(sk) velig, obeslutsam person.

(so) impotens*. Se också plyschpitt.

se vena.

(lat) åder, ven. Här symboliskt för penis. "Förr brukade najaderna och dryaderna ta hand om gamle Priapus. Det var därför som gudens styva ven hängde slak." (32 Priapus, Priapeia 2021 i Carl Magnus Juliussons översättning) Anm: Najad; Vattennymf och Dryad; skogsnymf. Se vidare under nymf. 

(för sl) hanrej*, hjort.

(grekiska logi; lära och latin veneris; behag, kärlek) läran om de sexuellt överförda sjukdomarna, deras orsaker, symtomer, behandling m m. Ordet ”hist.: sedan 1921”. (SO)

efter den romerska gudinnan Venus*. Romarna ansåg att  Venus, kärlekens och skönhetens gudinna, straffade dem som inte lydde henne med könssjukdomar. "Då jag först började hålla mig inomhus på grund av den åkomma, som nu håller mig bunden, rådde den bittraste köld. Lyckligtvis räckte detta ej länge efter att jag intagit sjuksängen, ty kyla är mycket skadlig vid veneriska sjukdomar." (Boswell 1951) "Klagar på sin hustru för saltfluss (ett slags eksem) eller veneriskt (det han ofelbart själv satt på henne) och får skilsmässa från sin gamla hustru." (Linné [1700-t] 2022 s 119) Se vidare könssjukdomar.

(grek fobos; fruktan) sjuklig oro för att drabbas av någon könssjukdom*.

se kyskhetsbälte.

(sl) kvinnobröst.  Anordning för reglering av vätskeflöde eller gasflöde.

(lat) egentligen magvapen. Här om manslemmen.

1 romersk skönhets-, kärleks- och fruktsamhetsgudinna som efter de puniska krigen (264—146 f Kr) identifieras med grekernas kärleksgudinna Afrodite. Till att börja med har Venus bara ansvarat för att trädgårdarna hålls vackra och fruktbara, men blir senare också älskogens, kärlekens och skönhetens gudinna. Enligt myten föddes Venus ur det skum som uppstod när Kronos skar av könsdelarna på sin far, himmelshärskaren Uranos, och kastade dem i havet. 2 venus(hår) i överförd betydelse beteckning för kvinnans könsorgan och dess behåring. ”... då blifwer testiculus Rak och stel, och således kan finna wägen in til fru Venus genom förmaket vulva.” (Linné 1979/1700-t) 3 venus (lat) kärleksnjutning, älskog, samlag, parning. Ursprungligen ett neutrum av en rot wen-; begär, lust, åtrå.

Enligt Adams (1982) var venus tillsammans med coitus ett av de neutrala standardorden för samlag i bildat språk, vanligt från och med den romerske diktaren och filosofen Lucretius (ca 95—ca 55 f Kr), men utan tvivel betydligt äldre än så. Latinet har Venus Pendula; samlagsställning där kvinnan sitter ovanpå. ”På tre månader har jag inte offrat åt Venus. Ingen kvinna har i ljuvlig hängivelse tillfredsställt min älskogstörst; ...” (Chorier 1967) 4  Adams (1982), som hänvisar till den romerske epigramdiktaren Martialis (ca 40—104),  menar att  venus också  används om ’penis’. 5 kondom.  Uppgift från man (f 1936) som lämnar följande förklaring: ”trol. ett varunamn som blivit substantiv. Om man i en skolklass läste dikt eller sjöng sång med namnet Venus skrattade klassen. Gäller bara i Norrköping.”

Min jämtländske sagesman (f 1929) berättar att när han arbetade på tidningen Örebro-Kuriren (1962—1964) hade han en arbetskamrat, som bör ha varit född 1910—1915, vilken i sin ungdom använt en kondom av märket Venus. Den var försedd med mjuka hullingar vilka fälldes ut när man drog tillbaka penis.  

också venusgrop, venusgrotta, venusgruva, venuskulle  och venustunnel. Blygdberg kallas den fettanhopning som kvinnan har framför blygdbenet och ned mot blygdläpparna. Hårbevuxet från puberteten. Har triangel- eller V-form. Fungerar som en ”kudde” vid samlag. Venusberg ”hist.: sedan 1786”. (NEO) Bildat till Venus; kärleksgudinnan.

Lars Roberg har i sin Lijkrevningstaflor (1718) med ordet vénekulla; venuskullen och Kotsinas (1996) har ”venuskulle; kvinnobröst” med tidsangivelsen 1946. ”Och varsamt lade han sin hand över hennes venusberg, över det bruna jungfruliga håret ...” (Lawrence 1928) ”Jag vet inte hur hon bar sig åt, men jag har bokstavligt talat fått släcka elden i håret på hennes venusberg, och jag tror faktiskt inte att hon hade pyromananlag.” (Brøgger 1978) ”Hennes kärleksberg behagligt att röra vid, kraftigt rundat och endast obetydligt hårbevuxet.” (Vatsyayana/ Kalyanamalla 1952) Se även berg.

(åld) vällusting, sexgalning.  "Han tyckes hafva varit en temeligen flitig venusdyrkare, ithy att han ofta varit behäftad med gonnoré*." (Nordiskt Medicinskt Arkiv (1869—1919)

se kyskhetsbälte.

(lat) manslem*. Enligt Adams (1982) används ordet först av den romerske författaren Plinius d ä (23 el 24—79 e Kr). Ordet förekommer tillfälligt också i senare medicinska arbeten, där dock veretrum* dominerar.

(lat)  Latinsk-svensk ordbok (1952) om manlig blygd, manslem.  Adams (1982) menar att veretrum är vanligt inom medicinen.

(fno) karlgalen.

 (fno) Ljunggren (2014) har ”sexuellt avvikande om kvinna”.  Jämför vergjarn.