FULA ORDBOKEN

al, ala

(dial o åld) norska ale och danska ajle med samma betydelse. Gemensamt germanskt ord (medellågtyska adel, tysk dialekt adel, engelska addle) av okänt ursprung. Rietz (1867) har piss, pissa, om fäkreatur. Sällsynt även om kvinna enligt OSD. Detta dalska ord (finns även bl a i jamskan) motsvaras i skånskan av hala*. ”Hala blo.” OFS har al  ”om urin (o. gödselvatten) som samlades upp i brunn el. kar under fähuset o. brukades som gödningsmedel på åkern”. ”Djuren drack med klaffande tinningar. Därpå ställde de sig att ala, båda samtidigt. Frosten på stenläggningen på gården fläddes av urinen upp i två bruna fläckar.” (Lo-Johansson 1935/1978) Lundblad/Josefsson (2021) har nötale; kospillning (som tätningsmedel i timmervägg). 2 ala; i Ångermanland om yttre könsorgan hos ko. (OSD). ala av sig; ofta fortplanta sig, ymnigt föröka sig. Enligt OSD förekommer uttrycket i Västerbotten, Lappland och Norrbotten. Ala; avla finns i jamskan. Även alhäv; fortplantningsduglig (Hls). 4 ala; hångla grovt. (OFS) 5 ala(s); para sig om hundar, katter och människor. (OFS)

alabama

(sl) ”penis” enligt Kotsinas (1998).

alade

(dial o so)  ”en så alade (inpiskad) kanalje”. (Åm) Uppgift från OSD.

Albert

(smn) kuk. ”Sammanlagt nitton ringar: nio i öronen, tre i den krokiga näsan, fyra i de tjocka, hängande läpparna, en i naveln och en i varje bröstvårta. ’När jag får svart på vitt att det inte påverkar knullandet negativt, blir det en på Albert också’.” (Skantze 1997) Se också under Prins Albert.

aldente

(ita) lagom lätt kokt. Här nyord för lagom hård kuk enligt SAO (2013).

aldjävul

(dial o so) "ärkedjävul (Sdm, Nk) och ärkebaddare (Sk)."  Uppgift från OSD. 

ale

(dial) i Småland om gödsel bemängd med (kretaturs)urin. (OSD) Även nötale, alek; gödselvatten i Halland.

Alexander den store

(sym) stor kuk, bamsestake. Trolig förebild den makedonske kung som levde 356—323 f Kr och som erövrade Perserriket.

Al-Fakira

(sl) att bjuda ett engångsligg på hämtpizza.

Alfons

(so o smn) hallick*. Även i danskan. ”Karl som hjälper liderliga kvinnor till betalning, om sådan vägras: skökobeskyddare.” (Hjelmqvist 1903) ”Men icke heller mannen undgår helt och hållet detta öde. Bordellvärdar, Alfonser och vällustingar, som ofta hafva umgänge med glädjeflickor, få i sin blick och i hela sitt väsende ett visst något, som genast förråder dem för hvarje någorlunda erfaren människokännare.” (Kress 1905)  Ordet är lånat från franskans Alphonse, efter Alexander Dumas d y:s (1824—1895) skådespel Monsieur Alphonse.  NEO har ”hist.: sedan 1894”. Ett annat franskt lån, med samma betydelse, är Artur. Se även under fula oskyldiga ord.

alfrek

(åld) Tillhagen (1958) menar att det var det de gamla nordmännen som kallade exkrementen* för alfrek; det som driver bort älvorna.

algofili, algolagni

(grekiska algos; smärta, philia; vänskap och lagneia; vällust) sexuell njutning av att utdela eller motta smärta. Även sammanfattande beteckning för sadism* och masochism* (sadomasochism*). Begreppet algolagnia lär ha lanserats 1892 av den tyske psykiatern Albert von Schrenck-Notzing (1862–1929) och hans landsman sexualforskaren Albert Eulenberg (1840—1917).

algostus

(sam) avföring.

alhora, alvrak

 (dial och so) i Småland om usling, stackare. (OSD) Jämför aldjävul.

alick

(dial) hallick*. (OFS)

aljuver

(dial) enligt OSD ”yttre könsorgan hos ko i Sdm och hos ko och sto i Ul”. Se även al.

alka

(dial och so) använt i Södermanland enligt OSD.

alkov

(sym) kvinnans könsorgan. Liten avgränsad del av rum, där t ex sängen placeras. Av franska alcôve, av spanska alcoba; sovgemak, av arabiska al-gubba; valv, tält. ”Sinsemellan talade de ofta om de delikata såser som Maman [bordellvärdinnan] visste att lägga in sina skära munsbitar i. Man kunde knacka på detta runda skal en, två gånger, det var nog för att Mamans utsökta kryddning skulle framträda, något hennes flickor sällan kunde producera, en honung som doftade snäckskal och som gjorde passagen in i alkoven mellan hennes lår till en glädje för den manlige besökaren.” (Nin 1990).

all

(dial o euf) enligt OSD död (om människa). Det är (vart) all med någon; någon har avlidit. Från Södermanland, Västergötland, Västmanland, Dalarna, Härjedalen, Medelpad och Jämtland. I Dalarna även alla ur; dö bort, svimma. Rietz (1867) härleder ordet från fornnordiska allr och har vera allr; vara död.  All (ssv); avslutad.

all in

(sl) när någon tar  både penis och pung i mun.

TILLBAKA TILL TOPPEN