1 (euf) vara på sådana vägar; vara gravid. Enligt Hertha (4/83) ”ett omskrivande, förskönande och positivt uttryck”. OFS har ”på andra vägar”  med förklaringen ”möjl. ursprung om följd av förbindelse utom äktenskapet”. Byrman (1989) har en rad graviditetsuttryck där ordet väg ingår. Om kvinnan inte ”är på väg”, är hon ”på andra vägar” eller ”på/från/i de vägarna”. Hon kan också ”vara på den vägen” och ”vara på bra/god väg”. Vidare kan hon vara ”långt på väg”, ”på sådana vägar” eller ”på väg att rädda släktens fortbestånd för framtiden”.

Schön (1996) meddelar från Horred (Vgl) att ”om kvinnfolken hade vitlök på sig vid nattesjå, så blev de inte på goda vägar”. 2 (euf)  gå hela vägen; ända till samlag. Även ens mans väg till ena pigo (1703 års bibel Ords. 30:18 f). Samma avsnitt i Bibel 2000 ”och mannens väg i kvinnan”.  Syftar troligen på samlaget och avlandets mysterium. ”Tre ting övergår mitt förstånd,/ fyra kan jag inte fatta:/ örnens väg över himlen,/ ormens väg över klippan,/ skeppets väg över havet/ och mannens väg i kvinnan.” (Bibel 2000) 3 förbjudna vägen; rövhålet. ”Men hennes ungdom, hennes hälsa och verkan av något välgörande läkemedel gjorde det snart möjligt för hertigen att på nytt använda den förbjudna vägen och den olyckliga Constance, tvingad att vänja sig vid detta dagliga straff som inte var det enda, tillfrisknade fullständigt och vande sig vid allt.” (de Sade 2005/1785) ”Och nu stod bägge vägarna öppna, de som tjänar bägge sorternas kärlek. Den ena legitim och ärbar, den andra avskydd och oren.” (Chorier 1967) 4 (sym) köra på fel sida av vägen; vara homofil*.

(sym) 1 kvinnobröst. 2 vägbula; fitta enligt vadkallasfittan.se. Se även under bula, bulor.

(so) i  uttrycket vitmenade vägg . Aposteln Paulus står inför rätta och svär åt domaren:  "Men Paulus sade till honom: Gud skall slå dig, din vitmenade vägg! Du sitter här för att döma mig, men mot lagen befaller du dem att slå mig."  Detta berättar Hanna Wallsten i artikeln  Så fick jag Gud att lätta!  (Språktidningen 4/2020) Hon  berättar  också att en vitmenad vägg är en "nyputsad intetsägande yta som ännu inte bär spår av liv".  Se även under ve.

(sl) knull med ena partnern stående mot en vägg.

(sl) enligt Thorén (2015) ”penis”. Se också kniv.

(sl) kvinnobröst. Speciellt då vägmärket för guppig väg.

(sl) enligt slangopedia.se ett finare sätt att säga wallah (se do) utan att blanda in gud. 

(dial o åld)  Rietz (1867) har ”besofva*, belägra*” från Ydre i Östergötland. Fornnordiska vela, væla; svika, bedraga. Lundblad/Josefsson (2021) har  väla; smeka, smekas, vänslas och visa ömhet.  Även välas; smekas. (OFVG) Se också smeka.

(åld) våld. ”Den tredje dagen om qwälle/ Toge dhe bruden medh wälde.” (Kværndrup/Olofsson 2013)

(euf) skrytsamt om  manslem*.

(fsv) stjärt. Uppgift från Söderwall (1912). 

(lmo) välutrustad* vad gäller sexuella attribut. ”... en lysande begåvad och häpnadsväckande välhängd tjugosexårig medicine studerande ...” (Jong 1984) ”Att jag tänker låta mig fotograferas naken har sin givna förklaring: jag är en man i mina bästa år, enligt uppgift både snygg och välhängd.” (Drougge 2006) "Tja. Du är läcker, sexig och välhängd.” (Day 2013)

(sl) vara välklädd; försedd med preventivmedel*.

(nyo) ”sexuellt mätt och belåten efter samlag”. (SAO 2013)

(dial) kanske besläktat med norska velk; tämligen stor och östsvenska välk; stor, kraftig. Detta enligt Byrman (1989) som har med ordet välkkågär från västra Nyland, vilket, enligt  man (f 1894), ”speciellt användes om gravida kvinnor och djur”.

(sym) sperma*.

(sk) rumpan. ”Kan du lä bli å slöddra (sluddra) me vällingeflöjten, ditt svin.” (Ohlmarks 2004) Även håll din vällingeflöjt; håll mun! Se även under flöjt.

(sl) testiklar med tonvikten på klockans kläpp.

(fsv) stark njutningskänsla. Medellågtyska wollust (tyska Wohllust) med samma betydelse. ”Hist.: sedan ca 1430 (Själens tröst).” (SO)  Enligt Söderwall (1912) "särsk. om sinlig njutning och världslig fröjd" med citatet: "thw . . . skalt haffwa altherhaldb i maat oc dryk, oc i glädhi, oc skalt fly alla wällost." (Ett Forn-Svenskt  Legerndarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens 1847—1858.) Swedberg (1720-t) har wellust förklarat med voluptas* (lust(a), njutning) och Ordspråksboken (21:17): ”Den som gerna lefwer i wällust, han skall blifwa fattig, och den der win och oljo älskar, han warder icke rik.” (Bib 1703) "Det var en quinna (hon lefver ännu) som jag i 5 år älskade med hela mitt hjertas energi.[...] Ung som Hebe, skön som Afrodite, vällustig och brinnande som Messalina."  (Brev från Esaias Tegner till  Fredrika Bremer  1841.)