ribaldo. Benämningen balle levde kvar i skolmiljön i Skara ännu på 1800-talet.” Och fortsätter Bengt af Klintberg: ”Askeballe verkar ha använts som nedsättande öknamn på de skolelever som kallades ballar, ett öknamn som troligen är inspirerat av det mer utbredda askefis*".
(so) sagan om Askungen publiceradfs första gången 1634 i en italiensk samling folksagor, skrivna av en f d legoknekt vid namn Giambattista Basile. Han hade tjänstgjort i Grekland och sagan hade han troligen snappat upp där, för i hans version hade hjältinnan samma namn som hon har i Grekland nämligen Askekatten. I Grekland var namnet inte bara ett sagonamn utan också ett skällsord, likt vårt Lortmaja.
(sl) anus*. Se också lucka.
(sl) skoltoalett. Namnet syftar på stadens läge vid ändan av sjön Vättern.
(åld so) enligt Swedberg (1720-t) homo nauci ungefär odåga. ORB har askfis; ”spefull benämning på den som söker sig till spiselvärmen, morsgris”. Bengt af Klintberg (2012) har ask(e)fis, askeladd (åld) ”en stakkare, som dågerr till intet, sitter hemma wid spisen, åkk will intett giöra.” (Sven Hof i Dialectus Vestrogothica 1772) Och, fortsätter Bengt af Klintberg: ”Askefis förekommer ofta i skandinaviska folksagor, där den yngste av tre bröder kallas så; en annan benämning är askepott.” (Klintberg 2012) Ordet askeladd ansågs av de norska sagoutgivarna Asbjørnsen och Moe (1644) mindre anstötligt än askefis. I Folksagan i Sverige (3 s 352) berättas att den franske författaren och ämbetsmannen Charles Perrault (1628—1703) tog med sagan i Gåsmors sagor 1697 och den varianten översattes till svenska och kom ut som skillingtryck redan 1787 med titeln Aftontidsfördriv i Pigkammaren. Sagan om Askf-s eller den lilla glastoffeln.
(sam) famn, sköte.
(för sl) arsle*.