fornsvenska spilla. Germanskt ord till en rot med betydelsen klyva, dela. Här symbolisklt om 1 få utlösning, ejakulera, som i spilla sin säd s k spillsäd. 2 spilla över; befrukta någon av misstag, och spilla på sig; bli gravid. Också dialektalt som i ångermanländska ”dom ha spilld”, som uppgiftslämnaren (f 1912) menar är ett ”äldre uttryck, idag (1982) skämtsamt”, och ”han har spillt på”, enligt kvinna (f 1946) och från Södertälje ”om mannen, fult uttryck”. Från Göteryd (Sm) berättas om att ”en kvinnlig seminör var i så kallade lyckliga omständigheter och magen putade snett som på en kalvfärdig ko. Då hon besökte en bonde tittade denne på hennes putande mage och frågade allvarsamt — Har hon spillt på sig?” (man född 1919).  (Byrman 1989). 3 Söderwall (1896) har spilla, spiille; kränka, skända och citatet: "at han matthe hänne jomfrudom spilla." (Ett Forn-Svenskt Legendarium.  Efter gamla handskrifter af  G. Stephens 1857—1858)

(sl) prostituerad. Vitsigt men nedsättande om någon man ”spiller i”. Även om servitris. Se även kråka.

mest om exkrementer från djur. Fornsvenska, isländska och norska spilla; fördärva, förlora, spilla. Ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska  spill med trolig ursprungsbetydelse ’klyva i bitar’. ”Hist.: sedan 1761.” (SO) ”Mot värk i kroppen skulle man gräva ner sig naken i en hög av hästspillning helst på Kristi Himmelfärdsdag.” (Lundqvist 1923) ”På senare tid ha hästar blivit sällsynta, emedan folk inte längre föder upp sådana, utan istället bilar. Likväl måste man hoppas, att hästen inte blir alldeles handikappad av bilen, som luktar sämre än hästen utan att som denna efterlämna den så nyttiga spillningen.” Ur en uppsats om hästen hämtad från Stilblommor och grodor. (Holmkvist 1962) En vanlig form av förklädnad hos landlevande ryggradslösa djur är att efterlikna exkrementer. Färgen och formen hos papiliofjärilens larv liknar t ex fågelspillning på ett blad.

(sym) fitta. ”Den gången gällde det att få upp kjolen och få ner fingrarna i murvan, fram med fittan då, ner med blixtlåset och in med pålle* i spiltan.” (Sänghästen 1987) ”I samma ögonblick som jag skulle föra hästen in i spiltan, spände hon hanen på revolvern och väste: —Stopp.” (Blå 2005)

(sym) könshår som sticker fram under baddräkts- och troskanter.

(sl) förklaras i slangopedia.se: ”När en man sprutar sin utlösning i sin hand och skvätter den på sin partner i spindelmannen pose.”  Spindelmannen (Spiderman) är en amerikansk seriefigur från 1962. Till Sverige 1964.

(sl) kuk. Äldre namn för spett i t ex fågelnamnen gulspink och hackspink.  Dialekt spink(e); spinkig, mager person.

(sl) flörta*. 

(sym) fitta. ”Till slut lät jag honom röra vid orgeln*, men när han ville stoppa spolen* i spinnrocken vägrade jag bestämt.” (Aretino 2008)

 avkvistad trädstam, stör eller spets på (kyrk)torn. Även kunglig maktsymbol. Fornsvenska spira; skott, stjälk. Allmänt germanskt ord. 1 (euf) kuk. ”Gruschinka behöll lugnt spiran i sin hand och hindrade den med små rörelser från att minska och slappna.” (Jussopov 1983/1920-t) ”Dårens spira är damens leksak!” (Cleland 1965/1749) ”... satte min passions resta spira i hennes tafatta lilla hand.” (Nabokov 1984) 2 (sl) (kvinno)ben. ”Tira vilka spiror!” På sjön är spira; rå, bom. Av tyska Spier.

1 livmoderinlägg. Spiralen som den ser ut idag utvecklades på 1950- och 60-talen i form av spiralliknande plastinlägg. Benämningen ’spiral’ används fortfarande, även om inlägget numera ser ut som en sjua, ett T eller en hästsko. Se vidare under preventivmedel. 2 kuk.

(sl) 1 om het fitta. Norskan har peis; (öppen spis) om samma sak. 2 Ingers (1977) har så in i spisen; lindrigt kraftuttryck.

(sk) spetsrövad*.  "Saliga äro de spissrövade ty de kunna skita på flaska."

(am sl) analt knull där det enda glidmedlet är spott (spit). Se även fuck.

(sl) 1 spitz; sexig attraktiv kvinna. 2 spitza; ha samlag.

(älvdalska) lättfärdig kvinna.

fornsvenska spiut, spyut, isländska spjót; genomborrande kastvapen. Här symboliskt om kuk.  ”Jag skälvde däremot inför åsynen av det spjut som ni hotade att genomtränga mig med. Jag frågade mig hur det var möjligt att något så långt, så tjockt och med en sådan förfärlig spets kunde få plats i ett utrymme där jag knappast kunde få in ett finger.” (Darnton 1996) ”Men den brinnande busken!/ Ja, den brinnande busken/ Rödglödgar mitt spjut,/ och pulsarnas hammarslag/ härdar spjutspetsens hårdhet.” (Twilling 1967) ”Strax efteråt satt jag härligt spetsad på hans spjut och red ovanpå hans höfter.” (Bjørnebœ 1967) "In och ut ... du med ditt sår och jag med mitt spjut.” (från Latin Kings låt ”Det är dej jag vill ha”.)

(sk) Ohlmarks (2004) har studentspråk för toppiga bröst. ”Du skulle sett vilken tös! Spjutpattar å kanonröv! Te å lägga opp me en endaste gång.” Jämför patt.

(sl) i uttrycket skjuta igen spjället; rapa.