”Torkad hundskit, som vitnat genom att ligga ute över vintern, kallades album græcum (grekiskt vitt) och ansågs vara en verksam medicin. Långt in i Nya tiden skrevs tjocka böcker om träckmedicinernas många förtjänster. Titeln på Paulinis bok (1699) lyder i översättning: 'Ånyo utökat, hälsobringande träckapotek, vari visas huru man med hjälp av träck och urin kan bota nära nog alla sjukdomar, ja, t o m de svåraste och giftigaste åkommor eller påtrollade skador alltifrån hjässan till fotabjället'.” (Tilander 1989) Se även under gyllene plåster.

 (sym)  kuk. ”Dagmar von Holst fick ett bra foto på tjänsteförrättande MeänJieesus som stod naken med livets träd ståndande i det kalla Eden bland isflaken.” (Pohjanen 2003) ”Den var jättestor. Jag tänkte bara: ’Ett träd! Ett träd!’ Det tog flera dagar innan jag ens vågade titta på den.” (Jameson 2005) ”Försiktighet kommer att löna sig bättre än våld, då du planterar ditt träd i hennes trädgård*.” (Chorier 1967) Därav dött träd; impotens. 2 (sl) vattna träden; pissa utomhus.

(sym) fitta där mannen planterar sin kuk. Redan den romerske skalden Vergilius (70 f Kr—19 e Kr) lär, enligt Lars Roberg (1718), ha använt sig av trädgården som symbol för kvinnans könsorgan, något som, professor Roberg menar, ”är en värdig liknelse”. (Köttets poesi 1995) ”Caviceo gick på i ullstrumporna. Han slet av mig lintyget och smekte vällustigt mitt kön med båda händerna. Så sade han åt mig att sätta mig ner igen och ställde stolar under fötterna på mig så att mina ben lyftes upp i vädret och grinden till min blommande trädgård stod vidöppen för hans väntade attack.” (Erotika 1992)

”Det gick inte att odla tulpaner i Paris, men hon tjänade sitt bröd på att odla sin egen trädgård och för var dag som gick blev hennes kropp alltmer lockande.” (Walker 1966) ”Hennes kinder rodnade och glödde till sist när redskapet* långsamt hade försvunnit i kärlekens trädgård.” (Cleland 1965/1749) ”Men ändå kunde hon inte förmå denne Nero, denne Kain, denne Judas att åter plantera sin sparris i hennes trädgård.” (Aretino 2008)

(sym) kuk; den som planterar och sår frön i trädgården*. Se även mästare.

(sl) kuk, kondom. Se också slang.

se under dendrofili.

(lmo) kista. I uttrycket dra på sej, krypa in i träfracken; avlida, dö. ”Han e färdig för träfracken, se.” (Kallenberg 1999)

(sl) runka, onanera. Träna som förberedelse för match*. Se även träning.

(dial) även tröng. Nödig*, pissträngd. (ORB) "Jag bevittnade med egna ögon en liten malice då prinsen trippade förbi men blev stående på salsgolvet hastigt trängd och vägrade röra sig med mindre än att hans kammartjänare lyckades gissa vad som stod på." (Brunner 2020 s 15)

1 (sl) knulla. Trycka, pressa. ”Pappa har trängt in i mig och jag blir inte av med det äckliga.” (DN sönd 8/5-1994) ”Han kröp över henne, bände undan benen och trängde in i henne.” (Ahlstedt 1954) ”Men sen när det äntligen gick för honom, kastade han sig över mig och tog struptag på mig och trängde in i mig.” (Brøgger 1974) ”Jag upplever ofta, i det ögonblick han tränger in i mig, en fantastisk känsla av lättnad och av att bli ett med honom.” (Hite 1977) 2 tränga på; bli kåt. ”Nu tränger det på, va, när ni har fitta mitt framför nosen!” (Göring 1962) 3 tränga på; vara skit- och/eller pissnödig.

(sl) förspel till matchen*.

(sl) en förenklad penis av trä som används när man inom t ex RFSU* vill demonstrera hur man trär på en kondom.

1 (so) nedsättande om fitta. Även om ful flicka. ”Men det var ändå härligt när nervstaven* sjönk in och ut i hennes varma träsk.” (Blå 1999) ”Ett stort och vått träsk.” (beskrivning av kvinnligt könsorgan i Hite 1982.) 2 arsle, röv.

(so) föraktfullt och nedsättande om främst Stockholmsprostituerad.  Jämför träsket; undre världen och padda.

se stubbe.

(åld so) "Du täva och tröglerska! Du tröglar folk i gården!" (Karlsson A & A 2020 s 13) Tröglerska kommer av verbet trögla som betyder att inte stå fast vid sina ord, söka undanflykter.

(dial) knulla. (Småland)

1 (sym)  tröska så säden sprutar; knulla tills det går. Men tröska kan också betyda slå och misshandla, vilket var just det man gjorde med säden för att skilja ”agnarna från vetet” innan tröskverken fanns. ”Och sålunda, därför att en man fortfarande känner denna stora ljuvlighet inom sig och är som en hjort som törstar till källan, ilar han snabbt till kvinnan och hon till honom — hon som ett tröskgolv som bultas av hans många slag och bringas till värme när kornen tröskas inom henne.” (Laqueur 1994 citerar 1100-talsnunnan Hildegard av Bingen.) ”Du har för all del en stor kuk, det har du visst det, men jag gillar inte färgen på den. [...] Förresten är jag rätt så genomtröskad.” (Enmark, Kärlek 8/1967) ”Lugn, Kristin! Hon tröskar ut säden!!” (Grafström, Kärlek 11/1969) 2 (euf) från Ragunda i Jämtland kommer  ”tröskä röjjän ma rydjän så röjjän mältä” (tröska råg med ryggen så rågen grodde), enligt Byrman (1989) ett folkligt talesätt om samlag som ledde till graviditet.

(sym) fitta där mannen tröskar sin säd. ”Inte släpper jag till tröskverket för ett så litet halmstrå”, sa gumman. (Ström 1974) Se också strå, halmstrå och tröska.