FULA ORDBOKEN

kärl

mindre, vattentät behållare. 1 (euf) potta. Se även nattkärl. ”En händelse inträffade under mina ströftåg i de Wärmländska Finnskogarna. Berättelsen därom skall befria mig från att vidare bevisa hurusom den ifrågavarande klassen [bondeklassen] icke är synnerligen renlig. Vi sofvo alla i ett och samma rum; det var ganska stort. Jag låg i en sängsoffa i ett hörn. Hvarenda morgon uppsteg husmodern — en ung, vacker, mörkhårig qvinna — i deshabillé, och satte sig på en stol framför den öppna eldstaden. Hon höll i sina armar en sex månaders liten unge, som såg ut som en hoptussad fågel. Hon ’höll fram’ denna utan att ens vårda sig om att hafva något kärl under.” (Lloyd 1979; 1871) 2 i olika former vanlig nedsättande metafor för kvinnans könsorgan, något som mannen tömmer sig i. Även om mannens könsorgan. "Kärlen, så omrörda och intensivt upphettade, kokade snart över och släckte därmed elden.” (Cleland 1964/1749) ”Den katolska moralen fordrar nämligen, att allt könsumgänge skall leda till ’ejakulation av den verkliga säden i kvinnans naturliga kärl’...” (van de Velde 1933/1953) ”Om den onaturliga njutningen som jag talade om alldeles nyss inte lyckas tända er, knulla i fittan, gärna för mig, men töm kärlet genast det blivit fyllt...” (de Sade 2009)

kärlek

fornsvenska kærleker, kiärlek samma som isländska kærleikr och äldre danska kär och lek.  Söderwall (1890) har kärlek, älskog, könsdrift. Kär från fornsvenska kær samma som isländska kærr och danska kær. Ursprungligen från latinets carus. Lek fornsvenska leker; hastig rörelse, kamp, spel m m, samma som isländska leikr och danska leg. Förekommer bl a i fåglarnas parningslekar och fiskarnas fortplantningsakt.

Kärleken utgör själva fundamentet för det mänskliga sociala livets uppbyggnad och uppträder i många former och arter samt omfattar alla sinnesområden. Trots att fysiologer, psykologer och diktare lagt ner stor möda på att utforska fenomenet kärleken, förblir den en gåta. Vare sig man betecknar kärleken som ett patologiskt tillstånd, en hormonell yttring, som en stegring av affektiviteten eller som en fixering till föreställningen om begäret, kommer man inte åt dess väsen. Kärleken består av två komponenter, en fysisk och en psykisk, varvid den ena ständigt griper över på den andra och skapar psykofysiska symtom utan att en differentiering kan göras. Vissa fysiska egenskaper alstrar vissa psykiska anlag och vice versa.

En mycket omdiskuterad form av kärlek är den s k fria kärleken, sexuella förbindelser som är fria från borgerliga eller religiösa skrankor. Genom historien har det alltid funnits en minoritet som i ord och gärning motsatt sig de allmänt borgerliga och religiösa reglerna. I västvärldens samhällen erkändes sexualiteten endast när den inom äktenskapets ramar sörjde för släktets fortbestånd. I vår s k upplysta tid är den fria kärleken mer allmänt accepterad, men det var inte länge sedan röster som doktor Henrik Bergs hördes i debatten kring fenomenet: ”Ser man efter hvad som döljer sig under de vackra talesätten, finner man att ’fri kärlek’ i våra dagar är precis samma sak som den alltid varit: könsumgänge utanför äktenskapet. Man har användt andra ord för att beteckna saken såsom osedlighet, köttets evangelium och liderlighet. I bibeln och katekesen kallas saken för hor.” (1909)

”Hon vet nog vad de gör: de leker ’kärleken’. Det är den lek de vuxna tycker bäst om.” (Säfve 2002) ”Det är byteshandel, precis som min mor säger. Män ger kärlek i utbyte mot sex, och kvinnor ger sex i utbyte mot kärlek.” (Hite 1977) Raggningsreplik: Tror du på kärlek vid första ögonkastet, eller ska jag gå förbi en gång till?

