snippa

(euf) kvinnans könsorgan. Bildning till svenska dialekter, äldre svenska snipp; yttersta delen av något. Jämför under snäppa. Norsk slang har snippa. Under rubriken ”Ett könsord med naturlig fräschör” (Metro 12/5-2001) har tv-producenten Peter Wennö bl a följande att säga om ordet: ”Min sexåriga dotter har fått lära sig att det heter så av sin kloka mor (som i sin tur lärt sig det av en som heter Pierre, men ändå) och det funkar felfritt. Det är ett alldeles fantastiskt litet ord som är lätt att säga och som passar som hand i handske, på lika villkor och fullt logiskt ihop med motparten ’snopp’. Snopp och snippa. Som yin och yang, Adam och Eva, Lady och Lufsen.”

Men alla är inte lika entusiastiska över ordet.: ”Snippa, snipigt. Vasst. Ogästvänligt. Torrt och stängt och låst. Ger mig tankar att det är något fult vi bär med oss mellan benen. Något som kan göras än mer fult. Tänker också på en förtorkad halvgammal dam som inte ens har tittat sig mellan benen. Inte någonsin. Som badar eller duschar i mörker, klär på och av sig i mörker. Allt för att hon inte vill se det underliga monster hon har där nere. Glöm genast bort det fula ordet —snippa.” (Bloggen Nina på Johangården)

Redan 1992 utlyste RFSU en tävling där ordet snäppa* vann och 2005 var det Apotekets tur och där segrade ordet smula*. År 2002 vann snippa tidningen Förskolans omröstning om det bästa ordet för kvinnans könsorgan och Anna Kosztovics (RFSU i Malmö) arbetar envetet på att föra ut ordet till landets förskolor. ”Vi kunde ha valt muffla eller vad som helst. Huvudsakligen är att flickornas kön får ett namn som inte bara förknippas med urin och som är lika enkelt att säga som snopp, säger Anna Kosztovics.” Men lärarförbundets vice ordförande Solweig Eklund tycker att hela idén låter snurrig: ”Ska man verkligen lansera uttryck på det här viset? Jag tycker inte det. Jag tycker inte RFSU ska lägga sig i hur förskolorna arbetar. Om barnen tycker att vagina känns för högtidligt kan alternativa ord växa fram av sig själv, säger hon.”

Men svenska språknämnden är mer positiv: ”Om många tycker det är ett bra ord, inte värdeladdat, då är det bara att börja använda det. Om ni på Ottar och RFSU börjar kan det få stort genomslag. Det kan ta fyra till fem år innan det blir dominerande, säger Olle Josephson, chef och docent på Svenska språknämnden.” (Samtliga citat hämtade från Ottar 4/2002.)

Där får språkdocenten rätt för i 2006 års upplaga av SAOL finns ordet med. Men redan 2002 dyker ordet upp i Språknämndens nyordslista. SO menar att ordet är ”hist.: sedan 1995”. Och, fortsätter SO: ”Snippa har ganska nyligen lanserats som motsvarighet till snopp, och lanseringen tycks ha lyckats väl. Från språkvetenskaplig synpunkt är det intressant att en urgammal ordbildningsprincip kommit till heders. Ordbildningssättet innebär att en vokal byts ut mot en annan, och vokalbytet kallas avljud. Vi möter de tydligaste exemplen på avljud i böjningen av starka verb (springa-sprang-sprungit). Men avljud har inte i nämnvärd grad använts för att bilda nya svenska ord på många hundra år.”

På min förfrågan till Anna Kosztovics om hon vet något om ordets bakgrund säger hon i ett svarsmejl att ”hon hört det av en kompis” och tillägger: ”Har hört att ordet snipa* om kvinnors kön användes bland en del folk i Malmö på 50-talet. Har också hört från personal på förskolor att de hört snippa för länge sen — det är inte ordbrist som gör det svårt att benämna flickors kön.”

I Vecko-Revyn (2/2005) redovisas resultatet av en omröstning på nätet om bästa namnet på kvinnans könsorgan. Av de 400 som svarade på enkäten röstade 54 % på ordet snippa som därmed vann överlägset med mutta på andra plats (20 %) och mus på tredje (4 %). Se även blomma. Språkvetaren Karin Milles menar att det främst är förskolepersonal i våra tre storstäder som använder ordet. I Stockholm hela 40 %. ”Jag tycker snippa är ett fantastiskt bra namn. En del kvinnor jag träffat tycker inte det. De tycker att snippa är ett manligt ord eftersom det är ’tillverkat’ efter ordet snopp. Det borde vara något mer poetiskt och kvinnligt, tycker de. Som ’den vackra oceanen’ eller nåt.” (Höjer 2004)

