FULA ORDBOKEN

sängvals, sängpolska

 (sl) dansas med sängvän. Norsk slang har sengevalsen. Också tysk slang Bettbalett och dansk slang dynepolke, mavedans (magdans), madrasbal, madrasvals, knulldans med olika stilar, ställningar och steg. Se även köttvals och slängpolska. Också  fel/snedsteg i sängvalsen; bli med barn av misstag.

sängvägen

(sym) gå sängvägen; att skaffa sig karriärfördelar genom att vara tillmötesgående sexuellt sett. Mest om kvinnor. ”Hist.: åtm. sedan 1980.” (SO)

sängvärdinna

(sl) se sängblomster.

sängvärmare

(sl) älskare, älskarinna, sexobjekt. ”Sängvärmarna brukar kunna delas in i två grupper. Oftast rör det sig om brett flinande, after-shave-doftande affärskillar med storblommiga skjortor och bruna kavajer.” (Skantze 1993) ”En bunt tillfälliga sängvärmare (vi bytte varken samlagsställning eller telefonnummer).” (Drougge 2003)

sängäventyr

(euf) samlag. ”Vid avskedet förmanade jag henne att i sin hemort icke låta märka eller utöva alla de kunskaper, som hon i Stockholm inhämtat och om hon till sist inte kunde motstå naturen och söta ords kraft icke omtala sina sängäventyr.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Se även äventyr.

sänka säl

(sl) bajsa, skita.

säp con

(sl enligt slangopedia thailändska för "svidande röv" ett fenomen som kan uppstå vid skitande och orsakas av att man ätit starkt kryddad mat.

särk

(euf) enligt en lista med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stocklholm, redovisad hos Lennartsson (2019 s 176),  finns öknamnet Barsärka med, vilket bör syfta på att hon uppträdde lättklädd eller naken. Särk är ett kvinnligt underplagg på överkroppen. Söderwall (1898) har "särker, klädesplagg som betäcker kroppens  öfre del, skjorta" samt "klädesplagg, som af qvinnor bäres närmast kroppen" och citatet "särkin är näst kötteno" (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming 1857—1884.)  Se vidare skam (4).

särlag

(nyo) ”onani, i motsats till samlag”. (SAO 2013)

särra

(sl) sperma.

särring

(fi sv) finsktalandes sätt att uttala ordet kärring*.

särtuttar

se siamestuttar.

säte

fornsvenska och norska sæte. Ett gemensamt germanskt ord och bildning till sitta. ”Hist.: sedan 1611.” (SO) 1 det man sitter på, t ex sittplats, tron och liknande, men i omskrivande, förskönande syfte också om det man sitter med. Tidningen Vecko-Revyn (9/84) menar att: ”Den prydliga och officiella benämningen är säte, ett ord man sällan hör eller ser, men vill man riktigt leta efter det bör man nog slå i lagtexter eller övriga myndighetsutövande alster där oanständigheten är av helt annan art än språkets.” Även högsäte; skämtsamt om stort säte. 2 (sl) smörja sätet; onanera.

sätt

(euf) 1 på det sättet; om samlag. ”Du fick din vilja fram och sedan bryr du dig inte om mig. Du bryr dig bara om mig på det sättet.” (Anderberg 1979) ”När far och mor förenas med varann på det sättet finns det en möjlighet att de kan få ett nytt barn att glädjas åt?” (Fabricius-Møller 1950) Också om analsex som i följande brev från man f 1945: "DVD-filmen Jack the ripper [Jack uppskäraren] med tyska skådespelare vars tal är dubbat till engelska, börjar med att en man på en varietekrog raggar upp en sköka. På gatan utanför säger mannen till  horan 'Jag vill göra det med dig på det parisiska sättet.' Den prostituerade unga kvinnan fräser då till svar.—Din tölp, så får du inte göra med mig ens om du skänker mig kronjuvelerna.' Mannen skrattar då godmodigt."  2 vara på det sättet; vara havande. ”Det är också ett sätt att säga att du är på det sättet utan att vi sett det.”

sätta någon

(sl) knulla, ha sex med någon.

sätta, sätta på, sätta in

(euf) enligt NEO ”hist.: sedan 1969”. 1 (sl) knulla. I  sätta dit’en; sätt dit kuken eller enbart sätta någon. "Står där lite bredbent och med putande bak [...] avklädd, påsatt.” (Nine Christine Jönsson, Kärlek 1/1965) ”Kommer hem helt desperat,/ har jobbat som fan,/ sätter på TV2/ sönderstressad av stan... / Tänk att få sätta på TV2 - åhå hå/ Tänk att få sätta på flickorna på TV2 - åhå, hå.” (Flickorna på TV2 poplåt av Per Gessle 1980.) ”Jag har funnit att många män inte ens bryr sig om något förspel utan bara är intresserade av att ’sätta på’ en så fort som möjligt.” (Hite 1977) ”En Harmageddonögd mård satte resolut på en motvillit lustsprittande ekorre i den alltför trånga stjärten.” (Teratologen 1998)

”Sätter på honom medan han ligger på rygg och inte behöver röra en fena.” (Drougge 1998/2003) ”Det var kanske sonen i hushållet eller husbonden själv, som satte på pigan — om man ska uttrycka sig fult — och då var det svårare att komma åt barnafadern.” (Dahlgren 2013) ”Adelsdamer som var säkra på sin sak, sätter in den och roar sig tills de är nöjda, men de tar inte emot någon säd ... ty de vill inte låta något bli kvar inuti sig,’ som den flitige krönikeskrivaren Brantôme hade noterat tidigare.” (Bodanis 2006)

Även påsättbar; möjlig att få ett knull med som min sagesman, Nils Haglund (f 1930), menar var gångbart omkring 1960—1970 och skämtöversatt till engelska som onputable och synonymt med användbar. 2 sätta satsen, sätta foten i kläm; ejakulera.

sögha

(fsv) dägga, gifva di åt.  Ordet hittat hos Söderwall (1898)  med citaten: "huru een godh dottir söghdhe sina modir. (Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming 1871—1873) samt "di, aff the jomfrulika miölkinne thu aff henna spenom sögde:" (H. Susos Gudelika Snilles Väckare. Utg. af  R. Bergström  1868—1870) Se även dägga, di och spene.

söl

(fsv) mht sal och mnt solich. Smutsig, oren, liderlig. "messalina . . . war miok söl." (Codex Bildstenianus ca 1350)  Se också messalina. Även söla sik; vältra sig i smuts. "for han  aff sinä cläder oc sölade sik i ormens blod." (Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius 1850—1854) 

söle

(dial) norrländska för ejakulera*.

sölkuk

(so) öknamn som fältherren Georg Carl von Döbeln (1758—1820) lär ha använt om sina soldater.

TILLBAKA TILL TOPPEN