 

kärlekens fröjder

(euf) samlag. ”Jag gick därför till ett ställe där jag kunde köpa kärlekens fröjder för pengar, men med avsky vände jag mig bort.” (Casanova 1936/1700-t)

kärlekens hem

(euf) fitta. ”Trevande med sina heta, små händer/ söker sej ner till hans styvnande lem/ och sedan skötet emot honom vänder/ och för den in uti kärlekens hem.” (Uvén 1967) Se även hem.

kärleksaffär

ofta kortare sexuellt förhållande. ”Hist.: sedan 1771.” (SO)  "Jag bad att få veta, om hon haft några kärleksaffärer sedan hon skildes från sin make." (Boswell 1951) Se affär.

kärleksakt

(euf) samlag. ”Hist.: sedan ca 1820”. (NEO) ”Kammarjungfruarna, som med hungriga och häpna ögon beskådat denna väldiga kärleksakt, såg på varandra. Det var alltså så det skulle knullas?” (Jussopov 1983/1920-t)  ”... eftersom Kock inte vedergällt henne för de kärleksakter hon givit honom...” (Helgesson 2003) Jämför akt.

kärleksaltare

se altare.

kärleksbatong

se batong.

kärleksberg

se venusberg.

kärleksbett

(sym) kan bestå av sugmärken*, bit- och rivmärken uppkomna under erotisk upphetsning. Kärleksbetten kan också vara tecken på en omedveten lust att ’märka’ sin partner, så att omgivningen förstår att han eller hon är upptagen. Se även bett.

kärleksbrottning

(sym) knull. ”Jag älskar drottningen/ för hennes skönhets skull/ och skyr bespottningen/ av hennes många knull./ Jag älskar drottningen,/ som härskar i sitt land/ och som i kärleksbrottningen/ fast håller spiran i sin hand.” (Meurling 1973:1) Se även brottning och spira.

kärleksdrogen

(put) ecstasy.

kärleksfälla

(euf) fitta ”Jag knyckte med stjärten och drog samman kärleksfällan för att fånga så mycket som möjligt. ” (Salten 1983) Jämför fällan.

kärleksförbindelse

(euf) sexuellt förhållande oftast av tillfälligt slag. ”Hist.: sedan 1699”. (NEO) Se även förbindelse.

kärleksförhållande

(euf) ”Hist.: sedan 1880”. (SO) Se även förhållande.

kärleksgrotta

se grotta.

kärlekshandtag

(sl) bilringar runt midjan. ”Men du höll dig till kaloritabellen va, skämtade Calle för att vibba in Jonnes fåfänga och som en betingad apa började Jonne krafsa sig på kärlekshandtagen.” (Drougge 1997/2003) "Emil grep om sina bägge kärlekshandtag. —Menar du att de här mysiga bilringarna skulle vålla mig bekymmer med hälsan?” (Drougge 1998/2003) Bo Bergman (Sydsvenskan 22/11-2009) menar att "svenskan har direktöversatt det engelska förskönande uttrycket love handles för kelfläsk eller bilringar runt höfterna.”  Och fortsätter han: ”Många andra språk har gjort samma inlån: tyska Liebesgriffe, nederländska liefdeshandvatten, franska poignées d’amour, italienska maniglie dell’amore och så vidare.” Jämför norska elskovshåndtag.

kärlekshistoria

(euf) ha en (kärleks)historia med någon; älska med någon. Oftast, men inte alltid, av kortare varaktighet. "Hist.: sedan 1785”. (NEO) "Många av  mina väninnor, eller mina väninnors väninnor, hade haft en historia med honom, eftersom det verkade som om de aldrig lyckades få någon som räknades, och de talade om honom på ett sätt som verkligen gjorde mig intresserad." (Det oåtkomliga. Vertigo 2022)

kärlekshål

se hål.

kärleksideologin

även kallad kärsex innebär att allt intimt umgänge bör ske mellan två personer som älskar varandra. Helst då i form av en etablerad relation i stil med det gifta heterosexuella paret.

TILLBAKA TILL TOPPEN