FULA ORDBOKEN

skita knäck

(sl) enligt slangopedia.se rör det sig om avföring som är hård som knäck förorsakad av för mycket kaffedrickande.

skitan, skitis, skiteri

1 (sl) avträde, dass. Enligt Bergman (1934) är skitan skolslang i Umeå och Härnösand, medan skitis är gångbart i Uppsala. Ett vanligt uttryck i sammanhanget är ”gå på skitan”. 2 skitan, skitarn (sl) ändtarmen och dess mynning. 3 bakdelen, röven som i sticka staken i skitan; om rövknull. ”Kom då, sötnos, älsklingen min, kom och ta mej i skitan!” (Görling 1962) ”Men hon vill ju för fan bara bli påsatt i skitan! skrek Calle.” (Drougge 1997/2003)

skitare

(åld so) ordet betecknar dels en person som skiter och fiser men används också som skällsord och betyder då usling, ynkrygg och klåpare. "Gjorde jag rätt så skulle jag slå dig, din gamle skitare!" /Karlsson A & A 2017 s 92)

skitbox

(sl) röv, arsle. Se även box.

skitbärarkäring

(åld) under en stadsvandring i Stockholm på temat ’snusk’ berättar byggnadsantikvarie Eva Larsson bl a om Dihlströmska arbetsinrättningen på Fiskargatan: ”Där hamnade folk som straffarbete, eller de som var för fattiga och inte kunde försörja sig. Därifrån plockades skitbärarkäringarna, ofta alkoholiserade kvinnor med halvdåligt rykte. Man kan förstå att de nog tog sig en sup extra när de skulle bära de där skittunnorna.”  "Rännilen, den bäck som rann där Birger Jarlsgatan går idag. Den kom uppifrån Träsket, en sjö som låg vid Jarlaplan och som senare fylldes med latrin* av en yrkeskategori kallad 'skitbärarkärrringar' för att slutligen försvinna helt. (Växternas Stockholm  SvD Kiultur 18 nov 2020) Se också chokladgubbe och käring.

skitdy

(dial) ordet förklaras i följande citat ur Folksagan i Sverige (3 s 576): "Så råkade hon ut för en skitdy, en smutspöl. För att hon inte skulle smutsa ned sina guldskor, så tog hon och la brödkakorna i dyn och steg på dem." Se även dy.

skitfall

(lmo) högt skitfall och lågt skitfall;  om långbenta resektive kortbenta personer. Även om höjden under bänken på utedass. Jämför dyngfall.

skitgalen

(sl) sägs den bli som lider av förstoppning.* 

skitgubbe

(sl) 1 dasstömmare. "Små parvlar som gå i snödrivor och storm till skolan, medan brandvakten ännu sover på en avvisare och skitgubbarne bära tunnor på stång...! (Meidal 2022 s 54) Jämför Budapest och chokladgubbe. 2 allmänt skällsord till män. Se även gubbe.

skithus

(åld) dass, toalett. Ett gammalt, medeltida, ännu gångbart fast mindre passande namn, både för inom- och utomhusbruk. ”Hist.: sedan 1681.” (SO)  Se även under hus.

skithusmusik

(sl) riktigt usel housemusik.

skithål

(sl) ändtarmen och dess mynning. "Brön och fittor och ben och läppar och munnar och tungor och skithål! Hur ska jag kunna avstå från det som jag aldrig ens har haft, i utbytge mot en flicka som, hur ljuvlig och eggande hon en gång må ha varit, ohjälpligen kommer att bli lika vardaglig och välkänd för mig som en limpa?" (Roth 1969) Se även hål.

skiti

(sl) 1 skit i det. 2 kort för skitig. Som i titeln på klotteboken: Världen är skiti! Leve graffiti! (1980).

skitingar

(sl) smutsiga kalsonger. Se även under intima plagg.

skitis, skiteri

(sl) 1 avträde, dass. Se även skitan. 2 skitis som enligt Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) är chattspråk för skit. 

skit-kik

(sl) rövhål*, brunöga*, enligt slangopedia.se.

skitkonkar

(dial) enligt Lundblad/Josefsson (2021) "intorkad avföring kring baken". Se även konkelbär.

skitlåda

(sl) arsle, röv. Se även låda.

skitmacka

se bajsmacka.

skitnödig

se nödig.

TILLBAKA TILL TOPPEN