Manfred
(smn) kuk. I CupidZ (6/91) dyker ordet upp i en artikel betitlad Man — känn ditt kön, där andrologen Kenneth Purvis i förordet till sin bok En guide till mannens underliv menar att ”det för mankönet som helhet skulle vara ett svaghetstecken att också han skulle kunna ha svårigheter med sitt underliv”. Och Purvis fortsätter: ”Problem med ’Manfred’ skulle kunna underminera mannens status som skapelsens herre...”
(för sl) tönt, allan. ”Att spela mangas.” Källa: Latin Kings lilla slanglexikon (redlinerecords.com). Se även allan i brallan.
(sl) kvinnliga ben där vaderna är nästan lika kraftiga som låren. Mangelstockar används vid t ex mangling av lakan. Se även under stock.
(euf) kuk. Tingest, knepig sak och ursprungligen ett dialekt ord av lågtyska manneke; docka, figur, diminutiv form av man. I Bryssel finns en staty av en ”vattenkastande” pojke kallad Manneken-Pis, en figur som blivit stadens maskot och stora turistattraktion. Statyn som är gjord av Hieronymus Duquesnoy d ä år 1619 har sitt ursprung i en legend om en pojke som med sin urinstråle släckte stubintråden för några terrorister, vilka planerade att spränga Bryssels rådhus i luften. ”... och den andre hade en så liten manick att jag inte kände om han var utanför eller innanför.” (Drougge 1999) "Hon hade ett stort fiskhuvud mellan benen. När så den där mannen skulle till, lagar kvinnan att han körde manicken i fiskhuvudet. Så knep hon till så att fisktänderna högg till i manicken." (Folksagan i Sverige 3 s 717) Se även mackapär.
(euf) runk, onani. Handvård. Ordet från franska manucure; manikyr(ist) till latin manus; hand och curare; vårda.
här är det sexuella intresset fokuserat på stimulans av urinvägarna, vilket kan ske genom att t ex stoppa in föremål som fingrar, pennor, stickor och ljus i slidan.
(för sl) turkiska för bög. Används i invandrartäta områden också som skällsord, ”idiot”.
(jap) fitta. Egentligen våtmark. Ordet är så tabu i Japan att konstnären Megumi Igarashi år 2014 arresterades för att ha gjort en 3 D modell av sin egen manko. Se vidare under asoko.
se androgyn.
(åld) manligt kön. ”Hist.: sedan 1335”. (SO) ”Ren var skönhetens olyckspris av gudinnan betalat, vilken på Ida de två andra besegrat med fog; ren sonhustrun till Priamus förts från landet i fjärran, och uti Ilions borg satt hon där nu som gemål; samtliga svuro en ed den förnärmade maken att hämna; skymfen, som drabbade en, gällde för alla som skäl; nesligt — om icke det skett på hans moders böner— Achilles hade sitt mankön dolt under en släpande dräkt.” (Ovidius 1925)
(euf) kuk. ”Hur skulle hon kunna stå emot det väntande anfallet, så skickligt anbragt, pekande med manlighetens spjutspets rakt mot hennes sköte.” (Walker 1966)
(euf) manslemmen, där fenomen = företeelse, underverk*.
(sl) homosexuell relation. Se också tjej-tjej och kille-tjej.
(sl) sperma*. Jämför skum.
(åld) knull. Man och hustru; äktenskap. Också ett kortspel. ”Vad gör det dessutom nu mera, om han gör en robbis, sedan han kanske hundra gånger lekt mannaviv med henne.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
(lmo) kuk. Se även huvud.
(sam) mens, menstruation.
(no sl) runk, onani. Norskan har även munn-til-munn-metoden om att kyssas. Uppgift från Tryti (1985).
se fula fingrar.
(fsv) menniskoträck. "blanda vid . . . litin manx söör (för manzsöör)" (Läke- och Örte-Böcker. Utg. G. E. Klemming 1883 —1886.)