se visare.

(euf) klimax*. ”Besynnerligt nog tycks samtligas brunstkurvor ha löpt i stort sett jämsides, ty alla fyra nå sällhetskrönet ungefär samtidigt.” (Grafström, Kärlek 11/1969)

(euf) ha samlag (med någon). ”Då han och ’fästmön’ sällskapat i kojan en längre stund, skulle hon gå hem, men då drängen såg henne gå ut i dörren, såg han till sin häpnad, att hon hade svans. (Schön 2010) "Allt var frid och fröjd tills han krävde sängsällskap"  (Tack alla motvalls kärringar.  Språktidningen (2/2019) 

se blåsa.

(sl) älskarinna*.

fornsvenska säng, siang; nordiskt ord av omdiskuterat, ovisst ursprung. Enligt vissa forskare kan ordet ha bildats till samma rot som så. I så fall med ursprungsbetydelsen ”det som strötts ut”. Säng ”hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen)” och sänghalm ”hist.: sedan början av 1500-talet (Läke- och örteböcker)”. Båda uppgifterna från SO. 1 knulla i  hoppa (gå) i säng med, rulla runt i sänghalmen, vara bra (dålig) i sängen (sänghalmen), ligga till sängs med, dela säng med någon, vara i säng med någon. Sänghalmen härstammar från den tid då man hade halm i soffor och sängar. ”Det var en riktig kvinna det, laga mat åt mej, skötte kläderna, stärkte skjortan till lördagsinspektionen, och hon var finfin i sängen också, gillade mej mer än nån gjort på länge.” (Mailer 1982/1948) "Om ståthållaren förbjöd det, avstod kungen från att dela hennes säng och han ägnade sig inte heller åt andra kvinnor, även om han av naturen var rätt förtjust i dem." (Bagerius 2017) "...att han varit i säng med henne," (Folksagan i Sverige 1 s 370)

”Tjejer hoppar i säng lite oftare nu än förr — det är väl inget revolutionerande i det — bara ett annat sätt att lösa ett problem som man fortfarande inte förstår.” (Hite 1977) ”Hur hårt motionerar du i sänghalmen egentligen? Du måste ju hinna äta mellan varven också.” (Drougge 1998/2003) ”Nej, hans bror, som ständigt var i min närhet, åtminstone när vi var på landet, var en oavbruten frestelse för mig, och jag låg aldrig till sängs med min man utan att drömma mig i broderns armar.” (Defoe 1720/1944) ”Det skulle ge mig tillfälle att besöka hans syster Lottie, som jag alltid hade önskat gå till sängs med, vilket av en eller annan orsak alltid hade förhindrats.” (Miller 1956) ”Va ska en människa göra? Nog lätt för prosten! Me en guds ängel som prostinnan i sänghalmen." (Nilsson Piraten 1933)  

Hoppa i säng; knulla och sänglek; knull. ”Du sväljer en tjock klump fy skäms på dig, att säga död mitt i sängleken, men nu är leken slut, ingen kissemiss, ingen kod ...” (Leiva Wenger 2001) Se även under hoppa. "Blev det inte sängen första gången, blev det säkert  sängar om han kom tillbaka." (Länsberg 1959) 2 säng (sym) kvinnligt könsorgan. Är det möjligen den betydelsen som i exemplet  Meidal (2022 s 65) där det heter: "Den uppgift Du gav mig att göra 'Kvinnan' i olika tider och situationer kunde jag ej göra, utan Du får nöja Dig med att få henne sådan hon var i 1700-talet; där hon är 'säng', skolflicka [1793], piga, dam och bourgeoise; i mitten poserar hon som Leda inom en roccocoram." 

(åld) horbrott. ”... könsumgänge med annans hustru ansågs såsom en större förbrytelse än med ogift kvinna. Man skilde på dem och kallade den förstnämnda, svårare förbrytelsen horbrott (ursprungligen ’sängarån’) och den senare, den lindrigare, löskaläge* eller lönskaläge.” (Almkvist 1942)

 (sl) prostituerad, hora. Se även under blomster.

(sym) när sexlusten dör och känslokylan sätter in.

(lmo) en ängel* i sängen.

(åld) samlag. ”Nio år tidigare hade han varit hemma i Nydala några vintermånader men mestadels varit sjuk och ’intet sängelagsumgänge’ haft med hustrun.” (Thunander 1992)  "Bror må tro, att Bond-Cloris här hon hovrerar,/ Snörper uppå sin lilla mun, proponerar/ Kärlekslarm och sängelag, polimeja/ Håll caché, det beder jag, pytiheja." Strof från nonsensdikt av Carl-Michael Bellman (1740—1795).  Jämför umgänge.

(sl) ha en sänggavel i ögat; se på någon med åtrå.

(sl) viril* älskare.  Se även hjälte och häst.

(smn och so) storkukad man. Se även jätte.

(sl) ha sängkammare i rösten; ha en sensuell röst.

(sl) mycket potent man. Se även under tjur.

(euf) knullkompis. "Hon har ett gott förstånd, glatt humör och livfullhet och ser ut alldeles som en kvinna av värld. Som jag satt och begrundade detta upphöjda ämne kunde jag ej undgå att på ett angenämt sätt förbryllas vid tanken att en så fullkomlig kvinna i detta ögonblick var i min besittning*, att hon utan några egennyttiga bevekelsegrunder hade följt mig till ett värdshus, samtyckt till att bli mitt intima* sällskap, att vara min sängkamrat hela natten och tillåta mig att helt och fullt njuta' av hennes person."  (Boswell 1951) Se även kamrat.

(sl) kvinna som kåtar upp en man utan att låta det gå längre än till sängkanten. Jämför jungfru och  skrattmödis.

fornsvenska siänga lagh, siänglag(a). Söderwall (1895) har också siängalagha; qvinna som  delar (ngns) säng, sänglagerska, sängkamrat. Från samma källa kommer citatet; "myn eghia hustrv och endha senghelagha." (Ett Forn-Svenskt  Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens 1847—1858.) Sängelagh återfinns i vår första svenska ordbok (1630-t). Sengelag hos Swedberg (1720-t). Om sänglaga, berättar Rietz (1867) att det i Uppland betyder ”ligga tillsammans i säng med annan af olika kön, hafva samlag”. Enligt samma källa är en sänglagarä; i Södermanland ”unga qvinnors manliga sängkamrat: ej i ohöfvisk mening”, och i Västergötland kallas en sängkamrat för sänga-la(g); ”ha (eller få) sängala”. OB har sänglag; samlag.

En kort stunds sänglag, dock ej samlag, hette bråsa i Hälsingland och där fanns också uttrycket ”lappa prestbyksorna”, vilket innebar att mannen ifråga till kyrkan och prästen fick ”plikta för otidigt sänglag med sin fästeqvinna”. Jämför kyrka. ”Hon lät sedan truga sig mycket mera till att äta än till sänglaget och den repetition, som vi på frukosten gjorde i soffan.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Sedan hustruns horeri uppdagats för mannen hade han inte haft något sänglag med hustrun.” (Helgesson 2003) ”Ett klingande ljud avbröt vårt sänglag.” (Blå 2007) Det talas i sammanhanget också om otidigt sängelag vilket innebar samlag före äktenskapet.