(eng) sexuell lek som innebär att varmt vax droppas från ljus på en persons nakna hud.

(sl) kort för Very Big Shit Eating Grin;  ett mycket brett skitätande leende.

av eng Water Closet (water; vatten och closet; litet rum); vattenklosett är belagt sedan 1755. ”Hist.: sedan 1862.” (SO) Ernby (2008) menar ”att wc skrivs med dubbelt w istället för enkelt beror på att water closet användes i svenska under några decennier under mitten av 1800-talet innan det översattes till vattenklosett i slutet av 1880-talet.” Den moderna vattentoaletten fick sitt genombrott 1898 när engelsmannen Albert Giblin registrerade sin ”Silent Valveless Water Waste Preventer”.

Den engelske rörmokaren Thomas Crapper (1836—1904), som felaktigt ofta anges som ”uppfinnare”, var istället troligen den som köpte patenträttigheterna från Giblin och som sedan marknadsförde uppfinningen under firmanamnet Thomas Crapper & Co vilket spolades först 1966. I England finns också crapper som slang för toalett. Men redan de gamla grekerna hade toaletter försedda med träsitsar och ett vattenburet avloppssystem. Och i de antika städerna i Indus dalen fanns det spoltoaletter i många hus redan mellan 2500 och 1500 f kr.

Mycket är mystiskt och hemlighetsfullt i samband med WC och hemlighus. Hör bara vad Sagarin (1962) har att berätta: ”Resande i Frankrike och andra europeiska länder har sett bokstäverna WC på små dörrar och vet att dessa initialer står för Water Closet. För att riktigt maskera det rum där man pissar och skiter väljer fransmännen inte blott att använda sig av ett främmande språk, man använder sig dessutom av ett ord som aldrig skulle användas på dessa rum i England. Ytterligare konstigheter i sammanhanget är att fransmännen använder bokstaven W som annars enbart återfinns i det franska språket som något som tillhör England och Tyskland. Denna bokstav skulle överhuvudtaget inte återfinnas i ett franskt lexikon om det inte var för ord som Washington, Waterloo och Water Closet.” Under 1700-talet kallade fransmännen en engelskkonstruerad vattentoalett för l’anglaise; den engelska.

(fisv) toalettstol.

(fisv) toalettpapper.

se toasex.

kort för engelskans Venereal Disease; venerisk* sjukdom. I Tyskland efter andra världskriget kallades kvinnor som umgicks intimt med främst amerikanska soldater för Veronika Dankeschön med anspelning på just VD. Könssjukdomar var  ett gissel som frodades på grund av brist på läkemedel.

(svr)  ve er ! vanligt i bibelsammanhang med den ungefärliga betydelsen  fy fan för er . Detta berättar Hanna Wallsten i artikeln Så fick jag Gud att lätta! (Språktidningen 4/2020). Hanna Wallsten, som översatt Nya Testamentet till lättläst svenska  menar vidare att "Allra helst skulle man väl översätta tvåbokstavsordet ve  med 'fy fan för er, era stackars kräk! "  Men det blir alltför långt och krångligt. Istället  översattes uttrycket med det enklare och snällare stackars er !

Ve härrör från fornsvenska ve och är ett gemensamt germanskt ord, tyskan har t ex weh,  som motsvarar latinets væ.  Ordet finns med redan i Wästgöta-lagen (ca 1350).  Vi svär ve och förbannelse över någon/ något och utbrister i ett ve och fasa när något hemskt eller negativt drabbar oss.

(fra) WC. Se dito.

fsv vik. Nordiskt ord till vika.  Här slang för 1 fitta. Jämför rynka, skrynkla. ”— Hon såg åtminstone ut att vara djävligt fin i vecket, sa farsan, den hade jag bränt på utav bara fan om jag varit som du Jeb.” (Dahlström 1988) ”Mina fingrar är våta av saften mellan dina ben runnen ur din mussla, nu stryker jag vått i ditt veck och väter med slem din muskel med hål i.” (Jönsson, Kärlek 1/1965) Björn Persson (19 år) i Norrköping har kläggveck för fitta. Enligt Hellquist (1980) kommer klägg av " isl kleggi, no klegg av germ klajja(n) av ie. gloio-, till roten gloi, vara klibbig, klibba fast i avljudsförhållande till t ex kli, klister". Även kladdiveck, plaskveck, plastveck, plättveck; fitta. 2 sylt i vecket; mens, menstruation.

