(sym) fitta. ”När han hade gått var den präktiga frun ännu helt bedövad av denna jättesak som fyllt hennes källarvalv till taket.” (Aretino 2008)

(sym) gengasaggregat som monterades framtill på bilen under andra världskriget. I Ragunda (Jämtland) sas det att ”maken har monterat källeaggregat på frun”, när hustrun var gravid med framträdande mage. Ett annat liknande uttryck från samma plats var ”ha fått tjälleburk” (källeburk). Uppgift från Byrman (1989). Se även aggregat.

(åld so) "I framförallt södra Skandinavien användes ordet kältring både som ett rent skällsord men även som en beteckning för de tattare eller landstrykare som reste omkring... det användes också i betydelsen ynkrygg och odugling." (Karlsson A & A 2017 s 80) 

(sym) den enögde (lille) kämpen; kuken.

(sl) intim smekning, petting*.

1 (bibl, dial o åld) fornsvenska känna; veta, förnimma, ha samlag med. Allmänt germanskt ord t ex tyska kennen; vara bekant med, gotiska kannjan; göra bekant (ursprungsbetydelsen).  Swedberg (1720-t) har känna i betydelsen samlag. Rietz (1867) har ’coire, tangere’ det senare latin för röra vid, särskilt i betydelsen antasta, förgripa sig på. Rietz har ”känna sin hustru”. Serenius (1757) har engelskans ”to know; känna, hafwa samlag med en qwinna”. En modernare engelsk eufemism för samlag är know someone biblically eller know someone in the biblical sense. ”Bara känna, repeterade jag, men skall mamsell då vara så hård att låta mig känna där bara med fingrarna. Jag har så starkt begär att få känna där på annat sätt.” (Hallenstierna 1972/1700-t)

Känna är ett ord som skapar viss förvirring i bibelleden. Inte minst i våra dagar, när nästan ingen längre kopplar samman känna med samlag. Ändå är den betydelsen vanlig i bibelsammanhang. Så talas det i Dom 19 om en gammal man som tar emot en främling och dennes frilla i sitt hem. I 1981 års bibelversion (v 22) heter det: ”Medan de så gjorde sina hjärtan glada, omringades plötsligt huset av männen i staden, onda män, som bultade på dörren. Och de sade till den gamle mannen, som rådde om huset: ’För hit ut den man som har kommit till ditt hus, så vi får känna honom’.” Slutar man läsa där, tror en modern läsare att männen därute ville bli bekanta med främlingen. Men läser man vidare så börjar ett annat mönster framskymta. Den gamle mannen vägrar nämligen att tillmötesgå de onda männens önskan och erbjuder dem istället både sin jungfruliga dotter och främlingens frilla ”så kan ni kränka dem och göra med dem vad ni finner för gott”. Men männen vill inte lyssna på honom. ”Då tog mannen sin bihustru och förde henne ut till dem. Och de kände henne och hanterade henne skamligt hela natten ända till morgonen.” (v 25)

Även i 1703 års bibel användes känna, men på den tiden var ordets samlagsbetydelse välkänd för läsarna. År 1900 talas det om att: ”pläga umgänge med honom” (främlingen), och att männen ”kränkte henne [frillan], och våldförde henne hela natten”. I Bibel 2000 heter det ”ligga med” och ”utsätta dem för vad ni vill” på respektive ställe.

Ett parallellfall finns i 1 Mos 19, där det talas om den syndfulla staden Sodom och om hur Gud skickar dit två änglar för att straffa dess invånare. Dessa hamnar hos Lot, han med de två döttrarna. Även här omringas huset av männen i staden som kräver att Lot släpper ut främlingarna ”så att vi får känna dem” (1981 års bibelversion, v 5). Här, liksom i förra fallet, finns en tydlig anspelning på homosexualitet. Men Lot vägrar och erbjuder istället männen sina döttrar: ”Se, jag hafver två döttrar, som ännu icke hafva känt någon man. Dem vill jag föra ut till eder, och gören med dem hvad eder godt synes, men gören blott ej något ondt åt desse männen! ty derföre hafva de ingått under skuggan av mitt tak.” (1900 års bibelversion) Döttrarna skonas dock och änglarna straffar männen med blindhet. Lot och hans döttrar är de enda som klarar sig undan Sodoms förstörelse. Alla tre hamnar i en grotta, där systrarna turas om att fylla fadern med vin, för att sedan gå in till honom ”efter all världens sedvänja”. (1981 v 31) Lot, som är för full för att veta vad som pågår, gör båda sina döttrar med barn. Så här skildrar Bellman (1791) händelsen i Fredmans sång nr 36: ”Gubbens döttrar, (Lot) ett artigt par,/ Trodde världen skul’ gå till ända,/ Blevo på bibliskt sätt då kända/ Uti dryckom av söta far.”

Under tidernas gång har debatten gått het kring detta känna. Under rubriken ”Bibeln knappast entydig om homosexualitet” (SvD 13 sept 1994) diskuterar professorn i semitisk filologi Christopher Toll och SvD:s Leif Carlsson utifrån det bibliska känna. Toll påstår att ”Ingenstans där Sodoms synder omtalas nämns homosexuella handlingar. När Lot hade besök och män från Sodom ville känna de besökande, har ordet därför ingen sexuell betydelse (som är sällan förekommande), utan männens synd var brott mot gästfrihetens lagar. Jesus, som antagligen kunde mer hebreiska än Leif Carlsson, förstod saken så då han sade (Matt 10:14 —15): ’Om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden [...] det skall bli lindrigare på domens dag för Sodoms och Gomorras land än för en sådan stad’.”

