(åld) lämna det timliga; dö.  Fornsvenska timeliker; hörande till tiden.

se stock.

(sym) kuk. ”Midjan var smal som på en romersk horas timglas och vad som fanns nedanför var som gjort för en man med lång timvisare.” (Meurling 1973:2) Se även visare.

(dial o åld) para sig om hästar, hundar och råttor. Rietz (1867) menar att tina, tinas kan stå istället för tidna, tidnas, som kommer av tid. Se även tidd.

(euf) avlida, dö. Tina; smälta.

(nyo) man som förgäves söker en partner.  "Dejtingappen Tinder får här symbolisera det fruktlösa sökandet efter en partner, där vissa, enligt den här användningen av ordet, upplever sig otillräckliga. Men Tindermän är till skillnad från incel* inte kopplat till kvinnohat eller radikalisering." (Nya ord och namn. Språktidningen 3/2020)

i det ålderdomliga  bedrifva slemma ting där slem står för usel. 1 (euf) onani ”Undantag gifves dock, då man med kvinna eller kvinna med man bedrifver slemma ting ofta af fruktan för det naturliga könsumgängets naturliga följder.” (Hygienen för det fysiska äktenskapet 1901) 2 ting, tingest (euf) kuk.  Sak, föremål, ofta av något egendomligt slag. ”Han fick mig fast och lade mig ner och började åter kramla [krama] mig, under det att hans tingest stötte mig i sidan.” (Hallenstierna 1972/1700-t) I en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995), heter det: ”Hon sad hur hon en gong had Drengen splitter naken/ fått se en mårgon stund för än han blifvit vaken/ Då had hon varse blitt ett litet löjligt ting/ på hvilket hennes håg altsedan lupit kring.” ”Och så missödet när han felbedömde sin räckvidd och plötsigt låg med tingesten spretande, fast det kanske var för mycket sagt, ut i luften.” (Svend Åge Madsen, Sänghästen 1987)

(sl) kuk. Norsk slang har tingeling med samma betydelse.

(euf) gas, fjärt modell mindre och ljudsvag.

(euf) ett litet lustigt och värdelöst glittrande eller färgsprakanade föremål. Här  kuk med tillbehör. ”... och det där tingeltanglet dom hade mellan benen, som gjorde dem i stånd att ligga med en fan vet hur många gånger per natt.” (Enmark, Kärlek 3, 1965)

(sl) liten kuk. Från engelskan teeny weeny; pytteliten.

(euf) bröst, bröstvårta. Uppskjutande del av murkrön, utvidgat om prydande upphöjning, mindre torn samt överfört om (spetsig) bergstopp. Fornsvenska tinde, tinne. Gemensamt germanskt ord t ex engelska tine; spets, udd och tyska Zinne; tinne, topp. Ljudhärmande. ”Vårtorna var styva tornspiror och hon hade spetsat upp Björn på tinnarna.” (Martin, Kärlek 1/1965) ”Skynda dig, knyt upp banden, förvissa dig om rundningen hos mina fasta bröst, betrakta dem, rör vid dem, låt din saliv rinna på deras styva tinnar medan jag känner ditt hot* mellan mina ben.” (Rossetti 1980)

(sl) mycket snygg och sexig kvinna som mannen vill jaga och lägga ner precis som med den tiotaggare till älg varifrån ordet hämtats. Se även artontaggare.

se mile high club.

germanskt ord med grundbetydelsen något spetsigt. Avsmalnande ände, spets, t ex nästipp. Ljudmålande. 1 formliknande om penis. ”— Ja, kära nån, sa Momo, hur ska jag kunna förklara det. Jo, det är så att när man behöver kissa ... går vattnet genom ett rör från njurarna ut genom huden och den lilla springan som alla flickor har. Men du förstår ... det är så ... att pojkar ... har ingen springa. —Vad har dom istället då?’ —Ja, på dom ... fortsätter liksom ... det där ... röret ut ... genom huden ... och ... slutar liksom ... i en tipp ...” (Hasso 1976) 2 klitoris. 3 bröstvårta. ”Ni skälver så sinnligt ni. Och pattarnas hårda små tippar skvallrar på er. Mina fingrar fingrar inte förgäves.” (Jönsson, Kärlek 1/1965)

1 (sl) fitta.  2 (fisv euf) det vete tipporna; det vete fåglarna. Från tippa; liten fågel och överfört om flicka, ung kvinna. Tipu, tipu; lockrop på höns.

(sl) står för en redig, rejäl röv.

(nyo) ”vardagsknull utan finesser”. (SAO 2013)

(dial) ”sköka*, hora” enligt Rietz (1867) som kopplar samman ordet med tik; hynda*.