1 (euf) vara i de smala veckorna; i början av havandeskapet. Jämför smalmånad. 2 (sl) bakdel. ”Glider eller løftes en kvindes skørter højt op, kan man se både sol og måne, se langt ind i næste uge eller se, hvor længe der er til søndag [man bytte linne enbart på söndagarna].” (Bom 1949) 3 (sl) menstruationsvecka som i vecka, chokladvecka, glada veckan, heliga veckan, fruntimmersveckan, jobbiga veckan, kommunistvecka, lingonvecka, lingonröda veckan, roliga veckan, röd(a) veckan och tomatveckan.

(sl) kuk.  Klabb; kort, tjockt trästycke.

(sl) Kotsinas (1996) har ”ända, bak” med tidsangivelsen 1949. Norsk slang har vedskjulet, kvinnens kjønsorgan. Roger Hansson i Järfälla har en intressant förklaring till vedskjul; arsle, ända: ”Arsle kan uttalas på lite olika sätt, bl a med olika sje-ljud, och har mer eller mindre tydligt (halv)vokalljud mellan s och l. En nära till hands liggande uttalsform är A-skjul. Som barn hörde jag varianten B-skjul. Störst blir likheten i bestämd form: arslet - A - skjulet, i regel uttalat utan t. Sedan är det bara att fortsätta genom alfabetet. Så småningom kommer man till V-skjulet.”

(sym) kuk. ”Sekunden därpå ljöd Klittygrotthissens muntra pling och Dvärg-Olle hoppade ur med rosor på kind och solsken i blick. Och ett jävla vedträ i brallan.” (Wahl 2003) Se även träd.

(sl) person som vägrar utföra fellatio* eller cunnilingus* med hänvisning till att han eller hon ”inte äter kött”. Norsk slang har vegetarianer; jomfru. Se också kött och vagitarian.

(måns) Bergman (1929) om urinera*.

fornsvenska veke av medellågtyska weke.  Garn som suger åt sig bränsle till låga i t ex stearinljus. 1 (sl) kuk för formlikheten med veken i ett ljus. Med hos Thesleff (1912). Ljuset kan också utgöra själva kukskaftet och veken blir då dess huvud och då främst det (eld)sprutande ögat. ”Kvinnan älskar den starke som faller och den veke som står.” (O’Månsson 1967) ”Känner ni igen klangen flickor, sa prästen, slog veken i predikstolen.” (Ordstäv) ”Men så långsamt din veke tar eld, Lampridius! Har Octavias sköte förhäxat den?” (Chorier 1967) ”Sedan togs deras mödom på nytt av någon man som älskade dem på allvar, och som inte kunde veta hur många vekar som förut brunnit i deras lampor*.” (Salten 2009) 2 fjutt på veken; erektion. 3 doppa, begrava veken; knulla. Uttrycket kommer från ljusstöpning, där veken och det blivande ljuset doppas upprepade gånger i smält stearin. 4 vrida ur veken; pissa. Även vrida ur citronen, svampen. 5 dra i veken; onanera, runka.

fornsvenska veker, weeker, isländska veikr. Uppg. från Söderwall (1910) med förklaringen "som gifver efter, böjlig, mjuk: vek". Enligt samma källa kan ordet  stå för "lös. om mage el. lif".  Söderwall har också citatet:  "rosa drokken mz vin . . . binder löst liff oc ofmykyth hart gör hon wekth". (Läke- och Öerte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886.)

(so) onanist, runkare. Ynkrygg. Swedberg (1720-t) har wekling; mollis dvs omanlig person. ”Antalet snyltgäster där är oändligt. Skådespelare, upptågsmakare, veklingar, morer, rövslickare, stjärtgossar, pederaster, danserskor och sångerskor, charlataner, magdansöser, andebesvärjare, utpressare, nattsvärmare, trollkarlar, pantominspelare, bettlare — sådant folk fyller dessa hus. Så om man inte vill umgås med dessa skurkar, skall man inte bosätta sig i London.” (en 1100-talsbild citerad ur Duerr [1996].)