(sl o so) slyna* + hynda*.

(sl) slampa, slyna. Se do.

1 (sl) som i slå en drill, en gul eller guldbåge från pisstrålens färg och om guldbåge för den kurva den beskriver. Det senare gäller också om att slå en (gyllene) parabel. Parabel är en matematisk kurva som kan liknas vid ett öppet C, men här menas snarast att strålen efter hand allt mer närmar sig det lodräta fallet. Strålen kan också forma sjuor och åttor, inte minst märkbart i snö, och slå åttor är även slang för den som raglar fram. ”— De där två gick in på samma toalett när jag stod i kö för att slå en båge för minst tjugo minuter sedan, säger Hedda upprymd.” (Lodalen 2003) Bengtsson (1993) berättar att ”seden att kissa i kors var utbredd i medeltidens Japan. Riktiga gentlemen beseglade en överenskommelse genom att blotta sina organ och slå en sjua i kors”.

Vidare talas det om att slå (ta) en läcka, och det läckaget kan också uttryckas med slå en läns; göra sig fri från vatten eller slå sitt vatten. "Efter en stund gick jag ut för att slå mitt vatten av mig i trumman (en avloppstrumma, min anm BgD) och skepparen kom för att göra detsamma." (Stockholm 1628 hos Inedahl 2023) Ett annat uttryck för samma sak är pumpa läns. Också slå daggen av violn och slå en sjua.  Jämför norsk slang ”slå vannet av potetene” samt ”lager (gule) roser/kremmerhus (strut) i snøen”. 2 ”det har slåt till” (SkåneTranås); det har slagit till och här resulterat i graviditet. Uppgift från Byrman (1989). Jämför klunk. 3 (sl) slå en fitta, slå en hora; göra en u-sväng med bil eller annat fordon.

(so) hora. Jämför slåk (dial); ”otymplig qvinna; öknamn”. (Rietz 1867) Lundblad/Josefsson (2021) har slåk, slök; slyna, slampa.

(sl) dö enligt Langenfeldt (1947).

 (sym) kuk.

(för sl o so) din släkt  kort för jag knullar din släkt. Se också under mamma.

(sl) 1 slänga (omkull) en brud; knulla. 2 slänga en sträng; runka. 3 slänga upp; spy. 4 slänga in handduken och slänga in veven; dö. ”Så slängde Talsa veven, sade Denner.” (Pohjanen 1984)

(sl) sagosoppa, saftsoppa enligt Langenfeldt (1947).

(euf) rörelsebeskrivande om knull. Dansen ifråga är, enligt min anonyme meddelare, ”med sina olika turer erotiskt mycket tydlig”. Tröttande också, åtminstone i vissa sammanhang, om man får tro Hallenstiernas 1700-talsskildring: ”Vi förfogade oss sedan till sängs och började en ny slängpolska — behövde sedan väl sova.” Se även sängvals.

(sl) 1 Snopp Längre Än Pungsäck. 2 släp; snopp.

(nyo?) fis, fjärt.  Så här skriver en meddelare (f 1945) från Lund i ett brev i maj 2018: "En forskare i Arizona har undersökt dessa  frågor (hur ofta och när man släpper sig) med hjälp av frivilliga medhjälpare av båda könen.  Medarbetarna skulle på blanketter  fylla i  varje gång de släppte sig. Endast två variabler intresserade hr professorn:  tidpunkten för varje fis samt om densamma var luktfri, normalt illaluktande eller väldigt illaluktande. Det visade sig att gaserna från tarmen inte var jämt utspridda över dygnet, utan koncentrerade till vissa tidpunkter. Det kom  mycket vid frukostdags, nästan inget på tidig eftermiddag, mycket också vid 19-tiden och vid midnatt. Åtskilliga släppar var luktfria, alltså inte SBD*. Upplysningarna läste jag i tyska tidskriften Der Spiegel för nu rätt många år sedan."

