(sl) står för Sug Min Kuk.

(dial) stort förkläde rynkat i rutmönster. ”Hon har smockförkläde”, syftar på att kvinnor förr brukade använda stora förkläden under graviditeten. Se även förkläde. Från Byrman (1989).

(eng) sexuell avvikelse där man tänder på synen av en som röker. Rökaren är ofta en kvinna då merparten med denna böjelse är heterosexuella män. Se fetischism.

(dial) enligt Rietz (1867) är smokk ”en liten rund, platt hög af orenlighet; kospillning”, med småländsk anknytning, och smokka; samma sak, men också om ”större plätt af något smetigt ämne”.  Ordet är allmänt förekommande.

(sl) vita kalsonger*. Från Kustartilleriet enligt Langenfeldt (1947). Se vidare under intima plagg.

(sl) anus*, rövhål. Enligt slangopedia.se "lantlig benämning av anus".

(smn) något litet, oansenligt.1 (smn) smulan, smölan; fitta, flicka. ”Smulan till barnen och övriga inom familjekretsen.” (36-årig man)  Ohlmarks (2004) har smula om kvinnans könsorgan och anmärkningen ”fint uttryckt”. Från samma källa: "Hur e det me lilla smulan, Sofi? Kunne du tänka di ...?”  ”— Flickor tycker om att kyssas, sade hon, så därför kysste jag henne upprepade gånger och lade ena benet över hennes, och så lade jag hennes hand över min lem och smekte hela tiden hennes bröst och hennes smula (det är vad hon själv kallar den), och till slut hade jag lirkat så att jag låg ovanpå henne, mellan hennes ben, och hon lotsade in mitt kön i sin springa* ...” (Erotika 1992) 2 (pick)smula;  liten och/eller vilande kuk.

(dial) kramas, kela. Uppgift från ORB.

(smn) fitta. Jämför paj (2).

(sl) 1 små bröst eller bröstvårtor. Ofta poetiskt. Se även frukter. ”Vill du mjölk och grädde skåda?/ Julias bröst kan ge dig båda/ och till detta här du har/ sköna smultron, ett på var.” (Fresh Cheese and Cream, Robert Herrick [1591—1674]) ”På samma sätt var det med vårtorna på brösten: som smultron sköt de fram ur de svällande vita fälten.” (Blå 2003) ”...det är så skönt att suga bröstens smultronvårtor/ En slickad fitta är som läckra jordgubbstårtor.” (Bordellmammas visor) Dansk slang har jordbær för samma sak. 2 klitoris i smeka smultronet; onanera.

(sl) fitthår. Se buske.

1 (sym) könsorgan. ”Cal sträckte ut sin hand under hennes ben och skilde försiktigt blygdläpparna med fingrarna. ’Ett smultronställe’, sade han. ’Mitt älsklingsställe’.” (MacLeverty 1984) 2 (nyo) enligt SAO (2013) ”en extra erogen zon på dig själv eller en sexpartner som bara du, eller ett fåtal, vet om. Denna punkt upptäcks oftast inte vid första sexet utan kräver erfarenhert, lyhördhet och tålamod”. Se även ställe.

(sl) små, fasta välskapta bröst. Se även tutt, tutte och smultron.

(smn) könsorgan. Smurf är ju annars en liten blå varelse i den belgiska serien Smurfarna.

(smn) fitta. Jämför murra.

(lmo) ett finessrikt och stiligt ragg eller flört.

1 lort, orenlighet. Av tyska Schmutz med samma betydelse. Möjligen besläktat med tyska Schmitz; fläck och engelska mud; gyttja. Engelska dirt är samma ord. Ursprungligen ’fuktighet, fuktig smuts’. ”Hist.: sedan 1728”. (NEO)  Så här berättar Mailer (1982/1948) om hur en soldat reagerar på fiendeeld: "Hennessey ryckte till och så började han babbla — Jag måste gå och hämta dom andra. Det är viktigt, jag har råkat få lite smuts i byxorna. Han skrattade.” "Han har alltid tyckt illa om nära fysiska kontakter, liksom för övrigt även om smuts, trots alla beskyllningar för att i sina böcker vältra sig i orenligheter."  (Ardelius 2009 i essän om Emile Zola)

Smuts förekommer också bildligt i begrepp som smutsiga ord och smutslitteratur* och det finns som bekant också de som kallar allt som har med sex och kön att göra för smuts, och det är utifrån det betraktelsesättet man får se följande citat ur August Wistrands bok om bordellväsendet (1843): ”Denna lilla afhandling kommer att vidröra den smutsigaste af alla smutsigheter, som det menskliga samhället eger att framvisa, och måhända torde de finnas, hvilka, ledda af den gamla satsen: ju mer man rörer i smuts, desto mer luktar densamma, klandra författarens företag att hålla det för rättast att med tystnad förbigå ett sådant ämne och aldraminst derom i tryck orda.”

Hos Dagrin (1989) finns följande smutsdefinition: ”Lawrence S Kubie menar i sin artikel The fantasy of dirt (1937) att kroppen är en smutsfabrik som avsöndrar smuts från varje öppning och att allt som behövs för att förvandla något till smuts är att detta något tränger in i kroppen, om så bara för ett ögonblick, via någon av dess öppningar. Med den utgångspunkten definierar han smuts som något, vilket antingen symboliskt eller i verkligheten, avsöndras från kroppen, eller som blivit nedsmutsat genom kontakt med någon kroppsöppning.”

Olli Lagerspetz har i sin Smuts (2006) ägnat smutsen en filosofisk betraktelse och menar bl a att ”Vår avsky för smutsen uttrycker egentligen en rädsla för det djuriska i oss”. Han citerar vidare Martha Nussbaum (2002) som menar att tårar är den enda kroppsliga utsöndring som inte uppfattas som äckliga. Det smutsiga är då, enligt Nussbaum, ”lika med det äckliga, det äckliga lika med det djuriska”. Lagerspetz menar också att ”Smuts definieras ju som smuts enbart genom sin kontakt med de nersmutsade objekten”. Han redovisar också en nyligen publicerad finsk uträkning som kommer fram till att ”En människa utsöndrar varje dygn ca 50 gram smuts. Därav fett 38 gram, hud 2 gram, svett 10 gram och andra utsöndringar ett par gram.” 2 hora, enligt kidish.se som har exemplet "gå din lilla smuts, hora".

se under fula ord.

(so) för den slags ”låga” littertur som är folklig, vulgär och smutsig enligt makthavare och självpåtagna litteraturvetare och moralister. Så här skrev Alfred Hedenstierna, alias Sigurd, i Smålandsposten den 7 oktober 1896, angående Frödings diktsamling Stänk och Flikar; och främst då den åtalade dikten En Morgondröm: ”Denna hr Frödings nya bok är nämligen i hänseende sådan, att icke allenast Strindbergs ovannämnda alster [Giftas] i jämförelse därmed ter sig som snövit oskuld, utan ock författare till ’Eldiga grevinnan’, ’Opp med kardusen’ och annan beslagtagen smutslitteratur, vilka belönats med vederbörligt fängelsestraff för sina nattetid i förseglade omslag utbjudna alster, måste blekna av avund.” Se även grislitteratur. Dikten En morgondröm finns upptagen under uppslagsordet censur.