sacré bleu, sacrebleu, sacré dieu
en av franskans mest använda svordomar i stil med vårt herre gud! Utttrycker förvåning, överraskning eller irritation. Sacré bleu, sacrebleu är en omskrivande förmildrande form av sacré dieu, där dieu = gud.
(dial) svettas. (ORB)
(sl) 1 (lmo och svr) Saddam = So Dam Insane; så in i helvete vansinnigt. 2 släppa in Saddam; skita. Saddam Hussein (1937-2006) irakisk diktator.
(sym) fornsvenska sadhul. Germanskt ord t ex engelsk saddle. Här symboliskt för fitta; i vilken man rider. ”Det sårade mig heller inte att de erbjöd mig sina sköna sadlar icke blott i min egenskap av van ryttare utan även därför att de betraktade mig som en hingst.” (Meurling 1973:2) ”... men då var det redan för sent: då var han alltför fast i sadeln för att jag skulle kunna kasta av honom...” (Cleland 1965/1749) Även stig upp i sadeln; uppmaning till knullritt.
(nyo) ”en åkomma som uppstår när en person spenderar mycket tid på cykeln och på så sätt förlorar känsel och funktion i sin lem. Benämns som penile numbness på cykelforum”. (SAO 2013)
(smn) symtom vid syfilis. "Näsbenet kan angripas av smittan, så att själva benstommen vittrar och ger upphov till en vämjelig stinkande snuva, medan näsroten sjunker ihop och nässpetsen pekar uppåt." (Lennartsson 2019 s 215)
(sl) förekommer både hos Langenfeldt (1947), som härrör ordet från 1860-t, och Gibson (1978) i betydelsen ”ändan, baken”. Sadelstad kallas den del av hästens rygg där man lägger sadeln. Ordet sadel är av omtvistat ursprung men troligen besläktat med sitta och då i betydelsen säte, sittplats. Stan; ställe en sammandragning av staden.
(sl) hängbröst. Se också jaktväskor.
innebär att njuta sexuellt av att ha makt och kontroll över andra och att utsätta dem för fysisk och/eller psykisk smärta. Namnet efter den franske markisen Alphonse Donatien de Sade (1740—1814), som i en rad romaner, bl a den berömda Justine (1791), beskriver den sexuella lusten att nedvärdera andra och tillfoga dem smärta till och med så långt som till döds. de Sade skrev sina romaner när han satt fängslad i över 25 år för sedlighetsbrott.
Allmänt anses den österrikiske sexualforskaren Richard von Krafft-Ebing (1840—1902) vara den som på 1880-talet först kallade denna lustförnimmelse för sadism. Men i Dictionnaire universel de Boiste förekommer termen redan 1834 då Charles Nodier i den korrigerade och utökade åttonde utgåvan definierar sadism som: ”Skräckinjagande avvikelse vad gäller liderlighet, monstruös och antisocial systematik som gör uppror mot naturen”. (Uppgifr från Agneta Tröjer i artikeln Sado-masochism — historien bakom ordet. Kulturen 23/2007) Enligt Bergman (2007) finns det första svenska belägget för ordet i en översättning av Émile Laurents bok Abnorm sexuell kärlek (1896).
Den tyske psykologen Magnus Hirschfeld kallade i sin bok Sexual Anamolies and Perversions (1944) personer som utövar sin sexualitet med en införstådd partner för minor sadists, och de som ägnar sig åt brott som lustmord och nekrofili* för major sadists. "Eftersom jag är sadist skulle jag vilja ha en större, för då skulle jag kunna använda den så att jag upplevs som ännu mera dominant." (Kalmér 2024 s 147) Jämför parafili och dominans.
(sym) sadla någon; knulla någon. ”Djävulen frestade mig, och jag lät en munk som just kommit från universitetet sadla mig.” (Aretino 2008)
uttrycket lanserat av Richard von Krafft-Ebing samma år som han införde begreppet sadism* (1886). Det rör sig om en kombination av sadism och masochism* och förekommer oftast i ett sadomasochistiskt (S/M) parförhållande som går ut på att förödmjuka och bli förödmjukad, under vanligtvis starkt ritualiserade umgängesformer vars mål är att skapa sexuell upphetsning med åtföljande orgasm. S/M utövas med partnerns samtycke och anses numera inte vara någon psykisk störning.
I sin Sexualteori: Sex studier i sexualteoretiska frågor (1905) kallade Sigmund Freud behovet av att ge och ta emot smärta under sexualakten för ”den vanligaste och viktigaste av alla perversioner”. Han knöt för lång tid framåt samman begreppen sadism och masochism genom att just använda ordet sadomasochism. Det var först 1967 som Gilles Deleuze i sin Présentation de Sacher-Masoch — Le Froid et le Cruel försökte att åter skilja på begreppen. Han menar där att ”... masochisten utarbetar kontrakt, medan sadisten avskyr och river sönder alla kontrakt. Sadisten har behov av institutioner, medan masochisten har behov av kontraaktuella relationer”.
(svr) förskönande omskrivning för "satans också"! Se även under satan.
(för sl) i invandrartäta områden assyriska/syrianska för kvinnobröst.
(fno) ”ungefär ’knulla’ framförallt med personer av samma kön, läs manlig homosexualitet.” (Palm 2004)
(fno) "trol pervers man”. (Palm 2004)
(eng) säkerhetsord, ett på förhand bestämt lösenord som deltagare i sadomasochistiska* ritualer använder när man tycker att man fått nog. Se även kodord.
se gambler.
se sapfisk kärlek.
(euf) en liten mjuk och kelen lem* mer att leka med och smeka än att knulla med.
(euf) även fittsaft, kärlekssaft, livets saft, livssaft, slidsaft, sockersaft, vällustsaft. 1 sperma ”Även om man skulle en hel eller halv dag därefter vara något slappare, något mindre livlig och kraftig än eljest, har det ingenting att betyda. Naturen bringar sig snart i jämvikt efter en dylik saftförlust.” (Ribbing 1915) ”Jag gjorde motstånd och ville dra mig undan. — Du kissar ju på mig. Han svarade: — Inte fasen, det är ju bara saften som kommer.” (Salten 1983) ”Och åter en gång skakade hennes kropp som i frossa, medan hennes kärlekssaft blötte mina läppar.” (Het semester 1931/1967) ”Det återstod honom ingenting annat än att själv dra saften ur sig igen.” (Aretino 2008) ”Den slungades ut så oförmodat att den vita saften hamnade rakt i ansiktet på mig.” (Salten 2009) ”Det kom i två långa böljor, och då han sprutade upp sin livssaft i mig för andra gången så gick det samtidigt för mig också.” (Bjørnebœ 1967)
Fröding (1860—1911) använder ordet livseldssaft i sin åtalade dikt En morgondröm. Se vidare under censur. 2 fittsekret. ”Han trängde längre in mellan hennes ben med handen. Där var det saftigt. Det uppblötta byxtyget brast, och hans fingrar halkade in.” (Ahlstedt 1954) ”Bara jag rörde henne någonstans på kroppen, började det drypa av henne, jag hade aldrig varit med om något liknande, och snart började hon skaka så att jag var orolig för att hon hade blivit sjuk. Läpparna skälvde ljusblått och vått, närmast dreglande, för hon glömde att svälja och drog efter andan och kontaktlinserna föll ur ögonen på henne. Ibland var jag säker på att hon skulle drunkna i sina egna safter.” (Brøgger 1978) 3 smegma*. 4 mensblod. 5 pressa saft (sl); knulla.