i uttryck som trycka på, trycka mot, trycka in i och trycka dit den  (sl) 1 knulla. ”Om ni pojkar utan varning trycker er in i en flicka, hamnar ni i Nagurufängelset därborta.”  (Per Wästberg ”När knäna darrar är det för sent” DN 28/7-1996.) ”Han lägger henne mot en tuva, öppnar gylfen — eller drar han av sig byxorna — och trycker in, långsamt.” (Pohjanen 1984) ”Försiktigt, försiktigt, åh, mer nu tryck in den åh det är skönt mer hårdare nu! Ja åh jag dör mer ja’! Pentti stod på knä bakom mig och tryckte in sin kuk i min röv.” (Hämnden i Närstrid: Vanessa 2005)  ”—Men en bra älskarinna? — Helt amerikaniserad där också. Som att trycka mot ett gammalt sviktlöst tuggummi.” (Harning, Kärlek 2/1965) Trycka igång; kåta upp en brud och engelsk slang pop it in; tryck, sätt dit den. 2 trycka på flödaren, trycka på knappen; stimulera klitoris. 3 trycka; skita. 4  lätta på trycket*; pissa.  

(sl) rörelsebeskrivande om att knulla.  Tryckare om  ett par som dansar tätt, hopslingrade.

1 (sl) kuk. Av trycka, pressa sig mot någon eller något. ”Hon skulle dra ner kjorteln och träffade på tryckaren. Jag höll hennes hand på honom, då hon vände sig om till mig. Jag omfamnade henne, kysste henne, drog upp kläderna, då tryckaren kom åt hennes mage.” (Hallenstierna 1972/ 1700-t) 2 (sl) tryckare; skit, skitkorv. Klämma en tryckare; skita. 3 (sl) tryckare; kyss. (Wiklund 1999/1940-t) Även (sl) tryckare på munstycket om samma sak. 4 tryckare; dans tätt tillsammans.

(lmo) dass, toalett.  Bergman (1934) har skolslang från Kristianstad, men sannolikt  är ordet mycket mer utbrett än så. Allmänt om ett ställe där ”man sitter och trycker”. Därav vara på trycket, trycken, gå till tryckeriet; om toalettbesök. Norsk slang har trøkkerié.

(sl) 1 toa, dass. Se även kammare. 2 fitta.

(sl) vitsigt om bröstvårta, klitoris. ”Hon: —Vill du tända mig så tryck på knappen.” Se även knapp.

(sym) fitta. ”Han planterade korven* i hennes tryckkokare.”

1 (sk) kyssa, kyssas. ”Ska I tvunget trynas, ungdommar, så gör de så te säjandes litta mer privat.” (Ohlmarks 2004) 2 (sl) tryna; sova. 3 (sl) sitta hemma med tjejen och ha det mysigt till polarnas förtret.

(svr) enligt Stroh-Wollin (2008) har ordet ursprungligen haft betydelsen ’åtrå’ och använts i förbannelseformer o.d.”  Hellqvist (1922) har trå som benämning på den onde, djävulen. "Och nu var ju Karl-Johan hennes förstfödde ändå, den förste som tagit hennes bröst och gungat på hennes knä, så inte var det lätt att neka honom jäntan, han på alla vis trådde efter, och se honom ledas och hänga huvudet." (Mor Hannas sötost ur Moberg 2023)

(sl) kuk. Träs på nålsögat*.

(dial) para sig om höns.  Fornsvenska trudha; träda, trampa. Se under trampa. ”En av tupparna klev ett steg åt sidan på pinnen och började tråda en höna. Strax började också den andra tuppen att tråda. De tog höna efter höna. I tur och ordning släppte hönorna till sig. Tupparna tog det grundligt. Hönsen ruskade på sig efteråt för att ordna fjäderhamnen som kommit i olag vid betäckningen.” (Lo-Johansson 1975) Men Ivar Lo hade redan i  Passionerna (1968)  använt sig av tråda och nu om en mänsklig akt: "Just med unga herr Alexander som nu växt till sig till en såpass stolt ungtupp, att han kunde ge sig på att tråda en gräsänka." (Kapitlet Tysken och gräsänkorna)

(sl) call-girl*, lyxprostituerad. Som kunden får på (telefon)tråden. Se vidare under lärka.

