samlag mellan människa och djur. Fornsvenska thydha; göra (boskapen) vänlig, vänja till umgänge.  Jämför fornsvenska tidhas*, para sig.  Från förra hälften av 1300-talet. Se tidd. Det äldsta belägget för en tidelagshandling kommer från en hällristning i Tanum i Bohuslän från cirka 2000 f Kr. Ristningen föreställer en man som utnyttjar en ko eller möjligen en häst sexuellt. De svenska landskapslagarna på 1200-talet dömde i regel gärningsmannen att betala en slant till djurets ägare för nöjet. Senare kom däremot, i enlighet med den mosaiska lagen, tidelag att straffas med döden, då man trodde att avkomman skulle bli monsterlik. Även det utnyttjade djuret straffades med döden. Kunde det däremot bevisas att djuret blivit utsatt för våldtäkt kunde det slippa dödsstraff. Så berättas om en viss Jacques Ferron som hängdes i Vavres i Frankrike 1750 efter att ha haft tidelag med en åsninna. Prästen i församlingen och flera av stadsborna undertecknade ett dokument där de sa sig ha känt denna åsninna sedan flera år tillbaka och att hon alltid uppfört sig sedesamt och aldrig förargat någon. Denna skrift lär ha haft ett avgörande inflytande på domstolens frikännande dom i åsninnans fall.

Det var under Karl IX (1550—1611) som den mosaiska lagen upphöjdes till rikets lag. ”Om en man har könsumgänge med ett djur, skall han straffas med döden. Djuret skall ni också döda. Om en kvinna närmar sig ett djur och parar sig med det, skall du döda både kvinnan och djuret. De skall straffas med döden, skulden för deras död är deras egen.” (3 Mos 20:15-16, Bib 2000) Under 1600- och 1700-talen avrättades mellan 600 ( Andersson 2005) och 700 män (Jan Guillou i serien Häxornas tid i TV 4 2005-06) dömda för tidelag. Många män begick självmord med lagens hjälp genom att anmäla sig själva för brottet och på så sätt undgå att dömas som självspillingar och att inte få vila i vigd jord. Dödsstraffet upphävdes 1864. Därefter dömdes tidelagaren till som mest två års straffarbete och först 1944 ansågs gärningen inte längre straffbar enligt lag.

Idag (2012) omfattar djurskyddslagen bara sexuella övergrepp mot djur där det går att bevisa att djuret lidit fysisk eller psykisk skada. I slutet av november 2011 presenterades en utredning där man föreslog ett tydligt förbud mot alla former av sexuellt utnyttjanden av djur oavsett om djuret ifråga lidit någon skada. När alla remissinstanser, ca 300, sammanställts blev förslaget slutligen lag den 1 april 2014.

Hallbeck (1967) berättar hur det kunde gå till i forntidens Egypten: ”I byarna kring Nilen och i de få oaserna förekom alla slag av djursamlag. De unga herdarna, som levde helt isolerade, förförde sina djur till varierande sexhandlingar. Bland annat strök de honung på penis och lockade till fellatio (slickning, sugning) som ansågs finare än kopulation med djuret. För att tillförsäkra sig osviklig potens långt in i ålderdomen våldtog männen krokodiler. Man rullade en sovande honkrokodil över på ryggen. Den var då hjälplös och männen kunde skaffa sig den njutning de ville ha.”

Enligt Tidningarnas Telegrambyrå (TT 20/1-2004) skadas 200—300 sällskapsdjur årligen pga sexuella övergrepp. Det hävdar Svenska veterinärförbundet och yrkar på att djurens lidande uppmärksammas. Ofta skapar övergrepp mot djur svåra skuldkänslor hos förövaren. Detta framkommer bl a i ett brev till redaktörerna för Förbjudna drömmar (1993) där en ung kvinna bekänner: ”Jag har sådana skuldkänslor för det här att jag funderar på att låta avliva hunden.” På erotikmässan i Åbo kunde man i början av 2000-talet bl a köpa uppblåsbara får med tre kroppsöppningar. En storsäljare, om man får tro mannen vid saluståndet. Se även sodomi, zoofili.

(fsv) tidhas, sv dial tidas. Jfr norska och isländska tida. Para sig. "om then tima ther faarin tidhas."   (Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming 1848—1855) Anm: faarin=fåren. Jfr tidelag.

(euf) särskilt förr om kvinna som blev havande innan det ännu var dags; dvs innan hon var gift.

1 (sym) könsorgan. ”Jag kommer senare. Lufta vinet. Och lilltigern.” (Drougge 2011) 2 (sl) het och sexig tjej. Jämför puma. 3 göra en tiger; vara otrogen. Efter den amerikanske golfstjärnan Tiger Woods (f 1975) och hans påstådda otrogenhetsaffärer.  

(sl) Nilsson (1937) om  avträdet på torpedbåt. Kanske för att tigerfällans färg har likheter med tigerns och dess mörka skitfärgade tvärstrimmor. Se även fällan.

