mægafar
(dial) se magfar.
(fno) mö, flicka.
(dial o åld) 1 Rietz (1867) har kvinnlig blygd*. 2 liten mage.
(dial) skånska för 1 passa ihop. 2 knulla, betäcka*. Mage mot mage.
(euf) med stor mage; används om gravida kvinnor av män i Göteborg. (Byrman 1989)
(sk) samlag*.
(sl) 1 tömma magasinet; ejakulera*. 2 mjölkmagasin; kvinnobröst.
(sl) Gibson (1978) har ”Birger Jarlsgatans magdalenor”, från den tid då sagda gata var centrum för "kötthandeln” i Stockholm. Redan under medeltiden talade man runt om i Europa om Magdalenahem vilka var upptagnings- och räddningshem för fallna kvinnor. Efter bibelns Magdalena — den botfärdiga synderskan. (Luk 7:37) Sverige fick sitt första Magdalenahem i Stockholm 1852. ”Pan hade tändt den grymma modersviljan i magdalenans barm och förödmjukat den erotiske vagabonden, den högfärdige stympare Marsyas med ett torftigt fadershopp.” (Psevdo Solipse 1911)
fsv maghi. Ett gemensamt germanskt ord med osäkert ursprung. 1 (euf) gå med magen i vädret, få mage; vara gravid. Även hon fick ringen på magen först; om ogift kvinna som får barn innan hon blir gift med ring och kyrkans välsignelse. Också i ordleken magstark. Byrman (1989) har ”gå med magen i vädret (luften)”; ”hon har fått i magen”; ”hon går och visar magen” och ”hon har hög mage”. Även barnmage i "hon ritar barnmagen”, där rita är detsamma som ’peka, puta med’ och stämplas som ’vulgärt’. Hämtat från västerbottniska Byske med den kvinnliga uppgiftslämnarens (f 1918) kommentar: ”grövre ord av män.”
Om gravid kvinna kan det också heta att ”hon har/går med stormage” och ”hon har fått stormagen” eller så ”har hon tjockmage”. Jämför latinets abdomen; ”buk, föraktligt ss. säte för glupskhet o. grov sinnlighet”. (Latinsk-svensk ordbok 1952) ”I fjor fick jag gå med guldspänne på sko,/ i år får jag bära på magen så stor./ I fjor fick jag gå med gossen på äng,/ i år får jag trampa vaggan vid säng.” (Ringdans Värmland) ”Men att snart finna mig med en stor mage, förnedrad, förlorad?” (Hallenstierna 1972/1700-t) Bellman har högmagad och i F E (nr 37) heter det: ”Nedslagna Män, högmagade Quinnor.”
Att vädja till sin mage var något bl a kvinnliga brittiska brottslingar kunde göra och på så sätt undvika t ex dödsstraff. Defoe (1720/1944) har ”Men båda ’vädjade till sin mage’ som det hette, och så befriades de från dödsstraffet därför att de var med barn”. 2 enligt Adams (1982) även om manslemmen, i samband med betydelsen ”buk, mage, underliv”. 3 ont i magen; mens. 4 tömma (sköta) magen (sl); skita, spy. 5 magen talar. ”—Har magen talat? —Förlåt? —Har du regelbundet kunnat utträtta dina behov? —Ja, åtminstone de behov man kan utträtta på WC.” (Den lyssnande, lyhörda läkaren. Nya Upplagan nr 15/2007) 6 ligga på någons mage; knulla. ”Det är omöjligt att en som låter hela världen ligga på sin mage kan hysa kärlek för någon man.” (Aretino 2008)
(dial) smittosamt magont, diarré*. (ORB)
(so) ”fet och lunsig kvinna." (Rietz 1867)
(sl) kuk. Från engelska maggot; mask.
(sl) gnidning mage mot mage till dess den ena eller båda inblandade får utlösning. Magrunk även skämtsam omskrivning för raggmunk. Dansk slang har, enligt Bom (1950), (han har) været oppe på Mavehøj (Jylland) om samlag.
(smn) kvinnligt könsorgan. Se även under blomma.
(sl) stor kuk. Något som är större än vanligt, t ex glasspinnar, pistoler. ”Miljonärsdotterns trånfyllda sätt att uttala ’i’ bragte ett plötsligt halvstånd till minilibertinens magnumdase.” (Wahl 2003) Jämför dase.
(sl) att plötsligt drabbas av ett diarréanfall.
(sl) knull mage mot mage. Se även skumpa.
Byrman (1989) om gravid kvinna i lappländska Örträsk (magastor).
från Julita i Södermanland kommer uttrycket ”att vara magtrög” om gravid kvinna. Uppgift från man född 1909. (Byrman 1989)
(grekiska maia; forngrekisk gudinna och philia; vänskap, kärlek.) sexuell avvikelse där man tänder på verkligt eller inbillade gravida kvinnor.