urinutförsorgan
(åldo euf) könsorgan. ”Dertill höra bland annat allmän svaghet, blek ansiktsfärg, nedstämdt, oroligt lynne, allmänna darrningar, svaghet i urinutförsorganen, lokala, hastigt påkommmande svettningar, sexuell svaghet eller impotens.” (Ribbing 1888 om följderna av onani) Se även under organ.
(sl) knulla.
(sl) stinkande, vidrig lukt, stank.
(sl) orgasm*, utlösning*. Se även laddning.
(åld) klitoris*. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i uppsalaprofessorn Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718), presenterade i Köttets poesi (1995).
(ty) föråldrad beteckning på homosexuella lanserad 1864 av den tyske författaren och juristen Karl Heinrich Ulrichs (1825—1895). Han var den förste som skapade ett begrepp för samkönad sexualitet och kämpade för att det som senare skulle komma att kallas homosexualitet skulle bli lagligt. Han kallade homosexuella för urninge och heterosexuella för dioninge. ”Ulrich skilde på urnisk och dionisk kärlek och kallade dem som älskade personer av samma kön för urningar. Kvinnor som älskade kvinnor kallade han uringinnor och de som drogs åt bägge könen kallade han uranodioningar.” (Norrhem 2008) Den tysk-österrikiske psykiatern Richard von Krafft-Ebing (1840–1902) använde begreppen ”konträr sexuell känsla” och ”uranism” för homosexualitet.
Uttrycken urninge och dioninge kommer antingen från Platons (427—347 f Kr) Symposion, där Pausanias talar om de två Eros, den ena dotter till himmelsguden Uranos, den himmelska Eros, den andra dotter till Zeus och Dione, kallad var mans Afrodite, eller så härledde Ulrichs urning från grekiskans ouranios; andlig, själslig och menade därmed att homosexuella utgjorde ett ’tredje kön’, dvs att manliga homosexuella ägde en kvinnas själ i en mans kropp, medan det motsatta gällde för kvinnliga homosexuella. Uttrycken slog dock aldrig igenom.
(grekiska philia; kärlek, vänskap och urolagni grekiska lagnos; vällust) kärlek till urin som yttrar sig i sexuell upphetsning vid urinering. En del nöjer sig med att titta på när någon urinerar, andra vill känna strålen mot olika delar av sin kropp. Några blir upphetsade av att lukta eller smaka på urin. Sedan finns också de som njuter av att själva få urinera på någon. För många är höjdpunkten när vätskan kastas mot någon av människokroppens olika öppningar som könsorganen, munnen och ändtarmshålet. Urolagni och urofili förekommer i både heterosexuella och homosexuella sammanhang. ”Urofiler (’pissbögar’) håller till i urinoarer och deras högsta önskan är att träffa någon, som vill ha godheten att urinera i deras hattar eller fickor.” (Ullerstam 1964) Se även golden shower och water sports.
(grekiska fobos; fruktan) rädsla för urin eller för att behöva urinera vid olämplig tidpunkt eller plats.
(euf) könsorgan. Modern bildning till grekiska ouron; urin och latin genitalis; som alstrar. Se även organ.
se urofili.
(lat) till skillnad från högre djurarter (däggdjur), vilka gör sig av med urin som en gulaktig vätska, finns det vissa ödlor och sniglar som istället producerar urin som fasta partiklar, vilka kan fossiliseras till s k urolit.
(grekiska logi; lära, vetenskap) läran om sjukliga tillstånd i i urinvägarna och de manliga könsorganen. "Hist.: sedan 1921.” (NEO) Därav urolog den som sysslar med urologi.
(sl) snygg, sexig kille/tjej.
(lmo) urinera.
ett psykoanalytiskt begrepp för hur barn föreställer sig föräldrars samlag.
(dial) diarré enligt Lundblad/ Josefsson (2021).
1 (sl) Kotsinas (1996) har ”avträde” med tidsangivelsen 1897. Möjligen för läget en bit från boningshuset eller i skogsbrynet. 2 fitthår. Se skog (3).
(dial) skällsord enligt ORB.
(euf) för toalettbesök. I artikeln Ursäkta, jag ska bara pudra näsan! (Språktidningen 8/2019) menar artikelförfattaren Anna Tindefjord Norlander att uttrycken ovan är de två vanligaste omskrivningarna i offentliga sammanhang. I privata sammanhang däremot är det vanligast med något slags förmildrande uttryck, till exempel bara eller ursäkta, som syftar till att avdramatisera toalettbesöket: Jag ska bara gå på toa. "Jämfört med det informella språkbruket hemma, väljer alltså de flesta att uttrycka sig lite mindre rakt på sak på jobbet."
(sym) kvinnans könsorgan. Enligt NEO står ordet för ”ett ställe med inbuktning eller ihålighet där utskjutande del på annat föremål kan passas in.”