(dial) betäcka*, låta betäcka, om nötboskap. (ORB)

1 (euf) i Skåne om homosexuell man. Jämför tik; hundhona, hynda. 2 (sl) lösaktig kvinna.

(eng sl) Teacher I Like to Fuck. "Magistern jag vill knulla!" Se vidare MILF.

(euf) ”hon ska till (det)”; att föda barn. Se även under den, det (6). (Byrman 1989)

(sym) coitus interruptus*, avbrutet samlag. En metod att undvika befruktning genom att mannen under samlaget drar tillbaka penis strax innan det skall till att gå för honom, så att utlösningen sker utanför kvinnans könsorgan.

(euf) runka, onanera. "Emma kände sig inte heller bekväm på jobbet, då mannen ständigt kommenterade hennes utseende, tittade på henne på ett obehagligt sätt, och tillfredsställde sig själv framför henne." ("Assistent vittnar om sextrakasserier: Han rörde sig själv när jag var där."  SvD Näringsliv 10 dec 2019) "Jag tillfredsställer mig själv i perioder, ibland ganska ofta ibland är det långt mellan gångerna. Det hänger inte ihop med hur det ser ut i min relation, utan snarare var jag själv befinner mig någonstans." (Kalmér 2024 s 209) Se även under röra, röra vid.

(euf) ha tillgång till; vara tillgänglig för knull. ”... och att biskopen, Alines farbror och far, blev de tre andra flickornas make genom att avstå Aline till sina vänner på ett villkor: att han fortfarande hade tillgång till henne.” (de Sade 2005/1785)

(åld) att vara till hands, som i följande intima sammanhang hämtat från ett stockholmskt rättegångsprotokoll på 1600-talet. ”Men riktig sprutt på syndaregistret blir det först när den olycklige inspektören i kammararkivet, Benedictus Ingolfi, — Bengt Ingolfson för sina vänner — blir brödernas huvudkombattant. Olycklig är B I för att han har en hustru som tydligen är alltför villig att gå en stor del av stadens manliga befolkning, inklusive de vanartiga ynglingarna Fisk, tillhanda.” (Eriksson 1988)

(euf) att helt och fullt tillhöra någon, var förr ofta ett förskönande uttryck för att sexuellt gå hela vägen. Som i följande passus i Mårten Edlunds roman Ta vad du vill ha (1944): ”De hade hittat en egen liten ö där ingen störde dem. Det var där de tillhörde varann helt och hållet för första gången ...”  ”Hon tillhörde mig i åtta dagar, och när hon återvänt till Paris, skänkte jag henne tiotusen francs.” (Casanova 1936/1700-t))

(euf) i ålderdomliga och högtidliga uttryck om graviditet som ”hon befinner sig/är i välsignat eller benådad tillstånd”; ”hon har blivit i tillstånd” och ”hon befinner sig i långt framskridet tillstånd”. ”Havande tillstånd” är främst ett medicinskt uttryck. Andra tillståndsuttryck är ”hon är (ut)i havande tillstånd”; ”hon befinnes uti ett mycket havande tillstånd” och ”hon är i långt framskridet välsignat tillstånd”. Det sistnämnda kan ses både som allvar och skämt. Enda gången mannen finns med i bilden är i ”han har försatt henne i välsignat tillstånd”. Vara i välsignat tillstånd ”hist.: sedan 1558”. (SO)

(åld) bordell. ”Genom denna paragraf (kap 18, paragraf 11) är tydligen i vår strafflag förbjudet att hålla s k bordell eller tillståndshus, dvs där en värdinna anställer och aflönar kvinna, på det att hon för matmoderns (eller husbondens) räkning må drifva yrkesmässig skörlevnad* ...” (Wretlind (1905). Guillot (1902) förklarar tillståndshus med bordell godkänd av myndigheterna. Se även hus (2).

(dial) ”göingedialekt för pilsk* kvinna, kvinna som ger/inte ger sexuellt gensvar...” (folkmun.se)

(euf) ”de väntar tillökning (i familjen)” och ”det ska bli tillökning”. Det sistnämnda är ”det vanligaste omskrivande uttrycket” i Åsenhöga (Sml), för att få fler barn om man får tro  kvinna (f 1905). (Byrman 1989) vänta tillökning ”hist.: sedan 1630”. (SO)

fornsvenska timas; om djur, para* sig. Uppgiften från Söderwall (1900) som också citerar: "om then tima  ther faarin timas. . ." (Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming 1848—1855.)   SAOB menar att ordet är utdött och härleder det från fornsvenskan samt jämför det med svensk dialekt timas; para sig, avledning av fornsvenska time; tid. Ordet finns med både hos Ihre (1766) och Rietz (1867) med betydelsen ”drifva älskog” (Hsl). Rietz jämför med isländska tímgask; (egentligen tímgast) yngla.