I en artikel i Språktidningen (5/2008) ställer Karin Milles frågan varifrån ordet kommer och hur gammalt det är. I en bloggkommentar från år 2000 menar Bo Lilja i Simrishamn att det är han som hittat på ordet. ”Så började jag tänka på formen av kvinnans könsorgan som har formen av en båttyp som kallas för SNIPA.” Men eftersom det lät alltför prentantiöst enligt honom så la han till ett extra p. Men ordet är mycket äldre än så. Milles får hjälp av den språkvårdande journalisten på Sydvenskan, Bo Bergman, som i sina gömmor har ett klipp från en skånsk lokaltidning där det står: ”Tänk om alla skulle få visa upp sina ’snoppar och snippor’ så där offentligt. Hur skulle det då se ut?” Insändaren är från 1979.

På Institutet för språk och folkminnen i Uppsala hittar Karin Milles flera belägg för ordet snippa där det bl a står att snippa är ett vanligt dialektalt namn på djur, bl a kallas små gäddor, fåglar, ormar och en viss trollslända för snippor. Ordet kan också stå för en liten åker eller en båt, det kan betyda ’gräddkanna’, ’skål med öron’ samt vara beteckning för såväl örsnipp och nästipp. Snippa kan också stå för en (elak) flicka eller kvinna.

Men de i sammanhanget mest intressanta beläggen är att ordet också kan ha könsbetydelse. Från 1942 finns en uppteckning från Östra Göinge härad i Skåne där snipp står för cunnus (på sugga). En annan skånsk uppteckning nu från Lugude härad listar ordet snipa; yttre könsdel på sugga och från 1932 finns snippa från Onsjö härad i samma landskap med betydelsen ’urinrörets mynning (på kossa)’.

Men det stannar inte här. Milles berättar att just när hon tänkte ge upp och nöja sig med att ha lyckats spåra ordet tillbaka till 1930-talets skånska ladugårdssnippor, får hon ett e-brev från Myntkabinettet i Stockholm. Det är från förste arkivarien där, Monica Golabiewski Lannby, som har skrivit en bok om handskrivna anteckningar på svenska sedlar. Under sina efterforskningar har hon bl a funnit följande text på en gul sk kanariesedel från 1857, värd 32 skilling banco: ”Högädla/ Fru prostinnan Kusimurr/ Minschensnipp/ i Pippetorp./ Fem små gulingar medföljer/ Genom Herr Prosten snurretipps/ benägna försorg.”

Den troliga tolkningen av texten är enligt Milles att det inte rör sig om en prost som skickar pengar till sin fru prostinnan, varför skulle han göra det, utan att de fem stycken gulingarna är fem stycken bancosedlar värda tio riksdaler och att pengarna är betalning för en sexuell tjänst där prosten är sexköparen och ”prostinnan” den prostituerade. Speciellt intressant med texten är att den troligen innehåller en rad könsord. Mannens könsorgan kallas snurr och tipp, medan vi ur Pippetorp kan få fram ordet pippa. Också kvinnans könsorgan finns med. Från prostinnans förnamn Kussimurr är steget inte långt till kussimurra och från hennes efternamn Minschensnipp kan man lätt utläsa Minschensnippa. Detta är en möjlig tolkning, naturligtvis inte helt vattentät, ordet snipp(a) har ju som vi sett många betydelser. Men om tolkningen stämmer så kan detta vara det hittills äldsta belägget för könsordet snippa. Eftersom sedeln är tryckt 1857 på tunt papper, som snabbt slets ut, så måste skriften vara från något av de allra närmaste åren efter det ovan nämnda årtalet.  Milles (2010) menar att snippa också börjat dyka upp som skällsord. ”Under en hockeymatch skriker någon i klacken att domaren är ’en snippa’ och i en blogg kallas en politiker för ’en jävla snippa’.” Och fortsätter Milles: ”Verbalt våld är alltid trist, men i det här fallet kanske det också kan tas som tecken på att ordet håller på att bli fast rotat i svenskan.”

I  bloggen absolution.bloggo.nu läser jag under rubriken Ett litet stavfel som blev förödande.  Illustrerad med en bild på en snipa: "På grund av tillökning i familjen säljes min snippa, då jag inte har användning för den längre. Kanske inte den vackraste men bra att köra. Har inte varit torrlagd på ett tag då den använts året runt. Behöver lite kärlek. Har som mest varit ett helt fotbollslag i den." Se även under pidderattan där en snippadom kommenteras.