(dial) sägs den man ligga i som tvingas leva avhållsamt under kvinnans havandeskap. ”Jag ä sorry för dej, Kal Oska. För du ä tvungen att ligga i stutabåset hädanefter.” (Moberg: Sista brevet till Sverige, 1959) Se även baggkätte.

(åld so) Swedberg (1720-t) om "inpiskad skälm".

1 (dial o åld) kvinnligt könsorgan. ”Stögga på kvinnfolka”. (Rietz 1867) Jämför otäkka, skröpligheta, styggelig ting. 2 (euf) göra stygga saker med sig själv; runka, onanera. ”När jag var ung och gick och biktade mig berättade jag för prästen att jag gjorde stygga saker med mig själv. Han varnade mig och sade att det skulle få min hjärna att lösas upp.” (Hite 1982) 4 (euf) göra styggt. Vanligt uttryck i min barndom som användes av föräldrarna när man som barn hade bajsat eller kissat på sig. "Har du gjort styggt nu igen?" Uttrycket dök upp hos mig igen när jag i december 2023 gjorde en tarmoperation och natten efter vaknade av att jag bajsat på mig. Då hade jag gjort styggt fast nu var det endast mig själv jag bannade. Hörde mig runt lite på den avdelning på Ystad lasarett där jag låg om någon bland personal och patienter kände till uttrycket men ingen menade att de hört det tidigare.

SAOB har i synnerhet högre stil, ålderdomligt bl a  under stygg allmännare om att ha mer eller mindre stark motvilja, rädsla eller skräck, förr även om objekt angivande föremålet för motviljan osv. Också i fråga om moraliska förhållanden som upplevelse av skam och liknande särskilt i uttryckket styggas vid  något eller någon.  

 (bib o åld) om samlag.  Otäckhet, gräslighet. ”Och bedrifwa styggelig ting hwar och en med sin skoldmans hustru.” (Bib 1703 Hes 22:11) Samma citat ur 1917 års bibelutgåva: ”Man bedriver styggelse var och en med sin nästas hustru.” Och i Bibel 2000 heter det: ”En begår skamlösheter med sin nästas hustru ...”  Det gräsliga ligger här mer i själva horsbrottet än i akten som sådan. 

(åld) fult ord.  I Rättlösabalken i den Äldre Västgöralagen (1200-t) heter det i paragraf 2: ”— Jag såg, att en man drev otukt med dig. —Vem är det? —Du, sade han. —Jag kungör för vittnen, att du kallade mig med okvädinsord* och styggelseord. De är sexton örtugars sak i varje tredjedel.”  I Harrisons historia (SvD Kultur 10 mars 2024) ger Dick Harrison exempel på styggelseord: "Som exempel på styggelseord kan nämnas beskyllningar om homosexuella aktiviteter, tidelag och incest. Både okvädinsord* och styggelserord sonades i regel med böter."

(euf) djävulen. "Och så skildes han från Styggen (Djävulen) och knallade i väg, och så kom han till en stad." (Folksagan i Sverige 3 s 265)

(dial) venerisk sjukdom (syfilis). Uppgift från ORB. Se vidare under könssjukdomar.

(sl) att surfa på sidor med pornografiskt innehåll.

(no) fult ord. Norrmännen skäller den som talar ”styggt” för bl a hardkjeft och vargkjeft. Jämför griseprat.

(åld so) här med betydelsen oduglig, inkompetent. "Skolmästaren tog ett steg fram och  hytte med näven. Ni ska inte tala om för mig vad jag ska göra, sa han så högt att alla rådmännen stelnade till, sedan fortsatte han ännu högre: Hundsfotter*, stympare*, paddor!" ( Vadstena 1579 hos Inedahl 2023)

(sl) ståkuk.