(sym) kallas den som, avsiktligt eller oavsiktligt, svarar på en gammal redan död tråd i ett diskussionsforum. Se även nekrofil.

(dial) enligt Ihre (1766) ”rum ther träcken faller”. Rietz (1867) har tråfall eller tröfall; ”den ränna i fähuset bakom boskapen, der spillningen faller”. Ordens hemvist är enligt samma källa Hälsingland.

(dial o svr) enligt ORB är trommeta sammandragning av tro me dä; tro ni mig och lätt svordom. Tråmmeta även om djävulen.

fsv thranger. Ett germanskt ord med oklar etymologi. Här slang för fitta. ”Under samlag tänker jag hela tiden på honom. Njuter han, är jag trång nog och vad tänker han på? Jag försöker spänna slidmusklerna så att det ska kännas skönt för honom. Jag tycker väl själv att det är så där lagom trevligt.” (Hite 1977) ”Och systern föregav öppet för alla och envar, att hon var frigid och att hon, även om hon så ville, inte kunde ha några relationer till män, då hon var ’alltför trångt byggd’.” (Miller 1956) Enligt en lista med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stockholm, redovisad hos Lennartsson (2019 s 175), finns öknamnet Trångmusa med.

(smn) fitta. ”Han gav hennes blundande ansikte, erövrat av skönhet, en svinaktig blinkning och höll på att sätta i halsen av upprördhet och gled in som en livgardist i hennes fuktiga trångmål.” (Foerster Volvos värde varar i Erotiska berättelser 1994) Jämför mål (3).

(sl) trä på/upp en brud; knulla. Jämför att trä tråden på nålen. ”Hennes älskare? Någon som tog henne rakt upp och ner, trädde på henne, vred henne runt som en ratt?” (Ardelius, Kärlek 5/1966) ”Jag visste att jag kunde trä upp henne som en urkärnad oliv och att hon bara väntade på att fyllas.” (Drougge 2006)

fornsvenska thrækker, thräkker. Söderwall (1900) har thräkkia; träcka, gifva träck ifån sig med citatet: " til tess hon (kon) träcker."  (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af  G. E. Klemming 1883—1886) Ett gemensamt germanskt ord, t ex tyska Dreck, som vissa språkforskare menar är besläktat med grekiska tárgonen; oklart vin och stergános; dynga. Andra ser också släktskap med latin stercus; dynga, träck. ”Hist.: sedan 1385 (Klosterläsning).” (SO) Swedberg (1720-t) har treck, treckiar (treckiade) och treckiog (smutsig, grumlig, gyttjig).

Träck har använts till mycket, bl a som medicin under namnet guldsalva (se under gyllene plåster), och för att bryta oheliga förbindelser. ”Om en gift karl ligger inne med annat qvinfolk, skaffar hustrun sig av skökans träck och stryker på mannens lintyg, hvarigenom han får avsky för bilöperskan*.” (Rääf 1946)

Schön (2004) har flera exempel på träckmediciner. Bl a berättar han att urin användes för att tvätta sår och ögon med och ibland användes urinen också för invärtes bruk. Avföring var ett utmärkt läkemedel mot bröstböld och tandvärk. Man lade lite av sin egen skit på den onda tanden. Saft från hästgödsel ansågs bota gulsot och stilla blodflöde. Fågelträck sägs förorsaka blindhet: ”Samma natt vände jag tillbaka efter förrättat värv; och eftersom jag hade ådragit mig orenhet, lade jag mig att sova invid gårdsmuren. Och mitt ansikte var obetäckt. Men jag visste inte att sparvar höllo till i muren. Medan jag nu låg där med öppna ögon, släppte sparvarna varm träck i ögonen på mig. Då uppkommo vita fläckar i mina ögon; och jag gick till läkare, men de kunde inte hjälpa mig.” (Tobit 2, Apokryferna ur GT, Proprius 1975) I Bibel 2000 används ordet spillning.

Träck kan, som alla skitord, användas i nedsättande syfte. Så döpte Martin Luther (1483—1546) sin motståndare den katolske teologen Johann Eck (1486—1543) till doktor Dreck: ”Doktor Eck, Eck, Eck,/ är en gäck, gäck, gäck,/ sprutar bläck, bläck, bläck./ Stopp i säck, doktor Eck/ dränk i beck, doktor Eck/ dra’n i träck, träck, träck/ doktor Träck!” (Hallgren 1983)