(lat) förförare*. "Han ville att Anders, som han kallade en stuprator, skulle straffas." (Lennartsson 1999) Se också stuprum.

(lat) enligt Adams (1982) ursprungligen om vanära och skam, senare blev ordet synonymt med otillåtet könsumgänge, otukt och liderlighet. ”Också juristen Johann Jodoco Beck besvarade 1743 frågan ’om en enda mansperson utan hjälp av någon annan är förmögen att stuprera en jungfru som är sjutton år gammal eller äldre’ med att det ’under de omständigheter som brukar föreligga vid actu coeundi (könsakten) inte är troligt att en mansperson kan skända eller våldta en manbar jungfru’.” (Duerr 1998)

(sl) lösaktig kvinna. Stureplan i Stocholm är en  plats för varjehanda möten och ett krog- och nöjestillhåll.  Se även madrass.

(åld) bak, stjärt. Av tyska Stutz med samma betydelse. Enligt NEO ”hist.: sedan 1734”. Wessén (1982) jämför stuss med lågtyska stût; bakdel, och tysk dialekt Stoss; stjärtfjäder, och menar att ordet troligen är släkt med stut i betydelse stryk i äldre svenska, även stöt. Hellquist (1980) har med följande exempel från en viss Palmfelt (1739): ”Sparckar honom i studzen.” Ordet finns hos Ihre (1766) som östgötska för ’podex*’, men inte hos Rietz (1867). Dalin (1850) jämför med tyska Steiss; stuss, och betydelsen "bakändan på en menniska” och han menar att ordet ”säges helst ifråga om barn”. "Vi finna stor tillfredsställelse i att låta honnom smaka kritikens färla, lika mycket som mången späd stuss har svidit under hans barbariska björkris, när han var pedell (rättstjänare) vid läroverket i Edinburgh." (Boswell 1951) " Om ett barn dräglar* ovanligt mycket, låter man det kyssa tjuren tre gånger i stussen. Då upphör dräglandet. (af Klintberg 2020) 

(so) förförare, horbock. En stut är en kastrerad tjurkalv, ung oxe. Ett nordiskt ord troligen samma som lågtyska stút; bakdel. ”Till obeskrivlig sorg för hundra komamseller/ vår tappre Rölle blir en snöpt oduglig stut.” (Wallenberg 1781/1960) Se även förförare och horbock.

(dial) sägs den man ligga i som tvingas leva avhållsamt under kvinnans havandeskap. ”Jag ä sorry för dej, Kal Oska. För du ä tvungen att ligga i stutabåset hädanefter.” (Moberg: Sista brevet till Sverige, 1959) Se även baggkätte.

(åld so) Swedberg (1720-t) om "inpiskad skälm".

1 (dial o åld) kvinnligt könsorgan. ”Stögga på kvinnfolka”. (Rietz 1867) Jämför otäkka, skröpligheta, styggelig ting. 2 (euf) göra stygga saker med sig själv; runka, onanera. ”När jag var ung och gick och biktade mig berättade jag för prästen att jag gjorde stygga saker med mig själv. Han varnade mig och sade att det skulle få min hjärna att lösas upp.” (Hite 1982) 4 (euf) göra styggt. Vanligt uttryck i min barndom som användes av föräldrarna när man som barn hade bajsat eller kissat på sig. "Har du gjort styggt nu igen?" Uttrycket dök upp hos mig igen när jag i december 2023 gjorde en tarmoperation och natten efter vaknade av att jag bajsat på mig. Då hade jag gjort styggt fast nu var det endast mig själv jag bannade. Hörde mig runt lite på den avdelning på Ystad lasarett där jag låg om någon bland personal och patienter kände till uttrycket men ingen menade att de hört det tidigare.

SAOB har i synnerhet högre stil, ålderdomligt bl a  under stygg allmännare om att ha mer eller mindre stark motvilja, rädsla eller skräck, förr även om objekt angivande föremålet för motviljan osv. Också i fråga om moraliska förhållanden som upplevelse av skam och liknande särskilt i uttryckket styggas vid  något eller någon.  

 (bib o åld) om samlag.  Otäckhet, gräslighet. ”Och bedrifwa styggelig ting hwar och en med sin skoldmans hustru.” (Bib 1703 Hes 22:11) Samma citat ur 1917 års bibelutgåva: ”Man bedriver styggelse var och en med sin nästas hustru.” Och i Bibel 2000 heter det: ”En begår skamlösheter med sin nästas hustru ...”  Det gräsliga ligger här mer i själva horsbrottet än i akten som sådan. 

(åld) fult ord.  I Rättlösabalken i den Äldre Västgöralagen (1200-t) heter det i paragraf 2: ”— Jag såg, att en man drev otukt med dig. —Vem är det? —Du, sade han. —Jag kungör för vittnen, att du kallade mig med okvädinsord* och styggelseord. De är sexton örtugars sak i varje tredjedel.”  I Harrisons historia (SvD Kultur 10 mars 2024) ger Dick Harrison exempel på styggelseord: "Som exempel på styggelseord kan nämnas beskyllningar om homosexuella aktiviteter, tidelag och incest. Både okvädinsord* och styggelserord sonades i regel med böter."

(euf) djävulen. "Och så skildes han från Styggen (Djävulen) och knallade i väg, och så kom han till en stad." (Folksagan i Sverige 3 s 265)

(dial) venerisk sjukdom (syfilis). Uppgift från ORB. Se vidare under könssjukdomar.

(sl) att surfa på sidor med pornografiskt innehåll.

(no) fult ord. Norrmännen skäller den som talar ”styggt” för bl a hardkjeft och vargkjeft. Jämför griseprat.

(åld so) här med betydelsen oduglig, inkompetent. "Skolmästaren tog ett steg fram och  hytte med näven. Ni ska inte tala om för mig vad jag ska göra, sa han så högt att alla rådmännen stelnade till, sedan fortsatte han ännu högre: Hundsfotter*, stympare*, paddor!" (Vadstena 1579 hos Inedahl 2023)

(sl) ståkuk.

från tyskan till en rot med betydelsen hård, styv. Även styvis och styvhet. 1 (sym) ståkuk. ”Liten duva gick och trippa/ med sin vän och sa’ så här:/ ’har du styvis får du pippa/ om du har mig riktigt kär’.” (Uvén 1967) ”... män nog tycker jag att du borde ändå ha gått sta å leta nå fruntim nu i Påsk annars blir dä för styft i byxorna för dig ...” (ur en brevväxling från 1890-talet mellan spinnaren Jon Jonsson och skogshuggaren Per Olsson båda från Växbo nära Bollnäs.) ”Så där låg jag med min styvis mot hennes ända och försökte nå henne genom telepati.” (Miller 1956) ”Och kom hon en styv kuk närmare än en fot blev hon som smör.” (Miller 1956) ”När hans kuk blir fuktstyv å små droppar säd sippra fram ur urinrörsöppningen, då vet ni att sommarn ä nära.” (Teratologen 2003) Norsk slang har en stiv en som förutom ståkuk också kan betyda drink enligt Tryti (1985). Nilsson Piraten (1946) har: ”Han blir inte stiv förrän efter den tredje göken!” 2 styvis (nyo) enligt SAO (2013) ”styv bröstvårta”.

(euf) de dödas sällskap. ”— Så slängde Talsa veven, sade Denner —Hamnade i de styvbentas sällskap, citerade han Talsa. —Ja, i underjordsarbete, citerade Denner Talsa. —Sånt händer. Så rensas stränderna, citerade han Talsa.” (Pohjanen 1984)

(sl) stånd, erektion. Se även styv.