Leif Carlssons svar: ”Berättelsen om Sodom och Gomorra är kontroversiell. Professor Toll har rätt i att Jesus kunde hebreiska bättre än jag. Kanske kan dock bibelöversättaren, professor Bertil Albrektson i Uppsala, hebreiska nästan lika väl som hr Toll? Han översätter: ’Var är männen som kom till dig i kväll. Skicka ut dem till oss, vi vill ligga med dem.’ Hr Toll föredrar en äldre och mindre motbjudande teori, som inte helt förklarar varför det vore så hemskt att be att få träffa två märkliga främlingar — och varför denna visit kunde ersättas av ’två döttrar som ännu äro orörda [...] att göra med dem vad ni vill’.” Lina Sjöberg (2014) menar att ”verbet jada` kan betyda känna, lära känna, veta, få insikt om eller ha sex med, och det är långt ifrån självklart vad manshopen är ute efter”. Merparten översättningar och tolkningar har dock, enligt Sjöberg, uppfattat situationen som hotfull i sexuell bemärkelse. Sjöberg menar vidare att flera alternativa läsningar är möjliga, men själv lutar hon åt sextolkningen eftersom jada i sammanhanget har, som hon uttrycker det, ”tydliga sexuella konnotationer”.  2 känna efter; onanera.

(sym) 1 kuk. ”Kallt ute inga vantar/ käppen står inga slantar.” (Dagrin 1984) ”Då sprang jag upp till mamma och berättade det för henne.— Men det var inte nån riktig, förklarade jag, för det var en käpp, och han kissade inte riktigt, för det var alldeles vitt, sa jag och åt min mat.” (Brøgger 1978) Norsk slang har hun får smake staven (käppen) om en kvinna som blir knullad. I dansk slang finns få kæp; om knull.

Käppen användes också som fallossymbol vid icke verbala frierier. Schön (1996) berättar följande från Klövedal på Tjörn: ”I forna dagar friade de med käpp. Han (friaren) hade en käpp med sig då han kom till stället där han ville ha dottern. Tyckte flickan om honom, så gick hon ut och hämtade in käppen. Då visste han att han var godtagen.” För ett  annat liknande frieri se under kniv. ”Den hårda mörka käppen hade över huvud taget inget skum på sig." (Björnebœ 1967) 2 vifta med käppen; runka.

(so) idiot, tokstolle. "Din jävla käppkines!"

i svordomslika sammansättningar som  käpprätt åt helvete, skogen, fanders, uppåt väggarna. Käpprätt kan också stå ensamt och betyder då alldeles rakt uppåt/neråt. 

fornsvenska käär, kiär av fornfranska cher från latinets carus;  att känna kärlek för någon. I uttryck som stört- dö- och blixtkär. ”Hist.: sedan 1420-50.” (SO) "Hon var dökär i mig medan jag inte var kapabel att bli kär, men jag ville inte såra henne och hon var skör." (Kalmér 2024  s 170)

(euf)  ”men kära nån då” som 1 % av de tillfrågade i Lars-Gunnar Anderssons undersökning Varför är det fult att svära? (1977) menade var ett svärord.

(smn) kuk. ”Han håller om hennes höfter, det är hon som vant leder in den käre, hon som stöter och kramar rytmiskt om kuken.” (Blind Date i Din geografi 2006)

(so) kvinna. Från fornsvenska kærling, isländska kerling; bildning till karl; bög, homosexuell.   "Förleden är således karl och den tidigare skrivningen kärling är den kvinnliga motsvarigheten. I den äldre närkingskan — liksom i den dåtida högsvenskan — kallades alla unge män dräng, alla flickor piga. Gift kvinna av folket hette alltid käring, var hon än aldrig så ung. Käring är ju också bildat av kär (hårt k), såsom karl också heter i den äldre närkingskan, och en ogift kvinna — alltså en som ej fått någon kär — kunde aldrig heta käring.” (Saxon 1922) Används idag mest  som nedsättande skällsord i form av skvallerkäring, satkäring och motvallskäring. "Maria Hansdotter skulle ha blivit skälld för kärring av ladufogden i samband med att hon hade sagt till ladufogden att arbetsfolket på gården skulle arbeta i överstens trädgård." (Karlsson A & A 2020 s 44)

(sk) rosengeranium. Förr tog man bort dålig luft i huset genom att ruska om bland växtens skarpluktande blad. Uppgift från Ambrius (2002).

(dial) att sätta eld på en hel ask tändstickor. Jämför käringfis. 

(dial)   "ett slags svamp, torr som fnöske och rökandes när den tryckes".  (Ordbok Över Helsing-Dialecten 1841) Jämför käringafis. 

(dial) utseende hos gravid kvinna. I ett ålderdomligt skånskt uttryck talas det om att ”någon har fått käringgrimma” och denna någon är då en gravid kvinna vars ansikte förändras så att hon ser gammal ut. Jämför grimma. Uppgift från Byrman (1989).

se horpiskor.

(sym) man som går till andras kvinnor (hustrur).