(latin) bröst, bröstvårta.  Se även mamme. Ursprungligen i barnspråk finns därför i många språk i betydelsen moder eller kvinnobröst. 1 ”Hon skall bli mamma”, allmänt om att vara med barn. Det talas också i sammanhanget om att vara ”mammatjock” (Ång) och att vara på ”mammaväg” (Lpl). I Ångermanland talas det om att ”han fick henne på mammavägen”. Uppgift från Byrman (1989). 2 (din) mamma (för sl o so) kort för ”jag knullar din mamma”. Andra förolämpande mammauttryck är din mamma suger, sug min mammas död och din mamma är värsta horan samt alla knullar din mamma (syster) och du knullar din mamma (syster). " Han: Jag ska knulla din mamma. Hon: Jaså! Har du tröttnat på din egen morsa!  Ryskan har job tvoju mat ; knulla din mamma.

Dessa och liknande uttryck är vanliga både i romanska och slaviska språk och även t ex i arabiskan och turkiskan. Svordomar med mamma motiv har tidigare i stort sett saknats i svenskan men numera är de etablerade i svenskt ungdomsspråk särskilt i invandrartäta områden. I nio fall av tio handlar dessa svordomar om mammor eller systrar, bara i något enstaka fall om pappor; t ex Din pappa knullar lärare! "Håll käften, din pissbög! Far åt helvete å knulla din mamma i arslet!” (Teratologen 2003) Se även maddefacker och engelska motherfucker samt mormor, pappa och släkt.

(sl) kort för mammaknullare*.

(för sl) vanlig svordom. Ordet har inte riktigt fått fäste, konkurrensen från motherfucker* är för stor. 

(för sl o so) mammaknullare*.

(dial)  Rietz (1867) om ”bröst, spene”.  Jämför latinets mamma, mammae; bröst, kvinnobröst, juver, spene och mamma (dial); dia. Det sistnämnda ordet har också använts i svenskan om kvinnobröst och det även i pluralis som följande exempel visar: ”Kiära Syra, lät mig få/ Klappa tina mammor små.” (SAOB och Moraeus Schonaeus ca 1685) Ordet kommer från barnspråket och förklaras av Stolpe (1984): ”Jollerlätet ma ma blev ett uttryck för modersbegreppet på grundval av barnets munrörelser vid modersbröstet. Kvinnobröst heter också mycket riktigt mammae på latin och däggdjur kallar vi mammaler. Här befinner vi oss alltså vid en av de få av språkets djupaste rötter som vi kan tryggt förmoda något om: mm-mm är barnets läte vid själva modersbröstet, under pågående amning. Så snart ett avstånd uppstår mellan läpparna och bröstvårtan, och barnet upprepar sitt naturliga sugläte, så snart är grunden lagd för ett ’rop på’ mamma.”

(hind) bröst.

(sl) kuk. Mammut är  ett utdött elefantdjur med väldiga krökta betar. Se även bete.

(för sl) kuksugare.

(sjö sl) uttrycket kommer, enligt Dalnäs (2014), från det rakvatten som kallades Floridavatten och hade hög alkoholhalt. Det kallades också mamsellpiss och ”brukade drickas av en liten, gravt alkoholiserad minoritet bland sjömännen.”

fsv man. Germanskt ord för mansperson. 1 (sl) mannens bästa vän, mannens hjärna, mannenes krona; kuk. 2 (sl) man kom och det gå’; orgasm*. 3 mannen; ”dököttet kring snoppen”. (Replik fälld av ung kvinna i Hobarts film Höst i paradiset [1996] och ”förstådd av äldre”.) 4 kvinnlig homosexuell. 5 som i den norska eufemismen snakke med en mann om toalettbesök. 6 the man with the masterplan (eng); man som knullar ofta.

(fsv) manads sot;  månadssjuka, menstruation. Även manadha blods time; menstruationstid. "then lönlik manatz soth som ledoga quinnor plegha ath haffwa om hon er alth for mykin." (mykin= stor?) (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af  G.E. Klemming 1883—1886.)  Se även under mens, menstruation.

(euf) penis av manbar; könsmogen. Av lågtyska manbar; giftasvuxen. ”Hist.: sedan 1749.” (SO) Jämför manbarhetsprov; styrkeprov, bevis för att en man är manbar. ”Så fort den första vågen brutit sig mot bränningarna och ebbat ut steg Gullan upp ur sängen och hämtade i badrummet en välformad manbarhet, som lär kunna köpas i Paris. Hon spände på sig tingesten med några spännband och demonstrerade sin nya värdighet framför väggspegeln.” (Niles 1950)

(sl) mansbröst. ”Manboobs på stan? Bara kvinnobröst i badhuset blev regelrätt 2009. Att det sneglas på och fantiseras om nakna mansbröst på stränder och vid bassänger är det ingen som säger något om. Sexualiseringen av mäns bröst finns inte i det offentliga rummet idag. Men nu kommer det. Snart kanske vi vågar erkänna att vi går omkring och fluktar efter platta bringor med bröstvårtor.” (Ottar 4/2009) Se även boobs och chipstuttar.

(sym) små bröst. Efter frukten.

(sl) 1 kuk. Både som frö (mandel) och mandel i få mandeln i gröten; knull under mens.  Ordet kan även tolkas som man-del. 2 klitoris*. 3  ”en brakskit som man släpper av när man har en riktig klubba* på G så den letar sig förbi klubban och drar med sig en massa lukt”. (folkmun.se)

(sym) fitta.  Ett vetebröd med smak av bittermandel. Se även kubb.

(euf) manslem*. Könsmognad, manbarhet. Fornsvenska mandomber; manlighet, duglighet. ”Hist.: sedan 1345.” (SO) Bellman har i F E mandom;  mannakraft och potens. Enligt SAOB är mandom ett numera utdött ord i betydelsen ”sexuell potens (hos man) även konkret om manslemmen”. Thunander (1992) berättar om ett fall av misstänkt impotens: ”Först frågades hans föräldrar, om deras son hade varit med sitt rätta förstånd eller om de veta honom på sin mandom något fel hava och om hans ålder. Därtill de svarade, att han är 26 år och haver varit med sina rätta skäl och sinne och hans mandom fullkomlig.” "Han gjorde som hon ville men tänkte i sitt stilla sinne att om hon fortsatte att kräva så mycket av honom skulle hon snart få hans mandom att sina.” (Walker 1966) ”... medan muskelmusen muntert masserade/ mosade mobbarens mandom.” (Wahl 2004) ”Vid parningen delar mannen med sig af sin mandomskraft åt kvinnan, och det synes vara alldeles visst, att den halföppna lifmodermunnen* i sig upptager en del af den manliga säden, som ofta direkt insprutas i den med viss kraft.” (Kress 1905)

(sl) kuk. Det kraftfulla mandom förstärks ytterligare i mandomsdolk. ”Han körde in sin mandomsdolk mellan hennes stjärthåls sidenläppar, smekte henne på låren och sökte med vänstra handen hennes klitoris under kjolen.” (Apollinaire 1993) Se även dolk och mandom.

(sl) kuk. Egentligen jag, mig och mandroms; mitt, mina av romani mander; jag. ”Kanske berodde det på, att soldaten med sin tjocka mandrom redan trängt in ett stycke och på att slidan alltjämt var våt och glatt av hans säd.” (Salten 1983) Se även mandom.