(sl) 1 avlida, dö. 2 släppa av; få utlösning. 3 släppa in; ta emot för knull. ”Redan den kvällen släppte hon honom ända in, och hon blev genast djupt fästad vid honom...” (Drougge 1997/2003) 4 släppa väder; fisa. Se vidare väder.

(euf) fjärta, fisa, skita. Släppa sig ”hist.: sedan 1904”. (SO) Dessa och liknande ord och uttryck har länge använts i svenskan som förskönande omskrivningar för sånt som utgår från kroppens olika öppningar. Det talas om att släppa sin spillning (mest om djur) och sin varmluft, sitt vatten och sitt väder. Även släppa en bomb, släppa ett ljud, släppa en vind. Vidare släppa en kringla, åtta, släppa kottar, stinkbollar eller stinkbomber om att skita. Idag återstår inte mycket mer än släppa sig. ”Han släpper varmluft, långdraget och ljudligt.” (Drougge 2002) Se även väder och väderskott.

Att släppa väder var en svår förolämpning och synd, både hos ”civiliserade” och ”ociviliserade” människor. En viss Richard Johnson berättar på 1620-talet om hur negrerna på Afrikas guldkust var mycket noga med att inte släppa sig, när de var i sällskap med andra. Holländarna däremot släppte sig fritt mitt för näsan på dem, vilket de tog som en svår förolämpning. Enligt Niebuhr (1774) var att släppa sig det oanständigaste en arab kunde tänka sig. Vissa stammar gjorde en sådan lössläppt varelse till driftkucku för evigt medan andra uteslöt honom ur stamgemenskapen. Dessa händelser relateras hos Bourke (1968/1891).

Än längre tillbaka berättade den romerske kejsaren Claudius (död 270 e Kr) om en man som i hans sällskap drabbades av ett kolikanfall (smärtsam tarmkramp ofta med väderspänningar). Men för att inte bryta mot god sed, vägrade mannen släppa väder, något som kunde ha räddat honom. Istället höll han tätt och dog. När kejsaren fick höra detta blev han mycket upprörd och sa att i framtiden skulle det släppas lättande väder i alla sammanhang, om det också var i sällskap med en kejsare. Historien finns återgiven hos Harington (1962/1596).

 (euf) 1 hon vägrar släppa till; gå med på knull. ”Nej, nej! Den skulle jag tycka mycket om, som jag skulle släppa till mig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Han mindes ju flickan, som låg i födslovåndor och som sade, när det var som värst: — Aldrig mer släpper jag ett manfolk nära mig ... I detsamma gåvo plågorna med sig, och hon lade till: — Nä aldrig, kanhända ...” (Moberg 1953)  ”Jag avskyr den attityd som så många män har, att sexuell frigjordhet betyder att en kvinna ’släpper till’.” (Hite 1977) ”Menar du att du släpper till som ett självändamål!” (Drougge 1998/2003) 2 släppa på spänningen; onanera, runka.

(sl) 1 kyss, kyssas. ”Vem har inte bland sina minnen någon av de glupska kyssar som utväxlas mellan tungor som plötsligt visar upp sina musklers förmåga, med en längd och en monstruös vidhäftningsförmåga med vilken man utforskar varandra, partners läppar och munnenes insida, och som ger hela innebörden i uttrycket ’att slätas’.” (Millet 2002) Även släta av; kyssas. ”Hist.: åtm sedan 1940-talet.” (SO) Men slät i betydelsen kyss finns med redan hos Uhrström (1911).  2 släta över (sl); knulla.

(åld so) med betydelsen dagdrivare, trasa  t ex diske-slätta; disktrasa.  Slätta  hänger ihop med slatt; lump, trasor.

(dial) ”sköka, dåligt fruntimmer”. (Rietz 1867)  Dansk dialekt  har sloie, sløie; oordentligt, sluskigt fruntimmer.

(lmo) usel utförd handtralla*.