från tyskan till en rot med betydelsen hård, styv. Även styvis och styvhet. 1 (sym) ståkuk. ”Liten duva gick och trippa/ med sin vän och sa’ så här:/ ’har du styvis får du pippa/ om du har mig riktigt kär’.” (Uvén 1967) ”... män nog tycker jag att du borde ändå ha gått sta å leta nå fruntim nu i Påsk annars blir dä för styft i byxorna för dig ...” (ur en brevväxling från 1890-talet mellan spinnaren Jon Jonsson och skogshuggaren Per Olsson båda från Växbo nära Bollnäs.) ”Så där låg jag med min styvis mot hennes ända och försökte nå henne genom telepati.” (Miller 1956) ”Och kom hon en styv kuk närmare än en fot blev hon som smör.” (Miller 1956) ”När hans kuk blir fuktstyv å små droppar säd sippra fram ur urinrörsöppningen, då vet ni att sommarn ä nära.” (Teratologen 2003) Norsk slang har en stiv en som förutom ståkuk också kan betyda drink enligt Tryti (1985). Nilsson Piraten (1946) har: ”Han blir inte stiv förrän efter den tredje göken!” 2 styvis (nyo) enligt SAO (2013) ”styv bröstvårta”.

(euf) de dödas sällskap. ”— Så slängde Talsa veven, sade Denner —Hamnade i de styvbentas sällskap, citerade han Talsa. —Ja, i underjordsarbete, citerade Denner Talsa. —Sånt händer. Så rensas stränderna, citerade han Talsa.” (Pohjanen 1984)

(sl) stånd, erektion. Se även styv.

(smn) om toaletter under jord uppkallade efter den underjordiska floden Styx över vilken färjkarlen Karon i den grekiska mytologin fraktade de döda till Hades*.

(dial) stjärt, ända. (ORB)

(sl) stånd, ståkuk. ”Han kände ett våldsamt stå som rakade iväg uppåt under täcket och lyfte det som ett tält mitt på.” (Runeborg, Kärlek 11/1969) ”I trakten av Kävlinge (Skåne) sa vi skolbarn, åtminstone när jag gick i grundskolan, sällan eller aldrig stånd eller ståkuk. Ordet som vi använde var stå. Några busiga typer frågade ett tag, som en fluga, andra elever om de ofta fick stå i bussen (som inom parentes sagt oftast var alldeles för trång, rekordet tog utan tvekan det bussliknande fordon som kallades sillalådan). Det var förstås en väldigt bedräglig vits.” (24-årig man) ”Makarna Bobbitt (se bobbitta) ligger förstås i skilsmässa och John, 26-årig före detta marinsoldat, är stämd i ett faderskapsmål. Han har en ny flickvän och arbetar på en nattklubb i Kalifornien där kvinnor mot betalning kan dansa med honom och vinna tio tusen dollar om de får ’Amerikas mest hyllade organ’ att stå!” (Birgitta Rubin i DN Kultur 11/3-1994) ”Bara skit, sa jag till Ebb. Ingen av dem kunde få den att stå om de inte håller i den. Eller kör ner ett kulstift.” (Boije af Gennäs 1991) ”Han står — i bokstavlig mening — redan vid dörren. Får han komma in, Flossie?” (Harris 1965/1900)

(sl) snabbt avklarat knull utan vare sig för- eller efterspel.

(sl) erektion*, stånd. ”— Och du, du är allt en helvetes påspännare, Wilson. Du är den djävligaste prishingst. Rösten blev grötig och de andra stirrade osäkert i fyllan på honom. — Jag ger mej fan på att du föddes med ståfräs.” (Mailer 1982/1948) ”Det är rätta sättet att göra honom riktigt ’ståndsmässig’.” (Harris 1965/1900) En av modern tids festligaste och mest omtalade ståballar är den som Bengt Anderberg skildrar i novellen När det gick för kyrkoherden, ursprungligen publicerad i 60-talets storsäljande bokserie Kärlek 1—14: ”I sitt hus ovanför staden hade kyrkoherden vaknat med världens ståfräs. Kors ifrån helvete. Den blir inte lätt att få ner. Så var hans första tanke i morgonstunden.” "Han var desperat och hade ståballe och kramade om mig, som man gör, men tryckte ballen mot mitt lår." (Kalmér 2024 s 156)